Skip to content
Government and ministries Media

Statens upplåningsbehov mindre än beräknat 2021

finansministeriet
Utgivningsdatum 1.12.2021 14.03 | Publicerad på svenska 1.12.2021 kl. 14.11
Pressmeddelande

Det minskade upplåningsbehovet ändrar inte den övergripande bilden av ekonomin eller utmaningarna för de offentliga finanserna på längre sikt.

Statskontoret har beslutat att låta bli att lyfta cirka 8 miljarder euro av det nettoupplåningsbehov på 11,7 miljarder euro som ingår i budgetpropositionen för 2021. Beslutet baserar sig på statens starka likviditet. Statens nettoupplåning uppgå till ca 3,7 miljarder euro 2021. 

Det minskade upplåningsbehovet ändrar inte den övergripande bilden av ekonomin eller utmaningarna för de offentliga finanserna på lång sikt. Ändringen har inte heller någon direkt inverkan på uppnåendet av målet att stoppa ökningen av den offentliga skuldkvoten i mitten av 2020-talet. Både statens och hela den offentliga ekonomins skuldkvoter fortsätter att öka på medellång sikt.

Det finns flera orsaker till att upplåningsbehovet är mindre än vad som budgeterats. Statskassan är för det första ca 2,5 miljarder euro mindre än i slutet av 2020, vilket betyder att upplåningsbehovet kan täckas med lån som influtit i fjol. Statskontoret utökade statens kassamedel under 2020 i syfte att förbereda sig för oväntade utgifter som föranleds av coronakrisen. 

För det andra avviker uppskattningen av skillnaden mellan inkomsterna och utgifterna 2021 från det budgeterade med cirka 5,5 miljarder euro. Detta förklaras bland annat av att en del av anslagsmomenten i statsbudgeten består av så kallade överföringsanslag som kan användas under flera års tid. För år 2021 har man till exempel budgeterat fleråriga investeringar och överföringsanslag som hänför sig till coronavirusepidemin, och som förmodligen används först under kommande år.

Noggrannare information om orsakerna till att nettoupplåningen är mindre än beräknat fås när statens preliminära bokslutsuppgifter blir klara i februari. 

Inverkan på prognoserna om skuld och underskott

Eftersom statens nettoupplåning förblir mindre än budgeterat är nivån på statens och hela den offentliga ekonomins skuldkvot cirka 3,5 procentenheter lägre än vad som uppskattats i höstens ekonomiska prognos.
 
De uppgifter om statens nettoupplåningsbehov som nu står till förfogande, samt om skillnaden mellan utgifterna och inkomsterna jämfört med budgeten, beaktas vid utarbetandet av nästa ekonomiska prognos. Finansministeriets nästa makroekonomiska prognos publiceras den 20 december. 

Mer information:
 
Teppo Koivisto, finansdirektör, tfn 02955 02550, Teppo. Koivisto (at) valtiokonttori.fi (statens skuldhantering)
 
Atro Andersson, specialsakkunnig, tfn 02955 30712, atro.andersson(at)gov.fi (statsbudgeten)
 
Mikko Spolander, överdirektör, tfn 02955 30006, Mikko. Spolander (at) gov.fi (makroekonomiska prognoser)