OECD-jämförelse: Den socio-ekonomiska bakgrunden påverkar fortfarande utbildningsvalen i hög grad – små regionala variationerna beträffande utbildningsnivån i Finland

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD har publicerat sin årliga indikatorpublikation som jämför utbildningssystem, Education at a Glance. Specialtemat för årets publikation var jämlikhet inom utbildningen. Granskningen gällde huvudsakligen år 2019.

Genom utbildning kan människor i olika åldrar oberoende av bakgrund förvärva färdigheter med vars hjälp de kan sträva mot bättre jobb och ett bättre liv. 

Både i OECD-länderna och i Finland börjar unga vars båda föräldrar saknar högre utbildning i snitt mer sällan i gymnasiet, och blir i snitt oftare utan examen på andra stadiet. Utan examen är de sårbara på arbetsmarknaden. År 2020 var arbetslöshetsgraden i OECD-länderna bland unga vuxna som saknar examen på andra stadiet cirka dubbelt högre än bland dem som avlagt högskoleexamen.  

Barn och unga med invandrarbakgrund är i allmänhet i ofördelaktig ställning jämfört med jämnåriga i fråga om deltagande i utbildning, och därtill inverkar deras invandrarbakgrund på vilken nytta de har av sin utbildning på arbetsmarknaden.

Skillnaderna mellan könen håller också i sig, och påverkar såväl de ungas utbildningsvägar som deras möjligheter på arbetsmarknaden. Både  i OECD-länderna och i Finland går pojkarna oftare om klassen oftare än flickorna, klarar sig sämre i läskunnighetsbedömningar och går mer sällan ut gymnasiet. Pojkarna söker sig till i lägre grad till högskolestudier och avlägger mer sällan högskoleexamen än flickor. Männen deltar också mer sällan i vuxenutbildning än kvinnorna. Ändå är sysselsättningen lägre bland kvinnor, och de  får fortfarande lägre lön än män.    

Uppgifterna om coronapandemins inverkningar på lärandet är ännu bristfälliga. Men man vet redan nu att de negativa effekterna av pandemin inte fördelat sig jämnt, utan särskilt drabbat dem som har haft det sämre ställt redan förut, och därmed ökar ojämlikheten. Barn och unga i mer utsatt position har ofta haft sämre förutsättningar än jämnåriga att övergå till distansundervisning. Pandemin har särskilt ökat risken för avhopp från utbildning bland dem som har det sämst ställt. 

- Undersökningen visar att vi i Finland är tvungna att fortsätta jobba målmedvetet för jämlikheten inom utbildningen. Vår utbildning tillhör fortfarande världstoppen, men nu hotar ojämlikheten våra inlärningsresultat på allvar. Vi har satt igång arbetet för att motverka det, och satsar på att varenda  närskola också i framtiden ska vara en världens bästa skolor, säger undervisningsminister Li Andersson.

- Det ska vara möjligt för vartenda barn och  varje ung människa att ta sig så långt vingarna och vars och ens eget intresse bär  – oavsett familjebakgrund, boningsort eller andra faktorer.  Därför har vi under den här regeringsperioden utrett vilka hinder det finns ifråga om tillgång till högre utbildning.  Det återstår dock mycket att göra innan vi uppnår det målet, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.

Några plock ur Education at a Glance:

Kvinnornas försprång i fråga om utbildning ökar 

Den allt högre utbildningsnivån inom OECD-länderna under de senaste decennierna är inte jämnt fördelad, utan det är framför allt kvinnorna som har spurtat iväg. Deras försprång syns särskilt på högskolenivå, men därtill är sannolikheten större för unga män inom OECD-området att bli utan examen på andra stadiet än för kvinnor. 

