Energibeskattningen
Med energiskatter avses punktskatt på flytande bränslen samt elström och vissa bränslen. Skatterna tas ut med stöd av lagen om accis på flytande bränslen (1472/1994) och lagen om accis på elström och vissa bränslen (1260/1996). Återbetalningen av energiskatt på jordbruket regleras av lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket (603/2006). Inom energiskatter finns det betydande system för återbäring av punktskatterna, t.ex. skatteåterbäring för lantbruk och energiintensiva företag.
Energiskatteintäkterna uppgick år 2023 till 4 238 miljoner euro.
Energiskatterna är harmoniserade inom EU och regleras av rådets direktiv 2003/96/EG. Direktivet innehåller bestämmelser om miniminivåer för skatten och beskattningens struktur.
Drivmedel
Punktskatten på drivmedel, dvs. bränsleskatten, består av energiinnehållsskatten och koldioxidskatten. Energiinnehållsskatten baserar sig på bränslets värmevärde och koldioxidskatten på de genomsnittliga växthusgasutsläppen under livscykelns gång. På fossila och biobaserade drivmedel tas en försörjningsberedskapsavgift ut i samband med uttaget av punktskatt.
Punktskatten på drivmedel sänktes vid ingången av 2024 på så sätt att punktskatten på bensin och ersättande produkter sänktes i genomsnitt 3,9 cent per liter och på diesel och ersättande produkter i genomsnitt 3,8 cent per liter. Skattesänkningen har genomförts genom att rikta den till koldioxidskattens andel av bränsleskatten. Syftet med skattesänk-ningen har varit att kompensera den genomsnittliga höjningen av pumppriserna till följd av den gradvisa höjningen av nivån på distributionsskyldigheten för förnybara drivmedel i en-lighet med regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. Skattesänkning-en beräknas minska statens punktskatteinkomster med ca 168 miljoner euro på 2024 års nivå.
Skattestödet för dieselbränsle
I Finland beskattas bränsle på grundval av en objektiv och teknologineutral energiskattemodell. Energiinnehållsskatten på dieselolja är dock 25,95 cent/liter lägre än vad den borde vara enligt energiskattemodellen, eftersom bränslekostnaderna för nyttotrafik och exportindustrin ska stödjas. På dieseldrivna personbilar uppbärs en årlig drivkraftsskatt som balanserar bränsleskatterna för olika bilister.
Biobränslen beskattas lägre per liter än fossila bränslen
Energibeskattningen syftar till bekämpning av klimatförändringarna. Inom beskattning av flytande bränslen har tyngdpunkten under de senaste åren flyttats till koldioxidskatten. Biobränslen har lägre värmevärden och mindre koldioxidutsläpp än fossila bränslen och med hjälp av energiinnehålls- och koldioxidskatten kan man säkerställa att biobränslen får en lägre skattenivå än fossila bränslen.
Skatten på elström bestäms utifrån användaren
Skatten på elström, tallolja och bränntorv består av energiskatt. För elström tas också en försörjningsberedskapsavgift ut. Skatten på elström är graderad i två skatteklasser.
Punktskatteklass I omfattar bl.a. hushållen, den offentliga sektorn, byggnadsverksamhet och tjänsteverksamhet. Skatten på elström är 2,253 cent per kilowattimme i klass I.
Punktskatteklass II är avsedd för industrin, utvinningsverksamheten, yrkesmässiga växthus, energieffektiva datorhallar med en effekt på minst 0,5 megawatt som utnyttjar spillvärme, värmepumpar och elpannor som producerar värme för fjärrvärmenät samt värmepumpar utanför fjärrvärmenätet som har en värmeeffekt på minst 0,5 megawatt. Skatten på elström som används i jordbrukssektorn eller inom vattenbruket minskas till klass II genom en skatteåterbäring. Skatten på elström är från och med ingången av 2021 0,05 cent per kilowattimme i klass II, utöver vilken man också tar ut en försörjningsberedskapsavgift på 0,013 cent per kilowattimme .
