Energibeskattningen

Med energiskatter avses punktskatt på flytande bränslen samt elström och vissa bränslen. Skatterna tas ut med stöd av lagen om accis på flytande bränslen (1472/1994) och lagen om accis på elström och vissa bränslen (1260/1996). Återbetalningen av energiskatt på jordbruket regleras av lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket (603/2006). Inom energiskatter finns det betydande system för återbäring av punktskatterna, t.ex. skatteåterbäring för lantbruk och energiintensiva företag.

År 2019 inbringade energiskatterna 4 591 miljoner euro.

Energiskatterna är harmoniserade inom EU och regleras av rådets direktiv 2003/96/EG och 2009/28/EG. Direktiven fastställer miniminivåer för skatten och hållbarhetskriterier för biobränslen. 

Drivmedel

Punktskatten på drivmedel, dvs. bränsleskatten, består av energiinnehållsskatten och koldioxidskatten. Energiinnehållsskatten baserar sig på bränslets värmevärde och koldioxidskatten på de genomsnittliga växthusgasutsläppen under livscykelns gång. På fossila och biobaserade drivmedel tas en försörjningsberedskapsavgift ut i samband med uttaget av punktskatt.

Skattestödet för dieselbränsle

I Finland beskattas bränsle på grundval av en objektiv och teknologisk neutral energiskattemodell. Energiinnehållsskatten på dieselolja är dock 25,95 cent/liter mindre beskattad än det borde vara enligt energiskattemodell, eftersom bränslekostnaderna för nyttotrafik och exportindustrin ska stödjas. På dieseldrivna personbilar uppbärs en årlig drivkraftsskatt som balanserar bränsleskatterna för olika bilister.

Biobränslen beskattas lägre per liter än fossila bränslen

Energibeskattningen syftar till bekämpning av klimatförändringarna. Inom beskattning av flytande bränslen har tyngdpunkten under de senaste åren flyttats till koldioxidskatten. Biobränslen har mindre värmevärden och koldioxidutsläpp än fossila bränslen och med hjälp av energiinnehålls- och koldioxidskatten kan man säkerställa att biobränslen får en lägre skattenivå än fossila bränslen.

Skatten på elström bestäms utifrån användaren

Skatten på elström, tallolja och bränntorv består av energiskatt. För elström tas också en försörjningsberedskapsavgift ut. Skatten på elström är graderad i två skatteklasser.

Punktskatteklass I omfattar hushållen, den offentliga sektorn, byggnadsverksamhet och tjänsteverksamhet. Skatten på elström är 2,253 cent/kWh i klass I.

Punktskatteklass II är avsedd för industrin, utvinningsverksamheten, yrkesmässiga växthus och datorhallar. Skatten på elström som används i jordbrukssektorn minskas till klass II genom en skatteåterbäring. Skatten på elström är 0,703 cent/kWh i klass II.

Uppvärmnings- och kraftverksbränslen

På lätt och tung brännolja samt stenkol och naturgas uppbärs en energiinnehållsskatt som bestäms enligt värmevärdet samt en koldioxidskatt som bestäms enligt de genomsnittliga utsläpp av växthusgaser som drivmedlen ger upphov till under sin livscykel. På uppvärmningsbränslen tas dessutom i samband med punktbeskattningen ut en försörjningsberedskapsavgift. Fasta och gasformiga biobränslen är skattefria och även befriade från försörjningsberedskapsavgiften. Skatten på torvbränsle bestäms inte enligt den allmänna energiskattemodell där skatten bestäms enligt värmevärdet och utsläppen av växthusgaser.

Vid samproduktion av el och värme beskattas endast de bränslen som används för produktion av nyttovärme, och dessutom har energiinnehållsskatten på de skattepliktiga bränslen som används i den kombinerade produktionen sänkts.

Energiskattesubventioner

Avvikelser i energibeskattningen i Europa regleras genom EU:s energiskattedirektiv, och även Finland har bestämmelser som möjliggör enstaka avvikelser från grundreglerna för beskattningen. I Finland betraktas de som skattesubventioner. Skattesubventionerna fastställs i regel enligt principen om förlorad skatteinkomst. Subventionen beviljas med stöd av en skatteregel som avviker från normen och den förlorade inkomsten beräknas systematiskt och statiskt så att de övriga reglerna förblir oförändrade. Det finns för närvarande sammanlagt 15 energiskattesubventioner som kan anses höra till energibeskattningssystemet. Mera information om senaste kalkyler över skattesubventioner samt normsystemet för beräkningen av skattesubventionerna och beräkningsmetoderna finns på webbplatsen under Skatteutgift. På grund av den subventions- och regelvisa normbestämningen samt överlappningarna och beräkningsmetoderna står energiskattesubventionerna inte i proportion till varandra och kan inte heller jämföras med varandra eller räknas ihop.

 

Utredningar om den miljöbaserade reformen av energibeskattningen 2011:

Taustaselvitys lämmityspolttoaineiden verotuksen kehittämiseksi, VTT:n esitys 10.9.2010 (på finska)
Taustaselvitys lämmityspolttoaineiden verotuksen kehittämisestä, VTT:n muistio 9.9.2010 (på finska)
Lämmityspolttoaineiden verotuksen kehittäminen, VTT:n luonnos 24.6.2010 (på finska)
Pienkonebensiinin laatuporrastus, VTT:n muistio 20.5.2010 (på finska)
Liikennepolttoaineiden laatuporrastus lähipäästöjen perusteella, VTT:n muistio 7.5.2010 (på finska)

Bakgrund och fortsatta utredningar:

Liikennepolttoaineiden laatuporrastus lähipäästöjen perusteella, VTT:n muistio 7.4.2017 (på finska)
Liikennepolttoaineiden laatuporrastus - arvio ajantasaisuudesta, VTT:n muistio 2.10.2019 (på finska)

 

Mera information om punktskatten på flytande bränslen (Skatteförvaltninges webbplats)

Mera information om punktskatten på elström, stenkol, tallolja och naturgas (Skatteförvaltninges webbplats)

Om du har frågor om enskilda skatteärenden ber vi dig kontakta Skatteförvaltningen.