I Finland är kvinnornas andel av dem som avlagt examen större än männens både inom yrkesutbildning och gymnasieutbildning. Förklaringen till kvinnornas höga andel av dem som avlagt yrkesexamen (54%) är att kvinnor avlägger flera yrkesexamina, och att kvinnor över 20 år är i klar majoritet bland dem som avlagt examen. Andelen kvinnor som utexaminerats från gymnasiet är ännu högre: 58 %.  

I Finland hade 53% av kvinnorna och 37% av männen i åldern 25 –34 år avlagt högskoleexamen år 2020. 

Könsrelaterat val av utbildning 

Det finns ett starkt samband mellan kön och val av utbildningsområde i OECD-länderna, och Finland är inget undantag. I jämförelsen har det framkommit att skillnaderna mellan könen i valet av utbildning ofta är större i samhällen som annars anses progressiva i fråga om jämställdhet.

Både i OECD-länderna och i Finland söker sig kvinnor fortfarande i klart mindre utsträckning än män till social- och hälsovårdsbranschen (Science, Technology, Engineering, Mathematics). I ungefär hälften av OECD-länderna har kvinnornas andel ökat något 2013 –2019, men i en del länder har förändringen gått i motsatt riktning.

Situationen är motsatt inom pedagogik och lärarutbildning, där hela 82 procent av de studerande inom högre utbildning som började studera i Finland var kvinnor. Andelen ligger ganska nära lärarkårens nuvarande könsfördelning. Av dem som arbetade som lärare (alla utbildningsnivåer) var 26% män. Den låga andelen manliga lärare i Finland är dock inte exceptionell; OECD-medeltalet är 30%. Den mest kvinnodominerade lärargruppen är lärare inom småbarnspedagogik. I Finland utgör kvinnornas andel hela 97 procent.

Nyttan av utbildning ojämnt fördelad på arbetsmarknaden  

Trots att kvinnorna i snitt är bättre utbildade än männen, är deras ställning på arbetsmarknaden i genomsnitt sämre än männens. Skillnaden är särskilt stor i fråga om dem som saknar examen efter grundstadiet. 

Kvinnornas inkomstnivå är, oberoende av utbildningsnivå, lägre än männens i närapå alla OECD-länder. Kvinnor i OECD-området tjänar i genomsnitt 76 –78 procent av vad männen förtjänar. 

Hur stor löneskillnaden är varierar beroende på utbildningsnivån. I Finland är skillnaden störst i fråga om dem som avlagt högskoleexamen. En högutbildad finländsk kvinna förtjänar i genomsnitt 77 procent av inkomstnivån för en man med utbildning på samma nivå.

Socioekonomisk bakgrund påverkar utbildningsval

I Finland påverkar föräldrarnas socioekonomiska ställning inlärningsresultaten till och med mer än personens kön. I nästan alla länder som det finns tillgång till data om är barn till föräldrar med utbildning på grundstadiet eller högst på andra stadiet klart överrepresenterade inom yrkesutbildning. 

Även i Finland är det mer sannolikt för elever med lägre socioekonomisk bakgrund att de fortsätter i yrkesutbildning än i gymnasiet efter högstadiet. Av dem som valt yrkesutbildning hade 59% av föräldrarna inte avlagt högskoleexamen, medan andelen av dem som valde gymnasium var 27%.

Den regionala jämlikheten inom utbildning: I Finland är skillnaderna små

I OECD-länderna finns det avsevärda regionala variationer i befolkningens utbildningsnivå. I Education at a Glance hör Finland till de länder där den regionala variationen enligt många parametrar är lägst. För Finlands del används vid granskningen NUTS 2-storområdena, som fördelar sig mellan fyra områden i Fastlandsfinland samt Åland.

För Finlands del är skillnaderna beträffande andelen lågutbildade relativt små, under 5 procentenheter. Den regionala variationen gällande andelen lågutbildade är rentav mindre än i de övriga nordiska länderna. Andelen personer med utbildning på andra stadiet varierar mer (14 procentenheter), men de regionala skillnaderna är i samma storleksklass som i de övriga nordiska länderna.

