Förslag till budget för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 2022
För år 2022 föreslås det anslag för cirka 15,9 miljarder euro för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Det är cirka 1,9 miljarder euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Minskningen beror framför allt på coronaersättningarna av engångskaraktär inom servicesystemet för social- och hälsovård.
Anslagen används för att reformera familjeledigheterna och familjepensionerna och för att utveckla social- och hälsotjänsterna och genomföra EU:s stimulansprogram. Också utkomstskyddet för arbetslösa reformeras genom att man tar i bruk den nordiska modellen för arbetskraftsservice.
Av anslaget till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde används 32 procent till pensionsutgifter, 28 procent till utjämning av familje- och boendekostnader och till det grundläggande utkomststödet samt 16 procent till utkomstskydd för arbetslösa. Sjukförsäkringens andel av anslagen är 14 procent och de kommunala social- och hälsovårdstjänsternas andel 3 procent. Andelen för understöd som är avsedda för främjande av hälsa och social välfärd är 2 procent.
Garanti för vård inom sju dagar
Vid budgetförhandlingarna beslutade regeringen att vårdgarantin inom primärvården ska förbättras så att människor i icke-brådskande fall ska få vård inom en vecka (sju dagar) från det att vårdbehovet bedömts, i stället för tre månader så som tidigare.
För att realisera vårdgarantin görs en ramreservering på 50 miljoner euro för 2023 utöver den finansiering som redan fastställts i planen för de offentliga finanserna. Besluten om finansieringen i sin helhet fattas i samband med planen för de offentliga finanserna för 2023-2026. Tidpunkten då regeringspropositionen om vårdgarantin ska överlämnas till riksdagen bestäms före utgången av oktober 2021.
Den nya lagstiftningen som gör det möjligt att få vård snabbare träder i kraft inom denna regeringsperiod.
Ersättning för direkta kostnader som hänför sig till coronaepidemin
I enlighet med planen för de offentliga finanserna ska man som utgifter utanför ramen åren 2021–2023 bevilja ersättning till fullt belopp för direkta kostnader som hänför sig till coronaviruspandemin, såsom utgifter för testning och höjd testkapacitet, spårning, karantän, vård av patienter och hälsosäkerhet i samband med resor. Kostnaderna för verkställandet av coronastrategin ersätts fortsättningsvis till fullt belopp så länge epidemiläget och genomförandet av hybridstrategin kräver det.
Den nordiska modellen för arbetskraftsservice tas i bruk år 2022
För utkomstskyddet för arbetslösa föreslås 2,6 miljarder euro. Det är 0,3 miljoner euro mindre än i budgeten för 2021. Minskningen baserar sig på uppskattningen av antalet arbetslösa och permitterade.
I utkomstskyddet för arbetslösa har man beaktat att den nordiska modellen för arbetskraftsservice tas i bruk den 1 maj 2022. Modellen går ut på att den arbetssökande ska söka arbete på eget initiativ och få mera individuellt stöd i ett tidigare skede i jobbsökningen. Påföljderna inom utkomstskyddet för arbetslösa blir skäligare och graderade, vilket bedöms öka de utgifter som föranleds av utkomstskyddet för arbetslösa. Den arbetssökande ska söka ett visst antal jobb för att rätten till utkomstskydd för arbetslösa ska fortsätta gälla. Den första glömskan eller försummelsen följs av en påminnelse. Om den arbetssökande låter bli att uppfylla sin skyldighet en gång till, tillämpas en tid utan ersättning motsvarande fem utbetalningsdagar för arbetslöshetsförmånen. Om försummelsen upprepas igen, tillämpas en tid på 10 dagar utan ersättning. Modellen bedöms öka statens andel av utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa med 16,7 miljoner euro år 2022, och med 25,0 miljoner euro från och med år 2023.
För arbetskraftspolitisk utbildning som leder till högskoleexamen föreslås det 1,15 miljoner euro.
Reformen av familjeledigheterna förbättrar jämlikheten mellan föräldrarna
Reformen av familjeledigheterna bedöms öka statens utgifter med 1 miljon euro år 2022, och med cirka 9,0 miljoner euro från och med år 2024.
