Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö framsida
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken Budgeten, EU, internationellt
    • Ekonomiska utsikter Prognoser
    • Beskattning Skattesystemet och beredningen
    • Finansmarknaden Stabila och välfunktionerande marknader
    • Förvaltningspolitiken Förvaltningsutveckling och strukturer
    • Kommunärenden Ekonomi, strukturer och samarbete
    • Välfärdsområdena Uppgifter, verksamhet och ekonomi
    • Offentliga förvaltningens ICT Informationspolicy och styrning
    • Staten som arbetsgivare Personalen och arbetsgivarverksamheten
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Evenemang
  • Aktuella teman
  • Finansministeriet i sociala medier
  • Beställ material
suomiLue artikkeli suomeksi svenska EnglishRead article in English

OECD-jämförelse: Den socio-ekonomiska bakgrunden påverkar fortfarande utbildningsvalen i hög grad – små regionala variationerna beträffande utbildningsnivån i Finland

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 16.9.2021 12.00 | Publicerad på svenska 16.9.2021 kl. 12.49
Typ:Pressmeddelande

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD har publicerat sin årliga indikatorpublikation som jämför utbildningssystem, Education at a Glance. Specialtemat för årets publikation var jämlikhet inom utbildningen. Granskningen gällde huvudsakligen år 2019.

Genom utbildning kan människor i olika åldrar oberoende av bakgrund förvärva färdigheter med vars hjälp de kan sträva mot bättre jobb och ett bättre liv. 

Både i OECD-länderna och i Finland börjar unga vars båda föräldrar saknar högre utbildning i snitt mer sällan i gymnasiet, och blir i snitt oftare utan examen på andra stadiet. Utan examen är de sårbara på arbetsmarknaden. År 2020 var arbetslöshetsgraden i OECD-länderna bland unga vuxna som saknar examen på andra stadiet cirka dubbelt högre än bland dem som avlagt högskoleexamen.  

Barn och unga med invandrarbakgrund är i allmänhet i ofördelaktig ställning jämfört med jämnåriga i fråga om deltagande i utbildning, och därtill inverkar deras invandrarbakgrund på vilken nytta de har av sin utbildning på arbetsmarknaden.

Skillnaderna mellan könen håller också i sig, och påverkar såväl de ungas utbildningsvägar som deras möjligheter på arbetsmarknaden. Både  i OECD-länderna och i Finland går pojkarna oftare om klassen oftare än flickorna, klarar sig sämre i läskunnighetsbedömningar och går mer sällan ut gymnasiet. Pojkarna söker sig till i lägre grad till högskolestudier och avlägger mer sällan högskoleexamen än flickor. Männen deltar också mer sällan i vuxenutbildning än kvinnorna. Ändå är sysselsättningen lägre bland kvinnor, och de  får fortfarande lägre lön än män.    

Uppgifterna om coronapandemins inverkningar på lärandet är ännu bristfälliga. Men man vet redan nu att de negativa effekterna av pandemin inte fördelat sig jämnt, utan särskilt drabbat dem som har haft det sämre ställt redan förut, och därmed ökar ojämlikheten. Barn och unga i mer utsatt position har ofta haft sämre förutsättningar än jämnåriga att övergå till distansundervisning. Pandemin har särskilt ökat risken för avhopp från utbildning bland dem som har det sämst ställt. 

- Undersökningen visar att vi i Finland är tvungna att fortsätta jobba målmedvetet för jämlikheten inom utbildningen. Vår utbildning tillhör fortfarande världstoppen, men nu hotar ojämlikheten våra inlärningsresultat på allvar. Vi har satt igång arbetet för att motverka det, och satsar på att varenda  närskola också i framtiden ska vara en världens bästa skolor, säger undervisningsminister Li Andersson.

- Det ska vara möjligt för vartenda barn och  varje ung människa att ta sig så långt vingarna och vars och ens eget intresse bär  – oavsett familjebakgrund, boningsort eller andra faktorer.  Därför har vi under den här regeringsperioden utrett vilka hinder det finns ifråga om tillgång till högre utbildning.  Det återstår dock mycket att göra innan vi uppnår det målet, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.

