Programmet för cirkulär ekonomi ställer upp mål för att begränsa överkonsumtionen av naturresurser

Statsrådet fattade i dag ett principbeslut om främjande av cirkulär ekonomi. I och med beslutet finns Finland med bland de globala föregångarna när det gäller att minska förbrukningen av icke-förnybara naturresurser. Ett sätt att främja naturresursmålen är ett avtal om koldioxidsnål cirkulär ekonomi, som man vill att kommuner, företag och andra aktörer ska ansluta sig till genom sina egna förbindelser.

Principbeslutet baserar sig på en vision enligt vilken Finlands ekonomi ska bygga på ett klimatneutralt kretsloppssamhälle 2035.

Enligt principbeslutet ska förbrukningen av icke-förnybara naturresurser minska, och en hållbar användning av förnybara naturresurser kan öka så att den totala inhemska förbrukningen av primära råvaror 2035 inte överstiger 2015 års nivå. Målet omfattar inte de naturresurser som används för tillverkning av exportprodukter. Resursproduktiviteten bör fördubblas före 2035 jämfört med situationen 2015. Dessutom bör graden av cirkulär ekonomi för material fördubblas före 2035.

”Den cirkulära ekonomin erbjuder lösningar på hur man kan minska överkonsumtionen av naturresurser och på så sätt stoppa klimatkrisen och förlusten av den biologiska mångfalden. I principbeslutet ställer vi för första gången upp konkreta mål för förbrukningen av naturresurser. Genom åtgärderna i beslutet tar vi tag i den cirkulära ekonomins möjligheter och skapar en mer hållbar grund för vår ekonomi. I övermorgon den 10 april infaller den ekologiska skuldens dag för Finlands del. Då har vi förbrukat vår andel av detta års naturresurser”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

”Det centrala målet i en cirkulär ekonomi är att hålla produkter, material och deras värde kvar i det ekonomiska kretsloppet så länge som möjligt. Som princip innebär ’mer för mindre’ en ökning av mervärdet och att råvaror utnyttjas allt effektivare. Företagen är på förarplats i denna förändring. Detta är också en stor möjlighet att stärka exporten, eftersom det finländska kunnandet inom cirkulär ekonomi intresserar ute i världen”, säger näringsminister Matti Lintilä.

I principbeslutet fastställs 18 centrala åtgärder genom vilka ministerierna förbinder sig till att främja den cirkulära ekonomin åren 2021–2024. Åtgärderna syftar till att skapa incitament, stärka marknaden, öka kompetensen, främja digitaliseringen och stödja en utrikespolitik som är förenlig med hållbar utveckling.

Ett avtal om koldioxidsnål cirkulär ekonomi ska främja målen för cirkulär ekonomi

Enligt principbeslutet ska förbrukningen av icke-förnybara naturresurser minska, och en hållbar användning av förnybara naturresurser kan öka så att den totala inhemska förbrukningen av primära råvaror 2035 inte överstiger 2015 års nivå. Målet omfattar inte de naturresurser som används för tillverkning av exportprodukter. Resursproduktiviteten bör fördubblas före 2035 jämfört med situationen 2015. Dessutom bör graden av cirkulär ekonomi för material fördubblas före 2035.

Miljöministeriet ska börja samordna utarbetandet av ett avtal om koldioxidsnål cirkulär ekonomi. Kommuner, företag och andra aktörer kan ansluta sig till avtalet och ingå frivilliga förbindelser för att uppnå naturresursmålen i programmet för cirkulär ekonomi, öka användningen av återvunnet material och främja ett klimatneutralt kretsloppssamhälle. Ministerierna producerar tillsammans med forskningsinstituten scenarier om möjligheterna att främja Finlands miljö- och näringsmål med hjälp av cirkulär ekonomi. Scenarierna stöder kommunerna, företagen och de andra aktörerna när de utarbetar färdplaner för cirkulär ekonomi, klimat eller koldioxidsnålhet för att uppnå avtalets mål. Genom avtalet vill man omfatta de centrala sektorerna.

Kommunerna är nyckelspelare inom cirkulär ekonomi bland annat när det gäller att upphandla produkter och tjänster och inleda samarbete. För att stödja kommunernas och de regionala ekosystemens arbete för att främja cirkulär ekonomi ska ett kompetensnätverk grundas.

Exempel på åtgärder i principbeslutet

• Vi utvecklar incitament för cirkulär ekonomi, såsom beskattning som stöder sparsam användning av naturresurser, minskar koldioxidutsläppen och främjar en ökad användning av servicemodeller för cirkulär ekonomi.

• Vi styr finansiering till forsknings-, utvecklings-, innovations- och ekosystemverksamhet som främjar en koldioxidsnål cirkulär ekonomi samt till demonstrations- och anläggningsinvesteringar, såsom produktions- och materialteknologi som sparar naturresurser inom industrin.

• Vi samlar information till allmänheten om tjänster inom cirkulär ekonomi, såsom delningsplattformar och reparations- och återförsäljningstjänster.

• Vi gör Finland till ett spetsland inom digital cirkulär ekonomi genom att öppna upp och sammanlänka material- och dataflödena. Genom digitalisering påskyndar vi materialflödenas spårbarhet, produktionens resurseffektivitet samt beslutsfattande, affärsverksamhet och tjänster som grundar sig på data.   

• Vi skapar en hållbar marknad för cirkulär ekonomi med hjälp av lagstiftning, ekonomiska styrmedel och digitalisering. Vårt mål är att förbättra resurseffektiviteten, förlänga produkternas livslängd och hållbarhet, främja användningen av återvinningsmaterial samt göra sådana tjänsteinriktade modeller som stöder cirkulär ekonomi attraktiva för företag och konsumenter.

• Inom den offentliga sektorn anskaffar och planerar vi koldioxidsnåla lösningar för cirkulär ekonomi inom byggande, mobilitet samt energi- och infrastrukturprojekt.

• Vi integrerar kunnandet i cirkulär ekonomi i utbildningssystemet och arbetslivskompetensen.

Ytterligare information:

Miljöministeriet: Taina Nikula, konsultativ tjänsteman, tfn 029 525 0202, [email protected]

Arbets- och näringsministeriet: Sari Tasa, specialsakkunnig, tfn 029 504 8242, [email protected]