Färdplansprojektet klarlägger orsakerna till flaskhalsar i tillgången på arbetskraft och lyfter fram förslag till lösningar

Färdplansprojektet har avsevärt preciserat bilden av de problem som är förenade med tillgången på arbetskraft. Samtidigt har arbetsgivare och arbetstagare i åtta branschgrupper funderat på förslag genom vilka situationen kan förbättras: man bör enligt förslagen påskynda övergången av arbetskraft från yrken med överutbud till yrken med brist på arbetskraft och från en region till en annan samt utreda hur tjänsterna för dem som flyttar till Finland för att arbeta ytterligare ska kunna förbättras. 

Den svaga tillgången på arbetskraft är ett av de största hindren för företagens tillväxt – och i värsta fall till och med för hela verksamheten. Därför inledde arbetsminister Tuula Haatainen i november 2021 färdplansprojektet, vars mål har varit att förbättra tillgången på arbetskraft inom alla branscher i hela Finland. 

I de åtta branschgrupperna inom projektet har arbetsgivare och arbetsgivare tillsammans dryftat förslag som skulle kunna svara på flaskhalsarna i tillgången på arbetskraft. Dessa förslag, som också godkänts av projektets styrgrupp, betonar bland annat åtgärder genom vilka arbetskraftens rörlighet från olika regioner och branscher till andra kan ökas och arbetsförmedlingen effektiviseras också mer allmänt. Det föreslås också ytterligare satsningar på legitimeringsvägar för examina och på tjänster för dem som flyttar till Finland för att arbeta. 

”Jag vill varmt tacka alla branschgrupper för deras engagerade arbete. Färdplansprojektet har ytterligare klarlagt att orsakerna till flaskhalsar i tillgången på arbetskraft är varierande, varför det också behövs många olika förslag till lösningar”, säger arbetsminister Tuula Haatainen. 

Är det fråga om ett matchningsproblem eller brist på arbetskraft?

Färdplansprojektets analysgrupp har tillsammans med branschgrupperna också intensifierat kunskapsbasen i anslutning till ämnet. Utifrån gammalt och nytt statistiskt material har experterna byggt upp en informationsmodell som ger en mer aktuell och noggrann bild av orsakerna till flaskhalsar i tillgången på arbetskraft. 

Den nya informationsmodellen har fördjupat förståelsen för när det är fråga om en absolut brist på arbetskraft, dvs. att det helt enkelt inte finns några anställda alls och när det åter är fråga om att arbetsplatser och arbetstagare inte möts tillräckligt bra. Samtidigt har också uppskattningarna av hur mycket Finland behöver arbets- och utbildningsbaserad invandring preciserats.

”Det är viktigt att få en klar bild av orsakerna till flaskhalsar i tillgången på arbetskraft för att olika branscher och regioner ska kunna hitta så effektiva lösningar som möjligt för att förbättra tillgången på arbetskraft i tillräckligt god tid. Jag är nöjd över att den omfattande och exakta kunskapsbas som utvecklats inom projektet kommer att tjäna beslutsfattarna också i framtiden”, säger Haatainen. 

En rapport om resultaten av färdplanerna utkommer i januari

Arbetsminister Haatainen och understatssekreterare Elina Pylkkänen presenterar och kommenterar projektets resultat vid evenemanget Kohtaanto kuntoon ja tekijöitä työlle – Työvoimatiekarttojen saldo. Arbets- och näringsministeriets avdelningschef Tiina Korhonen, ledande sakkunnig Petra Lehto och direktören för Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning Kirsi Heinivirta presenterar vilka åtgärder som redan vidtas för att säkerställa tillgången på arbetskraft.  

En mer detaljerad rapport om projektets resultat och observationer som baserar sig på datamaterial utkommer i januari 2023. Rapportens observationer berättar om orsakerna till flaskhalsarna i tillgången på arbetskraft bransch- och regionvis. 

Det har beslutats att utvecklingen och upprätthållandet av datamodellen ska fortsätta även efter att projektet har avslutats. Den öppna databas som sammanställts i projektet kan utnyttjas av alla villiga personer. Den aktuella versionen av databasen kan laddas ned från den här sidan: Data i färdplanen 

Bakgrund till färdplansprojektet

I färdplansprojektet söker man efter åtgärder för att bättre få lediga jobb och arbetslösa arbetssökande att hitta varandra. Dessa åtgärder för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden är viktiga för att förbättra sysselsättningen, förbättra företagens tillväxtmöjligheter och stärka välfärdsstatens finansieringsbas.  

I arbetet har man i så stor utsträckning som möjligt utnyttjat data och tidigare forskningsdata. Färdplanerna har utarbetats i nära samarbete med Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning samt arbetsgivar- och arbetstagarförbunden. 
 
År 2022 kommer färdplanerna för tillgång på arbetskraft att under ledning av arbets- och näringsministeriet utarbetas för följande branscher:  

1. Naturresurser, livsmedelsproduktion och miljö 
2. Affärsverksamhet och förvaltning 
3. Utbildning, kultur och kommunikation 
4. Transport och logistik 
5. Inkvarterings-, förplägnads- och turisttjänster 
6. Byggd miljö 
7. Teknikindustri och tekniktjänster 
8. Processindustri och processproduktion +
9. Social-, hälso- och välfärdssektorn (SHM:s ledningsansvar). 

Ytterligare information: 
Elina Pylkkänen, understatssekreterare (Färdplansprojektet), tfn 029 504 7474
Liisa Larja, specialsakkunnig (informationsmodell och utnyttjande av data), tfn 029 504 7036 
Hanna Säntti, kommunikationsexpert (intervju- och materialförfrågningar), tfn 029 504 7076