Några plock ur Education at a Glance:

Kvinnornas försprång i fråga om utbildning ökar 

Den allt högre utbildningsnivån inom OECD-länderna under de senaste decennierna är inte jämnt fördelad, utan det är framför allt kvinnorna som har spurtat iväg. Deras försprång syns särskilt på högskolenivå, men därtill är sannolikheten större för unga män inom OECD-området att bli utan examen på andra stadiet än för kvinnor. 

I Finland är kvinnornas andel av dem som avlagt examen större än männens både inom yrkesutbildning och gymnasieutbildning. Förklaringen till kvinnornas höga andel av dem som avlagt yrkesexamen (54%) är att kvinnor avlägger flera yrkesexamina, och att kvinnor över 20 år är i klar majoritet bland dem som avlagt examen. Andelen kvinnor som utexaminerats från gymnasiet är ännu högre: 58 %.  

I Finland hade 53% av kvinnorna och 37% av männen i åldern 25 –34 år avlagt högskoleexamen år 2020. 

Könsrelaterat val av utbildning 

Det finns ett starkt samband mellan kön och val av utbildningsområde i OECD-länderna, och Finland är inget undantag. I jämförelsen har det framkommit att skillnaderna mellan könen i valet av utbildning ofta är större i samhällen som annars anses progressiva i fråga om jämställdhet.

Både i OECD-länderna och i Finland söker sig kvinnor fortfarande i klart mindre utsträckning än män till social- och hälsovårdsbranschen (Science, Technology, Engineering, Mathematics). I ungefär hälften av OECD-länderna har kvinnornas andel ökat något 2013 –2019, men i en del länder har förändringen gått i motsatt riktning.

Situationen är motsatt inom pedagogik och lärarutbildning, där hela 82 procent av de studerande inom högre utbildning som började studera i Finland var kvinnor. Andelen ligger ganska nära lärarkårens nuvarande könsfördelning. Av dem som arbetade som lärare (alla utbildningsnivåer) var 26% män. Den låga andelen manliga lärare i Finland är dock inte exceptionell; OECD-medeltalet är 30%. Den mest kvinnodominerade lärargruppen är lärare inom småbarnspedagogik. I Finland utgör kvinnornas andel hela 97 procent.

Nyttan av utbildning ojämnt fördelad på arbetsmarknaden  

Trots att kvinnorna i snitt är bättre utbildade än männen, är deras ställning på arbetsmarknaden i genomsnitt sämre än männens. Skillnaden är särskilt stor i fråga om dem som saknar examen efter grundstadiet. 

Kvinnornas inkomstnivå är, oberoende av utbildningsnivå, lägre än männens i närapå alla OECD-länder. Kvinnor i OECD-området tjänar i genomsnitt 76 –78 procent av vad männen förtjänar. 

Hur stor löneskillnaden är varierar beroende på utbildningsnivån. I Finland är skillnaden störst i fråga om dem som avlagt högskoleexamen. En högutbildad finländsk kvinna förtjänar i genomsnitt 77 procent av inkomstnivån för en man med utbildning på samma nivå.

Socioekonomisk bakgrund påverkar utbildningsval

I Finland påverkar föräldrarnas socioekonomiska ställning inlärningsresultaten till och med mer än personens kön. I nästan alla länder som det finns tillgång till data om är barn till föräldrar med utbildning på grundstadiet eller högst på andra stadiet klart överrepresenterade inom yrkesutbildning. 

Även i Finland är det mer sannolikt för elever med lägre socioekonomisk bakgrund att de fortsätter i yrkesutbildning än i gymnasiet efter högstadiet. Av dem som valt yrkesutbildning hade 59% av föräldrarna inte avlagt högskoleexamen, medan andelen av dem som valde gymnasium var 27%.

Den regionala jämlikheten inom utbildning: I Finland är skillnaderna små

I OECD-länderna finns det avsevärda regionala variationer i befolkningens utbildningsnivå. I Education at a Glance hör Finland till de länder där den regionala variationen enligt många parametrar är lägst. För Finlands del används vid granskningen NUTS 2-storområdena, som fördelar sig mellan fyra områden i Fastlandsfinland samt Åland.