Familjeledighetsreformen avses träda i kraft den 1 augusti 2022. Syftet med reformen är att förbättra jämlikheten mellan föräldrarna samt jämlikheten och jämställdheten när det gäller olika familjeformer samt barn och föräldrar som lever i olika slags familjer. Föräldradagpenning för ett och samma barn betalas för sammanlagt 360 vardagar, dvs. cirka 14,5 månader, i stället för de knappa 13 månader så som för närvarande. Gravida betalas före rätten till föräldrapenning börjar graviditetspenning för 40 vardagar. Båda föräldrarna har rätt att använda hälften av sina föräldradagpenningsdagar, men kan om de vill överlåta högst 63 föräldradagpenningsdagar till den andra föräldern eller maken. Föräldrapenningen kan användas vid valfria tidpunkter tills barnet fyller 2 år.
Familjepensionerna reformeras
Reformen av familjepensionerna uppskattas öka statens utgifter med 0,3 miljoner euro år 2022 och cirka 1 miljon euro i slutet av ramperioden. Familjepensionsreformen träder i kraft i början av 2022. I reformen föreslås det att rätten till barnpension ska förlängas med två år, vilket innebär att rätten till barnpension skulle upphöra när barnet fyller 20 år. Det föreslås att den efterlevande makens rätt till pension ska begränsas till 10 år eller minst tills den yngsta med rätt till barnpension fyller 18 år. Efterlevandepensionen ska även betalas till en sambo som bott i gemensamt hushåll med förmånslåtaren och som har ett gemensamt minderårigt barn med förmånslåtaren.
Det föreslås anslag för sammanlagt 5,0 miljarder euro för finansieringen av pensionerna. Det är cirka 1,2 miljarder euro mindre än år 2021. Avdraget föranleds av ändringarna i behovskalkylen.
Tilläggsfinansiering för grundläggande utkomststöd och sjukförsäkringar
För utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd och vissa tjänster föreslås 4,5 miljarder euro. Det är 10,0 miljoner euro mer än år 2021. Tillägget grundar sig främst på de ändrade uppskattningarna av behovet och på Folkpensionsanstaltens ökade verksamhetskostnader.
För Folkpensionsanstaltens omkostnader föreslås sammanlagt 490,5 miljoner euro. Det är 9,2 miljoner euro mer än år 2021. I omkostnaderna har man utöver de ökade pensionsutgifterna och ändringen av inkomstnivån även beaktat kostnaderna för utvecklingen av förmåns- och ärendetjänsterna.
Undervisnings- och kulturministeriets förslag om att öka antalet studieplatser i högskolorna och i närvårdarutbildningen ökar kostnaderna för allmänt bostadsstöd med 24,2 miljoner euro.
För finansieringen av sjukförsäkringen föreslås anslag för 2,1 miljarder euro. Det är 40,0 miljoner euro mindre än år 2021. Det föreslås att de temporära lagstiftningsändringarna för att ersätta coronaforskning och coronavacciner från sjukförsäkringen ska fortsätta gälla till och med den 30 juni 2022. Detta uppskattas öka kostnaderna för sjukförsäkringen med sammanlagt 5,7 miljoner euro. Statens andel av kostnaderna är cirka 4 miljoner euro.
Bedömningen av arbetsförmågan under sjukdagpenningsperioder ska utvecklas i enlighet med rehabiliteringskommitténs förslag. Enligt förslaget ska man öka det antal kontrollpunkter för sjukdagpenningsperioden vid vilka man bedömer rehabiliteringsbehovet, den återstående arbetsförmågan och möjligheterna att orka arbeta. Förslaget uppskattas öka statens sjukförsäkringsutgifter med 0,25 miljoner euro det år ändringen träder i kraft, och 0,5 miljoner euro per år. Kommunernas statsandelsutgifter bedöms dessutom öka med 1 miljon euro på grund av att läkarutlåtandena ökar.
För att främja sysselsättningen bland unga beslutade regeringen att det ska finnas ett skyddat belopp i militärunderstödet så att endast en del av löne- och företagarinkomsterna för den som fullgör tjänstgöring ska beaktas när militärunderstöd fastställs. Förslaget ökar statens utgifter med cirka 0,2 miljoner euro.
