Ekonomisk översikt
Finlands ekonomi går in i en recession under slutet av året och detta sätter särskilt byggandet på prov – tillväxt förväntas emellertid igen nästa år 

Det stigande priserna och räntorna har minskat hushållens konsumtion och investeringar, varför den finländska ekonomin befinner sig i recession resten av året. Nästa år förväntas hushållens köpkraft bli bättre, vilket ökar konsumtionen och sätter fart på den ekonomiska tillväxten. De offentliga finanserna försvagas från och med i år och underskottet i den offentliga sektorn är 3 procent eller mer åren 2024–2026. I sin ekonomiska översikt av den 9 oktober uppskattar finansministeriet att skuldkvoten ökar under prognosperioden. 

Finlands ekonomi stagnerar i slutet av året. På grund av den goda tillväxten i början av året kommer den ekonomiska tillväxten 2023 totalt sett dock att ligga på noll. Nästa år börjar såväl den privata konsumtionen och investeringarna som exporten att öka, och bruttonationalprodukten (BNP) ökar med 1,2 procent. År 2025 stärks konsumtions- och investeringstillväxten. BNP ökar med 1,8 procent. 

Recessionen drabbar nu särskilt bostadsbyggandet, som lider mest av de stigande räntorna. Situationen inom industrin är också svag när de fyllda lagren avvecklas.  

”Tills vidare ter sig recessionen som en mycket typisk fas av negativ tillväxt i anslutning till ekonomins konjunkturcykel. En lindrig och kortvarig konjunkturnedgång ger inte anledning att stödja den totala efterfrågan inom ekonomin med offentliga medel. Automatiken i skötseln av de offentliga finanserna och finanspolitiken stöder ekonomin också annars åren 2023–2024” säger överdirektören, avdelningschefen Mikko Spolander. 

Prognosen är förknippad med många risker som hänför sig till exempel till byggande, hushållens konsumtionsbeteende och världsekonomin. Om riskerna realiseras, fördröjs den ekonomiska återhämtningen varvid recessionen förlängs.  

Inflationen avtar, hushållens köpkraft förbättras och konsumtionen ökar 

Nästa år uppskattas efterfrågan återhämta sig både i Finland och även mer utbrett inom euroområdet. Inflationen fortsätter att avta och löneförhöjningarna är större än prisstegringen. Räntestegringen har redan avstannat och räntorna förväntas börja sjunka nästa år. Hushållens köpkraft börjar öka och i och med det ökar också hushållens konsumtion både 2024 och 2025.  

I år och nästa år minskar bostadsbyggandet kraftigt. Trots det är investeringsutsikterna ljusa. Mängden investeringsplaner i anslutning till omställningen till ren energi är rekordmånga. Förmånlig energi och en god priskonkurrenskraft ökar också de produktiva investeringarna.  

Den ökade sysselsättningen i början av året avtog på sommaren och den lindriga nedgången fortsätter i slutet av året. Sysselsättningsläget är sämst inom byggandet. Nedgången i sysselsättningen blir dock kortvarig och sysselsättningen börjar öka igen nästa år. Fram till 2025 stiger sysselsättningsgraden för 15–64-åringar till 74,3 procent och arbetslöshetsgraden sjunker till 7 procent. 

De offentliga finanserna försvagas under de närmaste åren och skuldkvoten fortsätter att öka

Läget för de offentliga finanserna är svagt. Underskottet i den offentliga sektorns finanser är 3 procent eller mer 2024–2026 och minskar till 2,8 procent i förhållande till BNP 2027. Det finns inga tecken på att ökningen av skuldkvoten avtar, utan den offentliga skuldkvoten ökar till nästan 82 procent 2027. Statsförvaltningens, kommunalförvaltningens och välfärdsområdenas sammanlagda underskott är stort, fortsättningsvis över 14 miljarder euro 2027. För att hejda ökningen av skuldkvoten krävs att i synnerhet statsförvaltningens och välfärdsområdenas underskott minskas.

I finansministeriets prognos ingår de åtgärder enligt regeringsprogrammet som tagits in i planen för de offentliga finanserna eller budgetpropositionen för 2024. Detta omfattar något över hälften av de planerade anpassningsåtgärderna på 6 miljarder euro.

Ytterligare information: 

Mikko Spolander, överdirektör, tfn 0295 530 006, mikko.spolander(at)gov.fi  
Janne Huovari, finansråd, tfn 0295 530 171, janne.huovari(at)gov.fi (realekonomin)  
Jenni Pääkkönen, finansråd, tfn 0295 530 131, jenni.paakkonen(at)gov.fi (de offentliga finanserna)