Välfärdsområdenas uppgifter och verksamhet 

Välfärdsområdena är självstyrande områden som från och med ingången av 2023 ansvarar för ordnandet av såväl social- och hälsovårdstjänster som räddningsväsendets uppgifter. Hittills har kommunerna haft ansvaret för dessa uppgifter.

Det finns sammanlagt 21 välfärdsområden. Helsingfors stad ansvarar för ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet inom sitt område, och i Nyland ansvarar HUS-sammanslutningen för ordnandet av den specialiserade sjukvården. 

Välfärdsområdena kan också komma överens om att sköta sina uppgifter tillsammans. Samarbetet kan skötas på olika sätt. Välfärdsområdena kan inrätta ett gemensamt organ eller en gemensam tjänst. De kan också ingå avtal om skötsel av en myndighetsuppgift eller bilda en välfärdssammanslutning.

Organiseringsansvaret kan emellertid inte överföras på en välfärdssammanslutning. Den kan endast sköta uppgifter som hänför sig till produktion av stödtjänster. 

Välfärdsområdenas finansiering grundar sig i huvudsak på finansiering från staten. Välfärdsområdena har ingen beskattningsrätt.

Invånarna i ett välfärdsområde har rösträtt i välfärdsområdesval som förrättas inom det egna välfärdsområdet och vid vilket ledamöter väljs till välfärdsområdets högsta beslutande organ,  välfärdsområdesfullmäktige. Välfärdsområdesval förrättas vart fjärde år. 

Lagstiftning

Bestämmelser om välfärdsområdenas uppgifter finns i speciallagstiftningen om social- och hälsovårdstjänster och räddningsväsendet. 

Välfärdsområdet har en s.k. begränsad allmän kompetens. Välfärdsområdena har inte någon liknande obegränsad allmän kompetens som kommunerna, utan de kan enbart åta sig uppgifter som stöder dess lagstadgade uppgifter. 

Andra väsentliga lagar som gäller välfärdsområdets verksamhet