Den ekonomiska tillväxten avtar

År 2018 håller på att bli det bästa året i den nuvarande konjunkturfasen. I den ekonomiska översikt som publicerades den 14 september förutser finansministeriet att den ekonomiska tillväxten ökar till 3,0 procent i år. Under de följande åren avtar dock den finländska ekonomins tillväxt till drygt 1 1/2 procent.

Den finländska ekonomin växer med 1,7 procent 2019 och med 1,6 procent 2020. Investeringarna stöder fortsättningsvis den ekonomiska tillväxten, även om byggnadsinvesteringarna minskar nästa år. Exporttillväxten jämnar ut sig och närmar sig tillväxten inom världshandeln, och nettoexportens inverkan på Finlands ekonomiska tillväxt minskar. Hushållens konsumtionsefterfrågan begränsas av att de disponibla realinkomsterna inte växer i samma takt som tidigare. På medellång sikt, åren 2021–2022, beräknas ekonomin stiga med cirka en procent per år, vilket motsvarar tillväxttakten inom ekonomins produktionspotential.

Den goda ekonomiska utvecklingen samt anpassningsåtgärderna enligt regeringsprogrammet balanserar de offentliga finanserna inom de närmaste åren. Saldot i de offentliga finanserna börjar visa ett överskott vid decennieskiftet, och skulden i förhållande till bruttonationalprodukten sjunker. 

”Ekonomin driver nu på vid kulmen av högkonjunkturen. Sysselsättningen ökar snabbt, och de offentliga finanserna stärks. Inom de närmaste åren måste vi dock bereda oss på en klart långsammare takt. Arbetet för att frigöra redan befintliga resurser i samhället så att de utnyttjas till fullo måste fortsätta”, konstaterar avdelningschef, överdirektör Mikko Spolander.

Sysselsättningen har stigit till rekordhög nivå

Under den första hälften av 2018 ökade sysselsättningen till och med snabbare än vad som kunde antas utifrån den ekonomiska aktiviteten. Antalet sysselsatta är för närvarande större än någonsin tidigare. I juni överskred trenden i fråga om sysselsättningsgraden siffrorna för 2008 års konjunkturtopp och låg på 71,8 procent. Den fortsatt starka ekonomiska tillväxten gör att antalet sysselsatta blir 2,6 procent högre än 2018. Trots den långsammare ekonomiska tillväxten fortsätter sysselsättningen att öka under hela prognosperioden och sysselsättningsgraden stiger till 73 procent 2020.

Den snabbare ekonomiska tillväxten förklaras i år av att företagens produktionsförväntningar är positiva, uppförandet av objekt som kräver stora byggnadsinvesteringar fortsätter och förväntningarna på försäljningen inom servicebranscherna har ökat. Det finns emellertid också tecken på att tillväxten är begränsad. I enkäter anger företagen att bristen på kvalificerad arbetskraft och produktionskapacitet har blivit vanligare.

År 2019 är den livligaste investeringsfasen passerad och den ekonomiska tillväxten blir långsammare. Orsaken till att byggnadsinvesteringarna beräknas minska under de närmaste åren är att bostadsproduktionen har stigit till en exceptionellt hög nivå. Antalet beviljade bygglov har minskat jämfört med förra året. Antalet privata investeringar fortsätter dock att öka rimligt. I Finland planeras flera synnerligen stora investeringsprojekt, i synnerhet inom skogsindustrin. Dessa förväntas stödja utvecklingen av investeringar under prognosperioden.

Utöver den ökande inkomstnivån bidrar också den förbättrade sysselsättningen till den växande privata konsumtionen. Den ökade lönesumman och tillväxten i pensionsinkomster gör att hushållens disponibla inkomster fortsätter att öka i snabb takt. Den reella ökningen i hushållens disponibla inkomster kommer dock att avta när inflationen tilltar. 

Tillväxten i världsekonomin har nått sin kulmen

Det råder fortfarande högkonjunktur inom världsekonomin, men tillväxttakten är inte längre lika snabb. Framför allt i Europa finns det tecken som tyder på att den ekonomiska tillväxten håller på att mattas av. Arbetslösheten håller dock på att minska, och konsumenternas förtroende är starkt. Inflationen har tilltagit under innevarande år, men den underliggande inflationen är fortfarande långsam. 

