Arbetsgrupp anser att finländska företagsbeskattningen är konkurrenskraftig

Sakkunnigarbetsgruppen för företagsbeskattning föreslår inte några ändringar i den finländska företagsbeskattningen eftersom systemet redan nu är internationellt konkurrenskraftigt. Arbetsgruppen föreslår däremot ändringar till dividendbeskattningen och beskattningen av förvärvsinkomster i syfte att förbättra beskattningens effektivitet.

Målet med förslagen är att främja neutralitet i beskattningen för att den inte ska påverka de skattskyldigas val. På så sätt kan produktiviteten och tillväxten främjas på bästa möjliga sätt.

Företagsbeskattningen bör ändras endast av vägande skäl

Aktiebolag och andra samfund betalar 20 procent i samfundsskatt på sina beskattningsbara inkomster i Finland, vilket är mindre än i de övriga nordiska länderna och i EU-länderna i genomsnitt.

Samfundsskattesatsen är enligt arbetsgruppen konkurrenskraftig, och det finns inget omedelbart behov av att sänka den. Finland bör dock se till att nivån för samfundsskattesatsen hålls på en internationellt konkurrenskraftig nivå även under kommande år.

Den nuvarande företagsskattemodellen anses vara välmotiverad. Experterna förordar till exempel inte några i internationella sammanhang föreslagna modeller som syftar till att eliminera skillnaderna i skattemässiga behandlingen av eget och främmande kapital (ACE-modellen eller CBIT-modellen). Det finns heller inte några grunder för att ta i bruk den estniska företagsskattemodellen.

Reglerna för beräkningen av företagens beskattningsbara inkomst behöver heller inte ändras enligt arbetsgruppen. Experterna rekommenderar heller inte att man skulle ta i bruk skatteincitament för forsknings- och utvecklingsverksamhet eller resultatutjämningsreserver och investeringsreserver.

Det är enligt arbetsgruppen ytterst viktigt att beskattningen är förutsägbar och stabil, och förändringar bör göras endast av vägande skäl. Finlands nuvarande företagsskattesystem är konkurrenskraftigt, den senaste tidens svaga tillväxt och knappa investeringar beror inte på skattesystemet.

Beskattningen av dividend från onoterade bolag bör förnyas

Dividendbeskattningen bör enligt arbetsgruppen förnyas, eftersom dividendskattesystemet lett till att avkastningskraven på investeringar varierar mellan företagen, vilket å sin sida försvagar inriktningen av investeringar till de mest lönsamma objekten inom ekonomin.

Dividendbeskattningen har dessutom en kraftig styrande inverkan på utdelningen, den skapar spänningar i förhållande till beskattningen av förvärvsinkomster och den tillåter alltför stora skillnader mellan noterade och onoterade bolag.

Arbetsgruppen föreslår följande ändringar i beskattningen av utdelning från onoterade bolag:

• Avkastningsprocenten som används vid beräknandet av lindrad dividend sänks från 8 till 4 procent
• Den skattepliktiga andelen av dividenden höjs från 25 till 40 procent
• Gränsen på 150 000 euro för lindrigare beskattad dividend slopas
• Den del av dividenden som överskrider avkastningsprocenten ska beskattas som förvärvsinkomst till 75 procent, precis som i dagsläget

De föreslagna ändringarna betyder att den lindrigare beskattade dividenden minskar jämfört med det nuvarande systemet, vilket skulle skärpa beskattningen av majoriteten av dividendtagarna. Slopandet av maximigränsen på 150 000 euro skulle däremot lätta beskattningen i vissa fåtaliga situationer då ägaren tar ut stora dividender ur bolag med stora nettotillgångar.

Ändringarna skulle enligt arbetsgruppens uppfattning förenkla dividendbeskattningen och uppmuntra till att utveckla företag. Den skattemässiga variationen av olika slags investeringsincitament mellan olika företag skulle också minska, vilket effektiviserar inriktningen av investeringarna.

Den totala skattegraden för dividend som beskattats lindrigare skulle närma sig kapitalskattesatsen. Beskattningen skulle alltså vara jämlikare i fråga om investeringar i det egna bolaget och annanstans.

Arbetsgruppen föreslår inte några ändringar i beskattningen av dividend från noterade bolag.

Förvärvsinkomstbeskattningen bör göras mera stimulerande

Arbetsgruppen har utvärderat förvärvsinkomstbeskattningen med fokus på ökandet av kompetensen och produktiviteten. Arbetsgruppen föreslår ändringar i marginalskatten, dvs. skatten på tilläggsinkomster.

• Marginalskattegraden för förvärvsinkomster sänks för inkomstintervallet på ca 82 000–128 000 euro.
• På längre sikt borde marginalskattegraderna sänkas så att de inte överskrider 50 procent på någon inkomstnivå.

Reformen skulle uppmuntra löntagarna till att höja sin kompetens och att förbättra sin produktivitet. Detta skulle enligt arbetsgruppens uppskattning förbättra tillväxten på längre sikt.

De föreslagna ändringarna av dividendbeskattningen och förvärvsinkomstbeskattningen skulle minska på skillnaderna mellan beskattningen av kapital- och förvärvsinkomster. Detta skulle å sin sida minska på incitamenten att verka i aktiebolagsform i stället för löntagare, även om skillnaderna inte utjämnas helt.

Arbetsgruppen föreslår att det nuvarande utbildningsavdraget slopas. Till inkomstskattelagen föreslås en separat bestämmelse enligt vilken arbetstagaren kunde dra av utbildning som erbjuds av arbetsgivaren i beskattningen.

De effekter som de föreslagna ändringarna i dividendbeskattningen och förvärvsinkomstbeskattningen har på den offentliga ekonomin balanserar i det stora hela varandra. Förslagen skulle öka den offentliga sektorns skatteintäkter med 44 miljoner euro om året, om man inte tar i beaktande eventuella verkningar i de skattskyldigas beteende.

Rapport från sakkunniggruppen för företagsbeskattningen (på finska med svensk referat)

Presentationsmaterialet vid informationsmötet (på finska)

Se inspelning från presstillfället (på finska)

Bilder från presstillfället (Flickr)

Ytterligare information:

Terhi Järvikare, överdirektör, arbetsgruppens ordförande, tfn 02955 30113, terhi.jarvikare(at)vm.fi
Tarja Järvinen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30089, tarja.jarvinen(at)vm.fi
Ilari Valjus, finanssekreterare, tfn 02955 30093, ilari.valjus(at)vm.fi