För Finlands del är skillnaderna beträffande andelen lågutbildade relativt små, under 5 procentenheter. Den regionala variationen gällande andelen lågutbildade är rentav mindre än i de övriga nordiska länderna. Andelen personer med utbildning på andra stadiet varierar mer (14 procentenheter), men de regionala skillnaderna är i samma storleksklass som i de övriga nordiska länderna.

Även i Finland finns det relativt sett flest högutbildade i huvudstadsregionen och i Nyland: 55 procent av den vuxna befolkningen. I norra och östra Finland är andelen högutbildade klart lägre (42%), medeltalet för hela landet är 48%. 

Utbildningskostnaderna per elev minskade i Finland åren 2012 –2018

Finland skiljer sig från andra länder i och med att utbildningskostnaderna per elev minskat hos oss, medan de ökat i de flesta andra länder. Den årliga minskningen i Finland har varit en procent, medan ökningen i OECD-länderna samtidigt i snitt varit 1,6 procent per år. 

Kostnaderna per studerande på grundstadiet och andra stadiet ökade 2012 –2018 med i snitt 1,8% per år. I de flesta OECD-länder användes mer medel per elev 2018 än 2012. Finland var emellertid ett av fem europeiska länder med motsatt trend, dvs. 2018 var beloppet per elev mindre än 2012. 

I Finland var dock utbildningsutgifterna per studerande också 2018 högre än i OECD-länderna i snitt både inom grund- och andra stadiet och högre utbildning. I OECD-jämförelsen har förändringarna i kostnaderna per elev granskats reellt, dvs. med beaktande av förändringarna i kostnadsnivån.

Pandemins konsekvenser för utbildningen

Konsekvenserna av den globala pandemin har återspeglat sig på närapå alla livsområden, inklusive utbildning. De egentliga konsekvenserna kan observeras först i nästa års rapport, eftersom den statistik som indikatorerna grundar sig på sträcker sig till 2020.

Från och med mars 2020 stängdes skolor för olika långa perioder i nästan alla OECD- och partnerskapsländer. Skolorna övergick mycket snabbt till distansundervisning, men beredskapen att ordna distansundervisning har varit mycket olika i olika länder. Utöver beredskapen har det också funnits stora skillnader mellan länderna i fråga om regleringen och ledningen av distansundervisningen. I Finland har utbildningsanordnarna rätt självständigt fattat beslut om de praktiska arrangemangen för distansundervisning. 

De långvariga konsekvenserna av pandemin är ännu inte kända, men man vet redan att den påverkat människor mycket ojämlikt. De skadliga effekterna har framför allt drabbat dem som är mest utsatta. Dessutom har skolorna varit stängda längre i länder med sämre inlärningsresultat.

Staterna har riktat finansiellt stöd till skolorna för att de ska klara av de utmaningar som pandemin medför. Två tredjedelar av länderna i jämförelsen meddelade att de ökat finansieringen till grundskolorna och skolorna på andra stadiet. Även i Finland har regeringen sommaren 2020 beviljat tilläggsfinansiering för småbarnspedagogik, förskoleundervisning, grundläggande utbildning och andra stadiet. Stödet har riktats till exempel till stödundervisning och specialundervisning.

Coronakrisens konsekvenser för ekonomin och arbetslivet återspeglas i deltagandet i utbildning. Under pandemins första år observerades ingen sådan kraftig ökning av antalet unga som står utanför utbildning och arbetsliv som man befarat. Andelen NEET-ungdomar (18 –24-åringar utanför utbildning och arbetsliv) ökade i OECD-länderna från 14,4% (2019) till 16,1% (2020). I Finland var ökningen från 12,8% till 14,8%. 

Pandemins inverkan på deltagandet i utbildning för 25-64-åringar var betydligt större. Deltagandet minskade våren 2019 med 27% inom OECD-området och även i Finland med 15%  våren 2020.

