I en redogörelse ges riktlinjer för långsiktig utveckling av försörjningsberedskapen

Den snabbt förändrade omvärlden kräver en mer helhetsbetonad granskning av försörjningsberedskapen i Finland och utveckling av verksamhetsmodellen. I den redogörelse om försörjningsberedskapen som arbets- och näringsministeriet berett dras det upp riktlinjer för hur försörjningsberedskapen ska utvecklas och målen på lång sikt.

Statsrådet lämnade redogörelsen om försörjningsberedskapen till riksdagen den 15 september 2022. I statsrådets första redogörelse om försörjningsberedskapen fastställs de centrala målen för utvecklandet av försörjningsberedskapen fram till 2030. Syftet med redogörelsen är att behandla försörjningsberedskapen som en strategisk helhet, i stället för enskilda och operativa försörjningsberedskapsfrågor. Genom redogörelsen om försörjningsberedskapen och verkställandet av den säkerställs en tillräcklig nivå på försörjningsberedskapen som en del av samhällets övergripande säkerhet. 

”Coronapandemin, Rysslands invasion av Ukraina, klimatförändringarna och Finlands Natoansökan har förändrat Finlands och hela Europas säkerhetssituation och omvärlden. Mitt i dessa stora förändringar är det viktigt att granska den övergripande bilden av försörjningsberedskapen. Redan under coronapandemin märkte vi att helhetsbilden av försörjningsberedskapsläget i Finland bör uppdateras, och på mitt initiativ beslutade man att inleda utarbetandet av statsrådets första redogörelse om försörjningsberedskapen. Redogörelsen blir färdig vid en utmärkt tidpunkt”, säger arbetsminister Tuula Haatainen, som ansvarar för försörjningsberedskapsfrågorna och är ordförande för den parlamentariska grupp som har följt utarbetandet av redogörelsen.

De viktigaste utvecklingsobjekten i redogörelsen har samband med försörjningsberedskapens ekonomiska resurser, lagstiftning, säkerställande av kompetensen och närmare samarbete.  

För att trygga försörjningsberedskapen krävs ekonomiska resurser och kompetens

Kostnaderna för försörjningsberedskapen täcks med medel ur försörjningsberedskapsfonden som finns utanför statsbudgeten. I redogörelsen om försörjningsberedskapen föreslås att försörjningsberedskapsfonden ska bevaras utanför budgeten som en snabb och flexibel finansiär för projekt som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen. Fonden ska kunna svara mot den förändrade omvärldens krav.

Den kompetens som är kritisk med tanke på försörjningsberedskapen och tryggandet av den måste definieras tydligare än för närvarande. Dessutom inleds arbetet med att uppdatera försörjningsberedskapslagstiftningen.

Ministerierna ansvarar för beredskapen inom sina förvaltningsområden – samarbetet mellan olika aktörer ska intensifieras

Varje ministerium ansvarar fortfarande för beredskapen inom sitt eget förvaltningsområde. Ministerierna svarar också för de försörjningsberedskapsfunktioner som hör till deras ansvarsområde under normal tid. De ska i princip inte heller i fortsättningen finansieras med medel ur försörjningsberedskapsfonden. Både samarbetet mellan olika sektorer och det internationella samarbetet i försörjningsberedskapsfrågor bör intensifieras ytterligare. 
Styrkan i det finländska försörjningsberedskapssystemet är det nära samarbetet mellan den offentliga, privata och tredje sektorn, och det gäller att säkerställa att det fungerar och utvecklas även i fortsättningen.

Redogörelsen ska uppdateras med jämna mellanrum för att den parlamentariska debatten ska kunna fortsätta

Det föreslås att redogörelsen om försörjningsberedskapen ska uppdateras regelbundet. På detta sätt säkerställs att den parlamentariska debatten i försörjningsberedskapsfrågor fortsätter.

”Den parlamentariska debatt som förts om redogörelsen har varit viktig. Även i lugnare tider måste vi se till att försörjningsberedskapen hålls på den politiska agendan”, säger minister Haatainen.

Efter riksdagsbehandlingen av redogörelsen inleds en revidering av statsrådets beslut om målen med försörjningsberedskapen. Tidsplanen för bedömningen av behoven att ändra försörjningsberedskapslagstiftningen fastställs separat. I arbetet utnyttjas också den omfattande respons om behoven att utveckla de sektorspecifika åtgärderna inom försörjningsberedskapen som man fått under remissbehandlingen av redogörelsen om försörjningsberedskapen och av intressentgrupperna. Utkastet till redogörelse var på remiss i juni–augusti 2022. Sammanlagt lämnades närmare ett hundra remissyttranden.

Tjänstemannaberedningen vid arbets- och näringsministeriet har styrts av en parlamentarisk styrgrupp och en förvaltningsövergripande ledningsgrupp. 

Ytterligare information:
Iiris Niinikoski, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 029 504 7372
Antti Neimala, överdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7039 
Eeva Vahtera, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 9009
Henri Backman, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 3581