Uppvärmnings- och kraftverksbränslen
På lätt och tung brännolja samt stenkol, flytgas och naturgas uppbärs en energiinnehållsskatt som bestäms enligt värmevärdet samt en koldioxidskatt som bestäms enligt de genomsnittliga utsläpp av växthusgaser som drivmedlen ger upphov till under sin livscykel. Dessutom tas det ut en försörjningsberedskapsavgift. Fasta biobränslen är skattefria och även befriade från försörjningsberedskapsavgiften. Skatten på torvbränsle och tallolja bestäms inte enligt den allmänna energiskattemodell där skatten bestäms enligt värmevärdet och utsläppen av växthusgaser.
Vid samproduktion av el och värme beskattas endast de bränslen som används för produktion av nyttovärme, och dessutom sänks energiinnehållsskatten på de skattepliktiga bränslen som används i den kombinerade produktionen med 7,63 euro per megawattimme.
Energiskattesystemet innehåller flera undantag
Avvikelser i energibeskattningen i Europa regleras genom EU:s energiskattedirektiv, och även Finland har bestämmelser som möjliggör enstaka avvikelser från grundreglerna för beskattningen. I Finland betraktas dessa som skattesubventioner. Skattesubventionerna fastställs i regel enligt principen om förlorad skatteinkomst. Subventionen beviljas med stöd av en skatteregel som avviker från normen och den förlorade inkomsten beräknas systematiskt och statiskt så att de övriga reglerna förblir oförändrade. Det finns för närvarande sammanlagt 15 energiskattesubventioner som kan anses höra till energibeskattningssystemet. Mera information om senaste kalkyler över skattesubventioner samt normsystemet för beräkningen av skattesubventionerna och beräkningsmetoderna finns på webbplatsen under Skatteutgift. På grund av den subventions- och regelvisa normbestämningen samt överlappningarna och beräkningsmetoderna står energiskattesubventionerna inte i proportion till varandra och kan inte heller jämföras med varandra eller räknas ihop.
Utvecklingen av energibeskattningen
Finansministeriet tillsatte en arbetsgrupp med uppdrag att utreda reformeringen av energibeskattningen för mandatperioden 18.11.2019–1.9.2020. Arbetsgruppens uppgift var att bereda en reform av energibeskattningen i syfte att verkställa målsättningarna om en skattereform som stöder hållbar utveckling i regeringsprogrammet för statsminister Antti Rinnes regering och senare regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Dessutom ingick det i arbetsgruppens uppdrag att bedöma eventuella andra utvecklingsbehov i anslutning till det nuvarande energiskattesystemet. Arbetsgruppen hade till uppgift att ta hänsyn till såväl kolneutralitetsmålen som företagens konkurrenskraft samt sociala och regionpolitiska aspekter.
Efter att arbetsgruppsrapporten blivit färdig höjde man i det första skedet av skattereformen för hållbar utveckling skatten på bränslen som avsetts för uppvärmnings-, kraftverks- eller arbetsmaskinsbruk vid ingången av 2021 med 2,70 euro per megawattimme. Skattestödet för kombinerad produktion sänktes genom att slopa kalkyleringsregeln enligt vilken man minskar det beskattade värmevärdet och därigenom skatten på bränslen som används för värmeproduktion.
Det beslöts om att stegvis slopa skatteåterbäringen för energiintensiva företag under åren 2021–2024, så att företagen inte längre är berättigade till återbäring för 2025. Slopandet av återbäringen genomförs så att energiskattebördan för företag som drabbas hårdast av ökningen av nettoskattebördan ökar allra mest först mot slutet av övergångsperioden. Sänkningen av elskatten till EU:s minimiskattenivå (0,05 c/kWh) och ändringarna i energiskatteåterbäringarna gäller industrin, gruvdriften och yrkesmässig växthusodling. Sänkningen av elskatten gäller också el som används bland annat inom jordbruk, men detta genomförs på det nuvarande sättet genom återbäring av skillnaden mellan skatteklass I och II.
Arbetet med att utveckla energibeskattningen fortsatte under 2021 och 2022.
