Resolutionen
Finansministeriet svarar för utvecklandet av lagstiftningen som gäller bankers resolution. Målet är att förebygga bankkriser och att hantera dem så effektivt som möjligt.
Resolutionslagstiftningen
Lagstiftningen som gäller bankernas resolution baserar sig i EU-länderna på återhämnings- och resolutionsdirektivet (2014/59/EU). I Finland sattes direktivet i kraft genom lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag (1194/2014). Med stöd av lagen om myndigheten för finansiell stabilitet (1195/2014) grundade man samtidigt verket för finansiell stabilitet som inledde sin verksamhet 2015.
Verket för finansiell stabilitet är den nationella resolutionsmyndigheten som ska omorganisera sådana kreditinstituts och värdepappersföretags verksamhet som drabbats av finansiella svårigheter. Finansministeriet ansvarar för styrningen av verket.
I bankunionen har resolutionen av de största bankerna i likhet med tillsynen koncentrerats. EU:s resolutionsråd (Single Resolution Board) som inledde sin verksamhet 2015, är bankunionens gemensamma resolutionsmyndighet. Förordningen (EU) Nr 806/2014 innehåller bestämmelser om den gemensamma resolutionsmekanismens verksamhet och resolutionsrådets befogenheter.
Det gemensamma resolutionsrådet administrerar även den gemensamma resolutionsfonden dit man stegvist överför stabilitetsavgifterna som tagits ut hos bankerna i medlemsländerna med stöd av ett separat fördrag (FördsS 88/2015). Grunderna för stabilitetsavgifterna har preciserats i EU-rådets förordning (EU) 2015/81. Målnivån för den gemensamma fonden är 1 % av de skyddade insättningarna i bankunionen före utgången av 2023, dvs. uppskattningsvis ca 73–78 miljarder euro.
Återhämtning och resolution av centrala motparter
EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter utfärdades den 16 december 2020. Syftet med den är att i mån av möjlighet säkerställa att centrala motparter vidtar åtgärder för att återhämta sig från ekonomiska svårigheter, upprätthålla kritiska funktioner hos centrala motparter som är nära att gå omkull eller sannolikt kommer att gå omkull och för att minimera de kostnader som orsakas skattebetalarna på grund av att centrala motparter går omkull. I förordningen föreskrivs bland annat om återhämtnings- och resolutionsplaner för centrala motparter samt om myndigheternas befogenheter och tillgängliga verktyg.
I en aktuell regeringsproposition (RP 212/2022 rd) föreslås nationell lagstiftning som kompletterar förordningen om återhämtning och resolution av centrala motparter bland annat genom ändringar i lagen om myndigheten för finansiell stabilitet (1195/2014), lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet (348/2017) samt lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag (1194/2014).
Insättningsgarantisystemet
Syftet med insättningsgarantin är att förebygga insättningsflykt och att skydda insättarnas fordringar. EU:s förnyade insättningsskyddsdirektiv (2014/49/EU) trädde i kraft 2015. Medlemsländernas system harmoniseras bl.a. med hjälp av förhandsfondering, genom att besluta om en målnivå för fonden på 0,8 % av de skyddade insättningarna samt genom att förkorta ersättningstiden från nuvarande 21 dagar till 7 dagar efter en övergångsperiod. Maximibeloppet för insättningar som omfattas av insättningsgarantin är 100 000 euro.
EU:s insättningsgarantidirektiv har satts i kraft i Finland genom lagen om myndigheten för finansiell stabilitet (1195/2014). Verket för finansiell stabilitet svarar för insättningsgarantisystemets funktion och administrerar insättningsgarantifonden som är utanför statsbudgeten.
Kommissionen föreslog i slutet av 2015 även ett europeiskt insättningsgarantisystem för medlemsländerna som deltar i bankunionen. Förhandlingarna om kommissionens framställning inleddes våren 2016.
Kontaktuppgifter
Jaakko Weuro, regeringsråd
Markku Puumalainen, finansråd
Mera information:
Verket för finansiell stabilitet
Finlands insättningsgarantisystem
Bankunionen (på engelska)
EU:s resolutionsråd (på engelska)
Resolutionsbestämmelser:
Lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag (1194/2014)
Lagen om myndigheten för finansiell stabilitet (1195/2014)
Direktivet om återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag (2014/59/EU)
Förordning om en gemensam resolutionsmekanism och resolutionsfonden (SRMR) EU:s N:o 806/2014
Genomförandeförordning (EU) 2015/81 om tillsynsavgifter till den gemensamma resolutionsfonden)
Insättningsgarantidirektivet (2014/49/EU)