Mer information:

  • Småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och andra stadiet: Petra Packalén (Utbildningsstyrelsen), tfn 02953 31162
  • Högre utbildning: Tomi Halonen (undervisnings- och kulturministeriet), tfn 02953 30095

Rapporterna med tillhörande länkar till bakgrundsstatistiken finns fritt tillgängliga på OECD:s webbplats

Allmänbildande utbildning Antti Kurvinen Högskoleutbildning och forskning Li Andersson Småbarnspedagogik Utbildning Yrkesutbildning
OECD andra stadiets utbildning finansiering forskning grundläggande utbildning gymnasieutbildning högskolor lärare statistik undervisning utbildning utbildning yrken yrkesinriktad utbildning

Se även

OECD uppmanar Finland att stärka de offentliga finanserna och påskynda hållbar ekonomisk tillväxt

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:23.5.2025 10.00

Antalet statsanställda minskade från året innan

FM
Typ:Nyhet Utgivningsdatum:22.5.2025 10.18

Finansministrarna diskuterar finansieringen av försvaret och finansmarknadens konkurrenskraft

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:9.4.2025 7.33

Minister Wille Rydman reser till München till en konferens om bekämpning av finansiering av terrorism

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:12.2.2025 7.38

Förslag till lag om välfärdsområdenas finansiering på remiss

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:28.1.2025 15.35

Ny OECD-rekommendation ger verktyg för att svara på desinformation

FM
Typ:Nyhet Utgivningsdatum:21.1.2025 13.09
Valtiovarainministeriö framsida Valtiovarainministeriö

