Finlands ekonomi inne i en snabb tillväxtfas

Den finländska ekonomin växer med 2,1 procent 2018 förutspår finansministeriet i sin ekonomiska översikt som publicerades den 19 september 2017. Den fortsatt snabba tillväxten förbättrar sysselsättningen och stärker den offentliga ekonomin. Trots den snabba ekonomiska tillväxten fortsätter den offentliga ekonomins skuldsättning.

Enligt prognosen kommer den finländska ekonomin 2017 att växa klart snabbare än i fjol, men efter det avtar tillväxten till kring två procent.

Under de närmaste åren ökar den ekonomiska handlingskraften till följd av både den inhemska och utländska efterfrågan. Det finns dock en klar skillnad i hur dessa utvecklas. I fråga om exporten stöds tillväxtmöjligheterna av den ökade globala efterfrågan och företagens förbättrade kostnadskonkurrenskraft. Hushållens konsumtionsefterfrågan begränsas av den svaga utvecklingen i fråga om köpkraften. Den avtagande tillväxten i byggverksamheten begränsar investeringarnas tillväxt, men den stimuleras av stora produktiva investeringsprojekt.

Det förutspås att Finlands bruttonationalprodukt (BNP) kommer att stiga med 2,9 procent år 2017. Under det första halvåret har man sett nya tecken på att den positiva konjunkturen fortsätter. Sådana är bl.a. en ökning i nya beställningar inom industrin, ökad omsättning inom den privata tjänsteproduktionen och en fortsatt stark byggnation i tillväxtcentrumen.

År 2018 är den ekonomiska tillväxten fortsättningsvis stark, även om BNP-tillväxten avtar till 2,1 procent. Att tillväxten avtar beror i stor utsträckning på den privata konsumtionsefterfrågan, eftersom köpkraften ökar långsammare än i år. Den ökande inflationen försvagar löntagarnas köpkraft trots att den förbättrade sysselsättningen och den lindrade beskattningen av arbete stöder köpkraften. Investeringarna ökar snabbare än i år tack vare maskin- och anordningsupphandlingar. Även byggnadsinvesteringarna ökar fortsättningsvis snabbt, även om ökningen av investeringarna i bostadsbyggande avtar.

I fråga om exporten är tillväxttakten fortfarande god. Största delen av exporttillväxten står varuexporten för, vilket också ökar importen av insatsvaror. Även den ökade efterfrågan på konsumtions- och investeringsnyttigheter ökar exporten, vilket minskar nettoexportens positiva effekter på den ekonomiska tillväxten.

År 2019 ökar BNP med 1,8 procent. Tillväxten i den privata konsumtionen avtar ytterligare i och med den svaga utvecklingen i realinkomsterna. Tillväxten i de privata investeringarna är fortsättningsvis god. Sysselsättningen fortsätter att öka, men dock något långsammare än förr. Uppgången i konsumentpriserna jämnas ut till 1,5 procent år 2019.

Världsekonomin fortsätter på rätt spår

Tillväxten i världsekonomin upprätthålls särskilt av tillväxtekonomierna, trots att också tillväxten i industriländerna stärks. Världshandeln har utvecklats positivt sedan slutet av förra året. Inom de närmaste åren ökar världshandeln i stort sett lika snabbt som världens totalproduktion. Tillväxten inom världshandeln är dock klart långsammare än under de mest hektiska åren av globaliseringen under det senaste årtiondet.

Den tilltagande produktiviteten bromsar upp sysselsättningsökningen

Den relativt snabba tillväxten i bruttonationalprodukten förbättrar sysselsättningen, men antalet arbetslösa minskar ändå långsamt. Förbättringen av sysselsättningsläget har under de senaste åren bromsats upp av olika regionala och yrkesrelaterade matchningsproblem mellan arbetslösa arbetssökande och lediga jobb.

Sysselsättningen beräknas öka med inemot en procent per år och sysselsättningsgraden stiger till 70,5 procent 2019.

Den offentliga ekonomin uppvisar ett underskott trots konjunkturuppgången

Den efterlängtade ekonomiska tillväxten höjer den offentliga ekonomins svaga tillstånd. Skatteinkomsterna ökar och den minskande arbetslösheten sänker arbetslöshetsutgifterna. Det förbättrade konjunkturläget eliminerar dock inte de strukturella faktorer som försvagar den offentliga ekonomin. Även under konjunkturuppgången är utgifterna inom den offentliga ekonomin klart högre än inkomsterna.

Till följd av den snabba tillväxten av bruttonationalprodukten börjar den offentliga skuldkvoten minska. Skulden i förhållande till bruttonationalprodukten minskar ändå långsamt och kommer i början av 2020-talet fortfarande att vara kring 60 procent. Regeringens mål att stoppa skuldsättningen före 2021 verkar inte gå i uppfyllelse.

Den höga skuldkvoten utgör på lång sikt en risk för den offentliga ekonomins stabilitet. Den offentliga ekonomin är under nästa årtionde föremål för ett betydande utgiftstryck som ökar risken för att skuldkvoten börjar öka på nytt. Den mest betydande faktorn är den åldrande befolkningen, vilket för med sig ökade utgifter för pensioner samt vård och omsorg.

”En gynnsam konjunktur rättar inte till den svaga undertonen i Finlands ekonomi. Oavsett konjunkturerna stramar den åldrande befolkningen åt ekonomin ännu en lång tid”, säger överdirektören och avdelningschefen Mikko Spolander.

När landskapen inleder sin verksamhet 2020 uppstår det en ny självständig sektor i den offentliga ekonomin. I början av 2020-talet kommer det finansiella saldot för landskapens ekonomi enligt nationalräkenskaperna att uppvisa ett litet underskott. Underskottet beror i huvudsak på skuldfinansieringen till följd av de omfattande sjukhusinvesteringar som överförs till det riksomfattande fastighetsservicecentret för landskapen.

Ekonomisk översikt, hösten 2017
Presentationsmaterial från pressmötet (på finska)

Mer information:

Mikko Spolander, överdirektör, tfn 02955 30006, mikko.spolander(at)vm.fi
Jukka Railavo, finansråd, tfn 02955 30540, jukka.railavo(at)vm.fi (konjunkturerna)
Marja Paavonen, finansråd, tfn 02955 30187, marja.paavonen(at)vm.fi (den offentliga ekonomin)