OECD uppmanar Finland att stärka de offentliga finanserna och påskynda hållbar ekonomisk tillväxt

Finland har goda möjligheter till stark ren ekonomisk tillväxt, bedömer ekonomiska organisationen OECD. Tillväxten kräver emellertid strukturella åtgärder. OECD rekommenderar bland annat att Finland ökar högskoleutbildningen, lockar utländska experter och förbättrar incitamenten för investeringar. De offentliga finanserna måste anpassas ytterligare eftersom försvarsutgifterna ökar.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD publicerade fredagen den 23 maj sin landrapport om Finlands ekonomi och dess utvecklingsmöjligheter.

Denna gång fokuserar man särskilt på

• ökningen av antalet högskoleutbildade
• lockandet av utländska experter till Finland
• den rena omställningen inom ekonomin.

Ekonomin växer, internationella omgivningen osäker

Finlands ekonomi har återhämtat sig från den kris som följde av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Finland måste fortfarande anstränga sig för att upprätthålla sitt välstånd på längre sikt, bedömer OECD.

Enligt organisationen håller Finland på att återhämta sig långsamt från en djup recession, men den internationella ekonomiska omgivningen har blivit allt osäkrare och mer splittrad. Produktivitetstillväxten i Finland har försvagats och det finns risker för att ekonomin utvecklas svagare än väntat.

OECD bedömer att Finlands ekonomi växer med 0,7 procent i år och med 1,1 procent nästa år. Tillväxten stöds av att räntorna sjunker och att köpkraften ökar. De geopolitiska utmaningarna är emellertid större än tidigare på kort sikt och deras betydelse kan vara ännu större än väntat. 

Finland har enligt rapporten goda möjligheter till stark ren ekonomisk tillväxt om landet kan utnyttja billig energi och sin utmärkta innovationsförmåga.

Ökningen av försvarsutgifterna en utmaning för de offentliga finanserna

OECD uppmanar Finland att fortsätta anpassningen av de offentliga finanserna eftersom försvarsutgifterna ökar. Ökningen försvårar minskningen av underskottet i de offentliga finanserna och stabiliseringen av den offentliga skulden. OECD anser det vara viktigt att Finland förbättrar de offentliga utgifternas genomslag och minskar företagsstöden.

Organisationen föreslår att staten stärker sitt grepp om välfärdsområdenas ekonomiska styrning om deras betalningsförmåga är hotad.

I rapporten rekommenderas det att man åtgärdar matchningsproblemen på arbetsmarknaden, dvs. ser till att arbetsplatser och arbetstagare matchar varandra på ett bättre sätt än för närvarande. Dessutom finns det skäl att höja kompetensnivån och öka investeringarna.

Avgiftsbeläggning för en andra högskoleexamen

Enligt OECD borde resurserna inom högskoleutbildningen riktas till dem som studerar för första examen. Finlands högskoleutbildningsnivå hörde till de högsta bland OECD-länderna år 2000, men år 2023 var Finland på 30:e plats.

Organisationen rekommenderar att en andra eller ytterligare högskoleexamina på samma nivå skulle göras avgiftsbelagda. Samtidigt kunde man vid sidan av examensutbildningen utveckla möjligheter till kortare fortsatta studier som är avsedda för arbetslivet. 

Finland borde göra det möjligt för mindre högskolor att specialisera sig och samtidigt utveckla finansieringen av högskolorna i syfte att öka samarbetet inom undervisningen. Digitala plattformar kunde utnyttjas i högre grad inom samarbetet. Dessa slags reformer skulle förbättra effektiviteten hos de medel som används för högre utbildning.

Det vore önskvärt med mer företagsfinansiering för högskoleforskning eftersom dess andel i Finland är låg jämfört med andra OECD-länder. 

Utbildad arbetskraft från utlandet

Enligt rapporten behöver Finland högutbildade arbetstagare från utlandet för att kunna avhjälpa kompetensbristen och svara på utmaningarna med åldrandet. Lockandet och integrationen av utländska experter försvåras av att de nyanlända har bristfälliga språkkunskaper.

OECD rekommenderar att Talent Boost -programmet för arbetskraftsinvandring utvidgas och att utvärderingsmetoden utvecklas. Ankomsten till Finland skulle underlättas av flexiblare språkpolicy hos företagen. 

Finland lockar nog utländska studerande, men de saknar yrkesnätverk och praktikmöjligheter, vilket försvårar sysselsättningen.

Finland halkar efter sitt utsläppsmål

Finland kommer enligt OECD:s bedömning inte att uppnå sitt mål om nettonollutsläpp 2035.

Det snabbaste och billigaste sättet att påskynda framstegen är genom att minska markutsläppen. Som metoder föreslår OECD att tillväxtpaketet för skogar genomförs och att kolsänkorna ökas genom att utnyttja stöd, privat finansiering och reglering.

Investeringsincitamenten för ren tillväxt bör ökas

Den rena industriella omställningen är på god väg men investeringarna i utsläppssnål el är osäkra. Finland borde enligt rapporten göra tillståndsprocesserna smidigare, främja smarta elnät och energilagring samt förbättra infrastruktursäkerheten.

Utvecklingen inom vätgasindustrin bromsas upp av osäkerheten kring förnybar energi och efterfrågan, vilket bromsar upp användningen av grönt väte inom industrin.

OECD rekommenderar statliga fröinvesteringar i syfte att utöka de privata investeringarna i en ren omställning. 

I rapporten efterlyses starkare incitament för investeringar i utsläppssnåla industriprocesser. Detta kan ske genom partnerskap mellan offentliga och privata aktörer, garantier, skatteincitament och EU-finansiering.

Förändringarna i markanvändningen ökar trycket på den biologiska mångfalden och förutsätter ytterligare åtgärder för att man ska kunna anpassa sig till klimatförändringen. Finland borde införa målen för den biologiska mångfalden i lagstiftningen och jämställa biologisk mångfald och anpassning med ekonomisk utveckling, bedömer OECD.

Rapporten baserar sig på expertanalyser

Landrapporten baserar sig på ekonomiska analyser av OECD:s experter. Expertgruppen träffade myndigheter, forskningsinstitut, arbetsmarknadsparter, företag och många andra aktörer i Finland.

OECD bedömer medlemsländernas ekonomier i sin kommitté för landundersökningar ungefär vartannat år. Målet är att identifiera politikområden där de genomförda åtgärderna kunde öka ekonomins produktionspotential.  

Mer information: 
Sari Sontag, finansråd, tfn 02955 30181, sari.sontag(at)gov.fi