Förenta staternas ekonomi växer i snabb takt och arbetslösheten är mycket låg. Den privata konsumtionen har burit upp landets ekonomiska tillväxt. Inflationen håller på att tillta till följd av den ökade sysselsättningen och konsumtionen, och centralbanken förväntas fortsätta strama åt penningpolitiken.

Tillväxten inom världshandeln avtar under prognosperioden. I synnerhet inom euroområdet är tillväxten anspråkslös. Tillväxtekonomierna stöder tillväxten inom världshandeln. Oljepriset har stigit i år tack vare den positiva ekonomiska utvecklingen, och under de närmaste åren kommer oljepriset att stiga till följd av produktionsbegränsningarna och den starka efterfrågan.

Den starka tillväxten inom världshandeln skapar goda utsikter för Finlands export. Nettoexporten fortsätter att stödja tillväxten fastän importen av produktionsinsatser ökar. Skogsindustrins investeringar och idrifttagandet av ny kapacitet ökar redan exporttillväxten. Den relativt låga andelen importsatsningar ger effekter i form av växande exportnetto.

Finansieringen av de offentliga finanserna inte hållbar trots uppgången

De offentliga finanserna har klart stärkts under de senaste åren i och med åtgärderna enligt regeringsprogrammet och det goda konjunkturläget. Uppgången fortsätter under de närmaste åren, och de offentliga finanserna kommer i balans vid decennieskiftet. Även den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten minskar. De mål som regeringen ställt för skuldsättningen i den offentliga sektorn och för det finansiella saldot ser huvudsakligen ut att uppfyllas. 

Även om de offentliga finanserna balanseras som helhet, överstiger statsförvaltningens och lokalförvaltningens utgifter fortfarande inkomsterna. Av de sektorer som ingår i den offentliga ekonomin visar endast socialskyddsfonderna ett överskott. Därför ökar den offentliga sektorns skuld i euro alltjämt.

Vid uppskattningen av den offentliga ekonomins faktiska bärkraft måste man se bortom konjunkturcykeln. Trots de senaste årens uppgång är den offentliga ekonomins beredskap att klara av konjunkturnedgångar, tråkiga överraskningar och utgiftstryck klart sämre än före recessionen. Skuldkvoten håller sig fortfarande nära 60 procent, och strukturellt, dvs. utan effekten av konjunkturväxlingar, uppvisar de offentliga finanserna ett underskott. 

En hållbar finansiering av den offentliga ekonomin är inte tryggad på lång sikt. Befolkningens stigande medelålder ökar utgifterna inom den offentliga sektorn, minskar den arbetsföra befolkningen och försvagar möjligheterna till ekonomisk tillväxt. De inkomster i den offentliga ekonomin som härrör från den ekonomiska tillväxten räcker under de kommande decennierna inte med nuvarande strukturer till för att finansiera de offentliga tjänsterna och förmånerna.

Handelskriget det största hotet mot ekonomisk tillväxt

När det gäller de ekonomiska utsikterna är riskerna allt mer övervägande negativa. En central risk är att handelskriget tillspetsas. Hindren i handeln mellan de centrala ekonomierna har större konsekvenser än vad en första anblick ger sken av. Tullar som en enskild stat fastställer är uppenbarligen till förfång även för landets egen industri. Ett eskalerat handelskrig skulle leda till en långsammare tillväxt i världshandeln, men också i världsekonomin.

Hushållen fortsätter att skuldsätta sig i förhållande till sina disponibla inkomster. Detta får stöd av den låga räntenivån, den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden samt den starka tillväxten inom bostadsbyggandet. Skuldsättningsproblemen accentueras dock när räntenivån i sinom tid stiger och hushållen blir tvungna att pruta på den övriga konsumtionen.

Ekonomisk översikt, Hösten 2018

Presentationsmaterialet (på finska)

Ytterligare information:

Mikko Spolander, överdirektör, tfn 0295 530 006, mikko.spolander(at)vm.fi
Jukka Railavo, finansråd, tfn 0295 530 540, jukka.railavo(at)vm.fi (realekonomin)
Marja Paavonen, finansråd, tfn 0295 530 187, marja.paavonen(at)vm.fi (de offentliga finanserna)