Social- och hälsovårdstjänsterna förbättras
För den social- och hälsovård som ordnas av kommunerna föreslås det anslag för 542,0 miljoner euro inom social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel. Det är cirka 1,5 miljarder euro mindre än år 2021. Minskningen beror på de coronaersättningar av engångskaraktär inom servicesystemet för social- och hälsovård som uppgick till 1,6 miljarder euro i budgeten för 2021.
För skyddshemmens verksamhet föreslås ett anslag på 24,6 miljoner euro. För de brådskande socialvårdstjänsterna för personer som enligt utlänningslagen inte omfattas av mottagningstjänsterna har det reserverats 1,5 miljoner euro.
Dessutom beviljar staten FinnHEMS Oy ett statsunderstöd på 33,0 miljoner euro för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten. Beloppet är 5,2 miljoner högre än år 2021, vilket beror på att antalet helikopterdäck har ökat från sex till åtta.
Till den studerandehälsovård som tillhandahålls av Studenternas hälsovårdsstiftelse anvisar staten finansiering för 65,8 miljoner euro.
Utveckling av social- och hälsovårdstjänster
För utvecklandet av social- och hälsovårdstjänsterna föreslås 132,8 miljoner euro, vilket är 4,5 miljoner euro mer än år 2021. Av tillägget föranleds 3,0 miljoner euro av projektet för fungerande rehabilitering inom social- och hälsovården. Utvecklingen av barn- och familjetjänsterna beviljas 20,0 miljoner euro av anslaget. För tjänster för mammor med missbruksproblem har det reserverats 3,0 miljoner euro.
Utvecklingsprojekten inom social- och hälsovårdstjänsterna gäller bland annat att 1) trygga tillgången till basservice bl.a. genom att avveckla vård- och serviceskulden och samordna klientens väg mellan socialtjänster och hälsovårdstjänster, 2) förbättra vården och omsorgen av äldre genom att utveckla närståendevården och hemvården samt utarbeta ett förvaltningsövergripande åldersprogram och 3) bereda en nationell förvaltningsövergripande strategi för psykisk hälsa.
För EU:s facilitet för återhämtning och resiliens föreslås sammanlagt 134 miljoner euro inom social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel. Av anslaget ska 125 miljoner euro användas för att avveckla vård-, rehabiliterings- och serviceskulden inom social- och hälsovården och 9 miljoner euro för att öka möjligheterna att få vård snabbare och förbättra de tjänster som stöder arbetsförmågan och stärker den psykiska hälsan och arbetsförmågan.
Tillväxtstrategin för hälsobranschen stöds
För att stödja tillväxtstrategin för forskning och innovation inom hälsobranschen föreslås ett anslag på 1,5 miljoner euro. Tillväxtstrategin stöder utvecklandet av nationella kompetensklusters verksamhet. Med kompetenskluster avses det nationella cancercentret, neurocentret och biobankerna samt det genomcenter och det läkemedelsutvecklingscenter som är under planering.
Hälsa och funktionsförmåga främjas
För främjandet av hälsa och funktionsförmåga föreslås ett anslag på sammanlagt 37,8 miljoner euro.
Social- och hälsovårdens informationshantering och Kanta-tjänsterna utvecklas
För att utveckla den riksomfattande informationshanteringen inom social- och hälsovården föreslås sammanlagt 36,6 miljoner euro. Det är 6,2 miljoner euro mer än år 2021. Anslagen ska bland annat användas för att fortsätta utveckla Kanta-tjänsterna och reformera informationsproduktionen.
För genomförandet av färdplanen för läkemedelsärenden föreslås ett anslag på 4,0 miljoner euro.
Övrig forskning och utbildning
För forskning på universitetsnivå i hälso- och sjukvård och socialt arbete och för den statliga ersättningen till enheter inom social- och hälsovården för specialiseringsutbildning för personal inom social- och hälsovården föreslås det sammanlagt 121 miljoner euro. För forskningen föreslås 25,0 miljoner euro och för specialiseringsutbildning 96,0 miljoner euro.
Stöd till veteraner, värnpliktiga och anhöriga
För stöd till veteranerna föreslås ett anslag på 192,7 miljoner euro. Det är 48,6 miljoner euro mindre än år 2021. Minskningen av anslaget beror i huvudsak på att veteranerna blir allt färre för varje år som går.
