Skip to content
Government and ministries
Media

Kolumni
Öppen växelverkan mellan forskare och beslutsfattare kräver förtroende och mod

Finansministeriet 30.6.2020 13.14 | Publicerad på svenska 30.6.2020 kl. 15.56
Kolumn
Eeva Kaunismaa, Katri Sarkia ja Jaakko Kuosmanen.

Kunskapsbaserad verksamhet är en central princip som styr beredningen och beslutsfattandet inom den offentliga förvaltningen. För att den ska kunna genomföras inom 2020-talets förvaltning krävs nya verksamhetsmodeller. Den offentliga förvaltningens strategiarbete har under våren och början av sommaren testat ett nytt slags samarbete tillsammans med projektet för utveckling av vetenskapsrådgivningen Sofi. 

Den politiska beredningen och beslutsfattandet inom den offentliga förvaltningen i Finland baserar sig på kunskap, men i praktiken kunde utnyttjandet av forskningsdata inom den offentliga förvaltningen fungera ännu bättre. Information har i typiska fall inhämtats t.ex. genom att man låtit göra utredningar och genom att utnyttja sektorforskningsinstitutens kunnande. De nya instrumenten, såsom statsrådets forsknings-, prognostiserings- och utvärderingsfinansiering samt rådet för strategisk forskning, för forskningssamfundet och förvaltningen närmare varandra. Det finns ett obestridligt behov av nya verksamhetsmodeller.

I strategiberedningen inom den offentliga förvaltningen har man prövat en ny verksamhetsmodell, vetenskapssparrning, tillsammans med projektet för utveckling av vetenskapsrådgivningen Sofi. I verksamhetsmodellen betonas tvärvetenskaplighet och växelverkan. Liksom vid flera tidigare sparrningar lyftes det fram tre särskilda omständigheter som bör tas i beaktande i växelverkan mellan forskare och beredare: krävande tidtabeller, behovet av tolkning och ökat samförstånd.

1. Krävande tidtabeller

Beredningen sker i högt tempo och det finns ofta alltför lite tid för att söka, sammanställa och tolka de senaste forskningsrönen. Man har ofta väldigt lite tid för påverkan genom information, och det är vanligt att riktlinjerna slås fast redan efter diskussioner i ett tidigt skede. Det är viktigt att det i beredningsarbetet finns snabbt reagerande vetenskapsbaserade stödtjänster och öppna förbindelser med forskningsvärlden.

2. Behovet av tolkning

För en del av de frågor som uppstår i samband med politisk beredning finns det ett tydligt tekniskt svar, till exempel om det är fråga om ett visst antal kunder inom en viss offentlig tjänst. Däremot är det svårare att svara till exempel på frågan om hur förtroendet byggs upp inom den offentliga servicen. Det behövs en tolkning för att den evidensbaserade informationen ska kunna utnyttjas. De metoder som ligger till grund för undersökningsresultaten och forskningskontexterna kräver öppnande. Undersökningarna ger inte nödvändigtvis direkta svar på de frågor som ska vägas. Särskilt i frågor som gäller framtiden framhävs behovet av tolkning.

3. Ökat samförstånd

Öppen växelverkan mellan forskare och beslutsfattare kräver förtroende och mod från båda hållen. Man måste acceptera att även den bästa beredningsprocessen resulterar i en informativ osäkerhet. Målet är dock att tillsammans hitta den bästa möjliga tolkningen av befintliga forskningsrön. I växelverkan är det viktigt att komma ihåg de tankemodeller som ligger bakom diskussionerna: beredarna strävar efter färdiga presentationer, forskarna efter en medveten sanning. Med hjälp av en öppen diskussion kan förståelsen för den andra partens synpunkter stärkas.

Principutkasten till strategin för den offentliga förvaltningen är öppna för kommentarer

I strategiberedningen för den offentliga förvaltningen har man i och med den gemensamma utvecklingen identifierat de principförslag som styr den offentliga förvaltningens verksamhet. Vid den vetenskapliga sparrningen visade sig dessa vara rätt valda med tanke på den aktuella forskningen. De utkast till principbeslut som har beretts efter den vetenskapliga sparrningen är öppna för alla att kommentera i dinasikt.fi-tjänsten under sommaren 2020. Målet är att vid sidan av utnyttjandet av forskningsdata väcka diskussion om den finländska offentliga förvaltningens framtid och dess betydelse i samhället. Vi arbetar vidare med strategin utifrån kommentarerna och för ännu i september en diskussion med forskarna för att säkerställa att den evidensbaserade informationen har utnyttjats på bästa möjliga sätt i den färdiga strategin.

Eeva Kaunismaa, projektchef, finansministeriet

Katri Sarkiä, sakkunnig, tankesmedjan Demos Helsinki

Jaakko Kuosmanen, akademisekreterare, Finska vetenskapsakademin

Sofi är ett utvecklingsprojekt för vetenskapsrådgivning som genomförs i samarbete mellan fyra finländska vetenskapsakademier. Projektet har finansierats med statsunderstöd från undervisnings- och kulturministeriet.

Tankesmedjan Demos Helsinki stöder finansministeriet i beredningen av den offentliga strategin.