Den ekonomiska återhämtningen förstärks i Finland

Den finländska ekonomin växer med 2,4 procent i år enligt finansministeriets prognos som ingår i den ekonomiska översikten. Den kraftiga tillväxten inom industrin bidrar också till en snabb förbättring av produktiviteten.

Tillväxtprognosen för innevarande år förbättras på ett avsevärt sätt av att konjunkturuppgången förstärkts under början av året. Tillväxtbasen är stark, eftersom tillväxten ökar inom samtliga efterfrågeposter och alla primära branscher, inklusive industrin, växer.

Bnp-tillväxten avtar till runt 1,5 procent under 2018 och 2019, vilket är mera än tillväxtpotentialen på längre sikt.

Den privata konsumtionen fortsätter att växa i år tack vare den förbättrade sysselsättningen. Tyngdpunkten inom de privata investeringarna håller på att förflyttas från byggandet mot produktionsmässiga investeringar inom industrin.

Tillväxtförutsättningarna förbättras inom exporten, eftersom den världsomfattande exportefterfrågan växer och företagens priskonkurrenskraft förbättras. Utrikeshandeln börjar stöda bnp-tillväxten efter en negativ period som varat i flera år.

Tillväxten inom den privata konsumtionen kommer att avta nästa år eftersom den tilltagande inflationen minskar på löntagarnas köpkraft. Ökningen av de privata investeringarna kommer att avta, främst på grund av att ökningen av bygginvesteringarna jämnar ut sig. Exportökningen avtar något, och blir aningen långsammare än ökningen  i exportefterfrågan.

Tillväxten avtar ytterligare inom den privata konsumtionen år 2019 till följd av att ökningen av de disponibla realinkomsterna avtar. De privata investeringarna beräknas växa på nytt tack vare stora planerade inhemska investeringsprojekt. Exportökningen håller jämna steg med tillväxten på exportmarknaderna.

Bytesbalansen  uppvisar underskott under hela prognosperioden, även om handelsbalansen blir positiv.

Tillväxten tilltar inom världshandeln

Tillväxten håller på att tillta inom världshandeln även om tillväxtutsikterna fortfarande är osäkra. Fjolårets tillväxt var den långsammaste på flera år, även om det skedde en återhämtning mot slutet av året. Den upplivade världshandeln ökar i viss mån efterfrågan i Finland jämfört med de senaste åren.

Tillväxten förstärks i industriländerna, men ökningen inom världshandeln som uppgår till nästan 4 procent upprätthålls fortfarande av tillväxtekonomierna.

Sysselsättningen förbättras tack vare starkare tillväxt

Sysselsättningen har vänt i en positiv riktning tack vare den snabba ökningen av den ekonomiska aktiviteten. Förbättringen förblir dock måttfull eftersom arbetets produktivitet samtidigt förbättras.

Sysselsättningsökningen påskyndas bland annat av åtgärder som ökar utbudet av arbetskraft och som trädde i kraft vid ingången av året. Minskningen av arbetslöshetsgraden bromsas å andra sidan av att dolt arbetslösa aktiverar sig med arbetssökandet, eftersom detta leder till att människor utanför arbetskraften övergår till att bli arbetslösa.

Sysselsättningen kommer enligt prognosen att förbättras med 0,6 procent om året. Sysselsättningsgraden höjs till dryga 70 procent år 2019.

De strukturella problemen kvarstår trots högkonjunkturen

Det gynnsamma konjunkturläget ökar inkomsterna inom den offentliga ekonomin och minskar på arbetslöshetsutgifterna. Förbättringen av den offentliga ekonomin bromsas emellertid av den demografiska förändring som automatiskt ökar på de offentliga  utgifterna. Underskottet inom de offentliga finanserna minskar långsamt under de närmaste åren.

Den offentliga skuldkvoten torde upphöra att växa under prognosperiodens gång, men utvecklingen är fortfarande osäker. Den offentliga skuldens förhållande till bruttonationalprodukten förblir hög och höjs ytterligare under nästa årtionde.

Högkonjunkturen hjälper inte mot de strukturella problemen inom ekonomin. Tillväxtutsikterna är svaga på längre sikt och den offentliga ekonomins inkomster räcker inte till att täcka utgifterna på längre sikt.

De offentliga finanserna ligger avsevärt svagare till efter den utdragna recessionen än vad de gjorde innan finanskrisen. Marginalerna inom den offentliga ekonomin är således mindre än för ett årtionde sedan om vi drabbas av en ny recession.

”Ekonomin växer och efterfrågan är stark. Nu har vi ett utmärkt läge att förnya de ekonomiska strukturerna och förstärka framtida tillväxtförutsättningar”, säger avdelningschefen, överdirektören Mikko Spolander.'

Ekonomisk översikt, sommaren 2017
Presentationsmaterial från pressmötet (på finska)
Bilder från pressmötet (Flickr)

Ytterligare information:

Mikko Spolander, överdirektör, tfn 02955 30006, mikko.spolander(at)vm.fi
Jukka Railavo, finansråd, tfn 02955 30540, jukka.railavo(at)vm.fi (konjunkturerna)
Marja Paavonen, finansråd, tfn 02955 30187, marja.paavonen(at)vm.fi (offentliga ekonomin)