Av anslagen anvisas 43,6 miljoner euro för ersättningar för skador ådragna i militärtjänst, 20,0 miljoner euro för driftskostnader för vård- och rehabiliteringsinrättningar för krigsinvalider, 7,7 miljoner euro för fronttillägg och 118,2 miljoner euro för rehabilitering för frontveteraner och de tjänster som de får i hemmet.
För rehabilitering av krigsinvaliders makar och änkor samt krigsänkor, för rehabilitering av personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig samt för frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontsoldater reserveras 2,1 miljoner euro. För den statliga ersättningen för vården av personer som lidit skada av krigen föreslås 1,1 miljoner euro.
Projektet Ta hand om bonden fortsätter
I enlighet med regeringsprogrammet ska projektet Ta hand om bonden, som stöder lantbruksföretagare så att de orkar med sitt arbete, kunna fortsätta till utgången av regeringsperioden. Man överväger också möjligheterna att fortsätta använda verksamhetsmodellen.
Understöd till sammanslutningar och stiftelser
För understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd föreslås ett anslag på 332,7 miljoner euro. Anslaget är 29,7 miljoner euro mindre än det var 2021. Orsaken är minskningen i intäktskalkylen för Veikkaus Ab. I anslaget har man beaktat att sänkningen av lotteriskatten har en konsekvens på 34,4 miljoner euro, att 50,0 miljoner euro i ofördelade medel i balansräkningen dragits in och att budgetfinansiering för 58,5 miljoner euro har kompenserats.
Ämbetsverk och inrättningar
För omkostnaderna för ämbetsverken och inrättningarna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås 188 miljoner euro. För att förbättra informationssäkerheten och dataskyddet inom kritiska sektorer i samhället föreslås sammanlagt 0,14 miljoner euro till Valvira. För Tillståndsmyndigheten för användning av social- och hälsovårdsdata- och hälsovårdsuppgifter föreslås ett anslag på 2,2 miljoner euro.
Ytterligare Information
Jiri Sironen, specialmedarbetare, tfn 0295 163 410 (allmänna frågor)
Matti Hirvola, specialmedarbetare, tfn 0295 163 603 (allmänna frågor)
Jenny Suominen, specialmedarbetare, tfn 0295 163 109 (allmänna frågor)
Anna Abrahamsson, specialmedarbetare, tfn 0295 150 029 (allmänna frågor, jämlikhet) Kirsi Varhila, kanslichef, tfn 0295 163 338 (social- och hälsovårdsreformen, servicesystemet)
Taneli Puumalainen, avdelningschef, tfn 0295 163 280 (vaccinationsprogrammet, läkemedelsförsörjning, anskaffning av vacciner, miljöhälsa)
Satu Koskela, avdelningschef, tfn 0295 163 380 (klientens och patientens ställning, tjänster)
Heli Backman, avdelningschef, tfn 0295 163 668 (socialförsäkring)
Veli-Mikko Niemi, avdelningschef, tfn 0295 163 425 (social- och hälvårdstjänster för barn, unga och familjer, främjande av funktionsförmåga och hälsa, STEA)
Kari Hakari, avdelningschef, tfn 0259 163 642 (social-och hälsovårdsreformen, servicesystemet)
Liisa Siika-aho, direktör, tfn 0295 163 085 (socialförsäkring, förmåner)
Jaana Rissanen, direktör, tfn 0295 163 011 (garantipension, ersättningar för olycksfall i militärtjänst)
Essi Rentola, direktör, tfn 0295 163 155 (bosättningsbaserad social trygghet)
Liisa-Maria Voipio-Pulkki, strategidirektör, tfn 0295 163 382 (tillväxtstrategin för forskning och innovation inom hälsobranschen)
Taru Koivisto, direktör, tfn 0295 163 323 (anslagen för hälsofrämjande)
Mikko Staff, ekonomidirektör, tfn 0295 163 214 (budget)
Tanja Auvinen, direktör, tfn 0295 163 715 (jämställdhetsfrågor)
Minna Saario, direktör, tfn 0295 163 146 (social- och hälsovårdsreformen, digitalisering av tjänster)
Finansministeriets förslag till budget 2022
Social- och hälsovårdsministeriets förslag till budget 2022