Snellmansgatan 1 A, Helsingfors

PB 28, 00023 Statsrådet

Tfn 0295 16001

Information om webbplatsen

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Frågor och kommentarer

  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken
      • Utgångslägena för finanspolitiken
        • Offentliga ekonomin
        • Ramarna för den ekonomiska politiken
        • Finanspolitik
        • Strukturpolitiken
      • Ramarna för statsfinanserna och budgeten
        • Ramarna för statsfinanserna
        • Statsbudgeten
          • Statistik
        • Berednings- och tillämpningsbestämmelserna
        • Sammandrag av statsbudgetarna
        • Regeringens årsberättelse och bokslut
        • Tidsplanen för ram- och budgetberedningen
      • EU och ekonomin
        • Ekofin och eurogruppen
        • Europeiska planeringsterminen
        • Finanspolitiska regler
        • Budget
          • Budgetram
          • Egna medel
          • Årlig budget
          • Nationell revision av EU-medel
          • Revision och ansvarsfrihet
          • Bedrägeri­bekämpning
      • Utvärdering av och tillsyn over statsfinanserna
        • Riksdagens revisionsutskott
        • Statens revisionsverk
        • Kreditbetyg
        • Finländska ekonomin i internationell granskning
      • Internationella finansiella frågor
        • Euroområdets stabilitet
          • Upprätthållande av stabiliteten
          • Eurokrisen
        • Världsbanken
        • Klimatkoalitionen
        • Internationella valutafonden (IMF)
        • Europeiska investeringsbanken (EIB)
        • Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)
        • Europarådets utvecklingsbank (CEB)
        • EU:s makroekonomiska stöd
        • Nordiska finansinstitut
        • Parisklubben
      • Statsunderstöd
        • Materialbank
        • Parlamentarisk delegation
        • Samarbetsgrupp
    • Ekonomiska utsikter
      • Ekonomiska prognoser
        • Byggbranschens konjukturer
        • Inkomstarbetsgruppen
      • Metodbeskrivningarna
      • Ekonomiska analyser
    • Beskattning
      • Skattesystemet
      • Personbeskattning
        • Beskattning av förvärvsinkomst
        • Beskattning av kapitalinkomst
        • Källskatt på ränteinkomst
        • Arvs- och gåvoskatt
        • Överlåtelsebeskattning
      • Näringsbeskattningen
        • Beskattning av enskilda företagare och jordbruksidkare
        • Beskattning av delägare i näringssammanslutning
        • Beskattning av samfund
        • Beskattning av utdelning som erhålls av fysiska personer eller dödsbon
      • Internationella inkomstbeskattningen
        • Samarbetet inom internationell inkomstbeskattning
        • Skatteavtal
      • Fastighetsskatten
      • Mervärdesbeskattningen
        • Mervärdesskatten som en del av EU:s inkomster
        • Skatt på försäkringspremier
      • Punktbeskattningen
        • Alkoholbeskattningen
        • Tobaksaccisen
        • Beskattningen av läskedrycker
        • Energibeskattningen
        • Miljöskatter
        • Gruvmineralbeskattningen
      • Vägtrafikbeskattningen
        • Bilskatten
        • Fordonsskatten
        • Bränsleavgiften
      • Tullväsendet
      • Skattesubvention
    • Finansmarknaden
      • Finansiella regelverket
        • Kund- och investerarskydd
        • Kapitalmarknaderna
        • Värdepappers­marknaderna
        • Betalning
        • Nya finansteknologier
      • Stabiliteten och tillsynen
        • Bankernas soliditet och likviditet
        • Finanstillsynen och den gemensamma tillsynsmekanismen
        • Makrostabilitet
        • Resolutionen
        • Beredskap och försörjningsberedskap
      • Statens finansieringspolitik
        • Statsskulden och bemyndigande för upplåning
        • Statsborgen och statsgaranti
        • Statens pensionsfond
        • Grundränta
      • Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
        • Förebyggande arbete
        • Lagstiftning
    • Förvaltningspolitiken
      • Öppenhet, förtroende och etik
      • Utgångspunkter och utsikter för förvaltningspolitiken
        • Framtidsarbete
        • Internationell verksamhet
        • Föregripande statlig styrning
      • Offentligt ledarskap
        • Värdegrund och principer för offentligt ledarskap
        • Gemensam utveckling och evenemang
        • Ledningens ställning och anställningsförhållanden
        • Rekrytering av chefer och karriär
        • Högsta ledningens bindningar
        • Förutsättningar för framgång
        • Kunskapsbaserad ledning
        • Stöd för statsförvaltningens ledning
      • Förvaltningens strukturer och styrningen
        • Statsförvaltningen
        • Kommunförvaltningen
        • Styrsystemen
        • Regionaliseringen
        • Ämbetsverksutvärderingar
      • Offentliga upphandlingarna
        • Standardavtalsvillkor för upphandling
      • Skötseln och styrningen av statsfinanserna
        • Statens ekonomiförvaltning
        • Revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Koordinering av intern kontroll och riskhantering
        • Intern granskning
        • Riskhantering
        • Utvärdering av intern kontroll
      • Statens gemensamma tjänster
        • Statens fastigheter
        • Statens upphandlingar
        • Ekonomi- och personalförvaltningens tjänster
        • Utbildningsservice
      • Innovationer inom den offentliga förvaltningen
    • Kommunärenden
      • Kommunallagstiftningen
        • Kommunernas självstyrelse och beslutsfattande