Även i Finland finns det relativt sett flest högutbildade i huvudstadsregionen och i Nyland: 55 procent av den vuxna befolkningen. I norra och östra Finland är andelen högutbildade klart lägre (42%), medeltalet för hela landet är 48%. 

Utbildningskostnaderna per elev minskade i Finland åren 2012 –2018

Finland skiljer sig från andra länder i och med att utbildningskostnaderna per elev minskat hos oss, medan de ökat i de flesta andra länder. Den årliga minskningen i Finland har varit en procent, medan ökningen i OECD-länderna samtidigt i snitt varit 1,6 procent per år. 

Kostnaderna per studerande på grundstadiet och andra stadiet ökade 2012 –2018 med i snitt 1,8% per år. I de flesta OECD-länder användes mer medel per elev 2018 än 2012. Finland var emellertid ett av fem europeiska länder med motsatt trend, dvs. 2018 var beloppet per elev mindre än 2012. 

I Finland var dock utbildningsutgifterna per studerande också 2018 högre än i OECD-länderna i snitt både inom grund- och andra stadiet och högre utbildning. I OECD-jämförelsen har förändringarna i kostnaderna per elev granskats reellt, dvs. med beaktande av förändringarna i kostnadsnivån.

Pandemins konsekvenser för utbildningen

Konsekvenserna av den globala pandemin har återspeglat sig på närapå alla livsområden, inklusive utbildning. De egentliga konsekvenserna kan observeras först i nästa års rapport, eftersom den statistik som indikatorerna grundar sig på sträcker sig till 2020.

Från och med mars 2020 stängdes skolor för olika långa perioder i nästan alla OECD- och partnerskapsländer. Skolorna övergick mycket snabbt till distansundervisning, men beredskapen att ordna distansundervisning har varit mycket olika i olika länder. Utöver beredskapen har det också funnits stora skillnader mellan länderna i fråga om regleringen och ledningen av distansundervisningen. I Finland har utbildningsanordnarna rätt självständigt fattat beslut om de praktiska arrangemangen för distansundervisning. 

De långvariga konsekvenserna av pandemin är ännu inte kända, men man vet redan att den påverkat människor mycket ojämlikt. De skadliga effekterna har framför allt drabbat dem som är mest utsatta. Dessutom har skolorna varit stängda längre i länder med sämre inlärningsresultat.

Staterna har riktat finansiellt stöd till skolorna för att de ska klara av de utmaningar som pandemin medför. Två tredjedelar av länderna i jämförelsen meddelade att de ökat finansieringen till grundskolorna och skolorna på andra stadiet. Även i Finland har regeringen sommaren 2020 beviljat tilläggsfinansiering för småbarnspedagogik, förskoleundervisning, grundläggande utbildning och andra stadiet. Stödet har riktats till exempel till stödundervisning och specialundervisning.

Coronakrisens konsekvenser för ekonomin och arbetslivet återspeglas i deltagandet i utbildning. Under pandemins första år observerades ingen sådan kraftig ökning av antalet unga som står utanför utbildning och arbetsliv som man befarat. Andelen NEET-ungdomar (18 –24-åringar utanför utbildning och arbetsliv) ökade i OECD-länderna från 14,4% (2019) till 16,1% (2020). I Finland var ökningen från 12,8% till 14,8%. 

Pandemins inverkan på deltagandet i utbildning för 25-64-åringar var betydligt större. Deltagandet minskade våren 2019 med 27% inom OECD-området och även i Finland med 15%  våren 2020.

Mer information:

• Småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och andra stadiet: Petra Packalén (Utbildningsstyrelsen), tfn 02953 31162
• Högre utbildning: Tomi Halonen (undervisnings- och kulturministeriet), tfn 02953 30095

Rapporterna med tillhörande länkar till bakgrundsstatistiken finns fritt tillgängliga på OECD:s webbplats