        • Kommunstrukturen
          • Ändring av kommunindelning
          • Beslutsfattandet
          • Inledande och beredning
            • Sammanslagningprocess
            • Partiella sammanslagningar
            • Särskild kommunindelningsutredning
          • Understöd för sammanslagningsutredningar
          • Sammanslagningsunderstöd
        • Kommunernas personal
      • Kommunernas uppgifter och verksamhet
        • Kommunernas produktivitet och digitalisering
        • Incitamentsystem för digitalisering i kommunerna
          • Stöd för planeringen av digitaliseringsprojektet
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2022
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2021
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2020
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2019
        • Samarbetet mellan staten och kommunerna
          • Delegationer för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning
        • Internationellt samarbete
      • Kommunalekonomin
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen
          • Anvisningar för ekonomisk rapportering
        • Uppföljningen och utvärderingen av kommunalekonomin
          • Kommunernas bokslutsuppgifter och bokslutskort
          • Budgetar och ekonomiplaner samt planeringsram för ekonomi
          • Kommuner som befinner sig i ett särskilt svårt ekonomiskt läge
        • Kommunekonomiprogrammet
        • Statsandelarna och hemkommunersättningarna
          • Statsandel för kommunal basservice
            • Frågor och svar om kommunernas statsandelar och om överföringskalkylen för social- och hälsovården
          • Kalkyler över statsandelarna
          • Hemkommunersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
          • Prövningsberoende höjning av statsandelar
        • Utvärderingen av lagberedningens konsekvenser för kommunerna
        • Förlängning av tiden för täckande av underskott
        • Coronastöd till kommunerna
        • Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområdena och kommunerna
        • Ersättning till kommunerna för kostnader för egendomsarrangemang
    • Välfärdsområdena
      • Uppgifter och verksamhet
        • Välfärds- och samarbetsområdena
        • Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena
        • Beslutsfattande
        • Styrningen
        • Välfärdsområdesdelegationen
        • Invånarnas deltagande
      • Välfärdsområdenas ekonomi
        • Finansiering
          • Finansieringskalkylerna
        • Tilläggsfinansiering
        • Budget och ekonomiplan
        • Investeringar
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen för ekonomirapportering
          • Anvisningar om välfärdsområdenas ekonomirapportering
      • Välfärdsområdesförhandlingarna
    • Offentliga förvaltningens ICT
      • Digitalisering
        • Offentliga tjänster digitaliseras
        • Digitaliseringen av processer
        • Servicemodellen med ett enda serviceställe
        • Tillgänglighet
        • Myndigheternas förpliktelse att tillhandahålla e-tjänster
        • E-tjänster
          • Tjänster för medborgare och företag
          • Infrastrukturtjänster för förvaltningen
        • Ett människocentrerat och föregripande samhälle
          • Genomförandet av nationella AI-programmet AuroraAI
        • Artificiell intelligens och robotisering
          • Robotiseringsansökan
            • Roboansökan 2020
          • Anvisningar om utnyttjande av generativ artificiell intelligens som stöd och hjälpmedel i arbetet inom den offentliga förvaltningen
        • Lagen om digitala tjänster
        • Prioritering av digital myndighetskommunikation
          • Svar på vanliga frågor om prioriteringen av digital myndighetskommunikation
      • Livshändelsebaserad digitalisering
        • Programmet för främjande av livshändelsebaserad digitalisering
          • Frågor och svar om livshändelsebaserad digitalisering
        • Enkelt sätt av en avliden anhörigs ärender
          • Frågor och svar om underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter
      • Informationspolitik och styrning
        • Informationshanteringskarta för den offentliga förvaltningen
        • Informationshanteringslagen
        • Informationspolitisk redogörelse
        • Remissförfarandet i informationshanteringslagen
        • Öppen data
        • Arkitekturerna
        • Projektet för att förnya personbeteckningen
        • Projekt enligt regeringsprogrammet
          • Utnyttja och öppna information
        • Etiska rekommendationer för artificiell intelligens
        • Styrningen av informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen
          • Samarbetsgrupperna inom informationshanteringen
        • Interoperabelt Europa
          • Vanliga frågor om interoperabelt Europa
      • EU och internationella samarbetet
      • Styrningen av tjänster och säkerhet
        • VAHTI-verksamheten
        • Den offentliga förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet
        • Utveckling
        • Statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster
          • Skyldighet att använda gemensamma tjänster och styrning av tjänsterna
          • Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori och resultatstyrningen av Valtori
        • Utnyttjande av molntjänster inom den offentliga förvaltningen
      • Informationshanteringsnämnden
    • Staten som arbetsgivare
      • Avtalsverksamheten
        • Arbetsfred
        • Lokal avtalsverksamhet
        • Förtroendemannaverksamhet
        • Arbetarskydd
        • Samarbetet
        • Statistiksamarbetet
      • Statens tjänste- och arbetskollektivavtal
        • Avtal
      • Tjänste- och arbetsvillkor
        • Löner, incitamentsystem
          • Statens lönesystem
          • Resultatlön
          • Personalfonder
        • Arbetstid
        • Semestrar
        • Tjänsteresor
        • Frånvaron
        • Naturaförmåner
        • Företagshälsovården
        • Personalförvaltnings-dokument
      • Anvisningar, föreskrifter och rekommendationer
        • Övriga personalförvaltningens dokument
      • Tjänstemannarätt
        • Ledning av förändringar
        • Rättsfall
        • Besvär över beslut som gäller tjänsteman
      • Värdegrund och etik
        • Statens tjänstemannaetiska delegation
      • Stöd för personalledning
        • Statens personalstrategi
        • Personalplanering
        • Multilokalt arbete inom staten
        • Rekrytering
        • Prestations- och resultatledning
        • Kompetensutveckling
        • Personalrotation och tjänstemannautbyte
        • Jämställdhet och likabehandling
        • Verktyg och metoder
        • Statens tjänsteutmärkelsetecken
      • Statistik om statens personal
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Evenemang
    • Aktuella teman
      • Regeringsförhandlingarna 2023
      • Tjänstemannainlägg 
      • Kartläggning av utgifter och strukturer samt av skatter
      • Rysslands attack mot Ukraina
      • Det nordiska samarbetet
        • Ministerrådet för digitalisering MR-Digital
      • Finlands program för hållbar tillväxt
        • EU:s återhämtningsinstrument
          • Faciliteten för återhämtning och resiliens
          • Övriga program
        • Finlands plan för återhämtning och resiliens
          • Grön övergång
          • Digitalisering
          • Sysselsättning och kompetens
          • Social- och hälsovårdstjänster
          • REPowerEU
        • Beredningen
        • Centrala begrepp
      • Fördjupandet av kapitalmarknadsunionen
      • Fördjupandet av bankunionen
      • Digitala euron
      • Säkerställande av dagliga betalningar
    • Finansministeriet i sociala medier
    • Beställ material
  • Projekt och lagberedning
    • Digitaliseringsbyrån
      • Samarbetsgrupper
      • EU:s bestämmelser om digitalisering
    • Fastighetsskattereformen
    • Försök och avveckling av normer i kommunerna
      • Förslag till normavveckling
    • Kompetenscentret för kostnadseffektivitet
    • Programmet Offentliga lokaler i Finland
    • Projektet för genomförande av reformen av penningspelssystemet
    • Projekt för nationellt genomförande av den reviderade eIDAS-förordningen
      • Europeiska plånboksapplikationen
        • Europeiska e-identitetsplånboken – frågor och svar
        • Pilotförsök med europeisk e-identitetsplånbok
    • Reformen av statens regionförvaltning
      • Tillstånds-, styrnings- och tillsynsverkets genomförandeprojekt
    • Reformering av statens service- och lokalnät på 2020-talet
      • Frågor och svar om reformering av statens service- och lokalnät
      • Reformen i regionerna
    • Samarbetsforum för offentlig upphandling
      • Aktuellt om programmet
        • Årets upphandlande enhet
      • Verktyg, handböcker och utredningar
      • Möten och sammankomster
        • Nätverk för upphandlande enheter
        • IKT-Kohtaamo
        • Nätverket av upphandlingsforskare
      • Programperioden 2019-2023
        • Strategisk ledning
        • Utveckling av upphandlingskompetensen
        • Kunskapbaserad ledning och verkningsfullhet
        • Fungerande upphandlingar
        • Innovationer
        • Ekonomisk hållbarhet
        • Social hållbarhet
        • Ekologisk hållbarhet
        • Temagrupper
      • Nationella informationsresursen för offentlig upphandling
    • Statsförvaltningens produktivitetsprogram
    • Tillgång till bank­tjänster
    • Undanröjande av digitala hinder
    • Uppföljning av sysselsättningsmålen
    • Utnyttja och öppna information
    • Utveckling av den interna kontrollen och riskhanteringen
    • Utvecklingen av välfärdsområdenas finansieringsmodell
  • Publikationer
    • Webpublikationer
      • Statens resereglemente 2024
      • Statens resereglemente
      • Ekonomisk översikt, hösten 2025
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Ministrarna
        • Finansminister
        • Kommun- och regionminister
        • Näringsminister
      • Högsta ledningen
      • Avdelningarna
    • Nämnder
      • Informationshanteringsnämnden
        • Informationshanteringsnämdens sammansättning
        • Sektioner som informationshanteringsnämden tillsatt
        • Frågor och svar om informationshanteringslagen
      • Produktivitetsnämnden
        • Nämdens medlemmar
    • Förvaltningsområdet
      • Ämbetsverken
      • Fonder
      • Styrningen av förvaltningsområdet
      • Utmärkelsetecken
    • Beredskapsärenden
      • Beredskapslag
      • Säkerhetsstrategi för samhället
      • Strategi för cybersäkerhet
    • Visselblåsarskyd
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Finansministeriet som arbetsplats
      • Lediga arbetsplatser
      • Bekanta dig med anställda
      • Praktikplats på finansministeriet
    • Historia
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
  • Kontaktinformation
    • Personsökning
    • FM:s kommunikation
    • Beskrivning av handlingars offentlighet

Kontaktinformation