Den viktigaste förändringen var främjandet av värmeproduktion som inte baserar sig på förbränning genom att flytta el som används i värmepumpar, elpannor och geotermiska värmeanläggningar med cirkulationsvattenpumpar till den lägre skatteklassen II. Beskattningen av kombinerad produktion av el och värme förändrades samtidigt så att värme som produceras av värmepumpar inte skärper beskattningen av uppvärmningsbränslen som används vid kombinerad produktion. Kategorin av datorhallar i den lägre skatteklassen II utvidgades till att omfatta ännu mindre datorhallar, men en förutsättning för nedsättning av elskatten för datorhallar är att kraven för utnyttjandet av överskottsvärme och energieffektivitet uppfylls.
Beskattningen av torv ändrades för att säkerställa att användningen av torv minskar i enlighet med föresatserna i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering och å andra sidan för att förhindra en alltför snabb minskning av användningen. Dessa mål genomfördes genom att införa en så kallad mekanism för lägsta pris i beskattningen av bränntorv, med vars hjälp garanteras att energianvändningen av torv minskar om priset på en utsläppsrätt sjunker till en låg nivå. Dessutom höjdes den övre gränsen för skattefri användning av bränntorv och dess tillämpningsområde utvidgades från det nuvarande till att gälla alla anläggningar åren 2022–2029.
För att främja cirkulär ekonomi överfördes den el som använts vid industriell tillverkning och förädling av återvunnet material till den lägre elskatteklassen II och skatteåterbäringen för energiintensiv industri från och med ingången av 2022.
Biogas som används i trafiken intogs i energiskattesystemet vid ingången av 2022. I likhet med andra beskattningsbara energiprodukter består punktskatten på biogas av energiinnehålls- och koldioxidskatter som baserar sig på biogasens egenskaper samt en försörjningsberedskapsavgift. Hållbart producerad biogas är i praktiken fri från koldioxidskatt, vilket innebär att dess skattenivå är knappt hälften av skatten på naturgas. På detta sätt blev det möjligt att inkludera biogas i skyldigheten att distribuera förnybara drivmedel från och med ingången av 2022. Skattestödet för biogas som används vid uppvärmning eller i arbetsmaskiner sänktes vid ingången av 2023. Ändringen genomfördes så att skattefriheten slopades och energiinnehållsskatten fastställdes till 1,20 euro per megawattimme, som är minimiskattenivån enligt energiskattedirektivet. Småskalig biogasproduktion är befriad från punktskatt.
Dessutom ändrades energibeskattningen från och med ingången av 2023 så att beskattningen av förnybara flytande eller gasformiga bränslen av icke-biologiskt ursprung, dvs. så kallade elektrobränslen, preciserades för att förtydliga vilken skattenivå som tillämpas på dem när de används i trafiken, vid uppvärmning eller i arbetsmaskiner. Skatten består på samma sätt som andra energiprodukter i enlighet med elektrobränslets egenskaper av energiinnehålls- och koldioxidskatt samt försörjningsberedskapsavgift.
Värmepumpar och datorhallar i energibeskattningen, AFRY:s rapport till finansministeriet
Effektiviteten hos energiåtervinningen i datorhallar i energibeskattningen, Granlunds rapport till finansministeriet
Finansministeriet beslöt, i syfte att utveckla energibeskattningen på lång sikt, att beställa förslag till färdplan för energibeskattningen av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab. I dessa utreds hur energibeskattningen fungerar i de olika utsläppsminskningsbanorna. I uppdraget ingick även att bedöma hur skatteunderlaget kan tryggas på ett socialt och regionalt rättvist sätt i samband med utsläppsminskningar och tekniska förändringar så att näringslivets verksamhetsförutsättningar också tas i beaktande. Utredningsarbetet blev klart våren 2022.
Bakgrundsutredning om arbetet med att utveckla energibeskattningen i Finland (på finska)
Mera information om punktskatten på flytande bränslen (Skatteförvaltningens webbplats)
Mera information om skatten på el och vissa bränslen (Skatteförvaltningens webbplats)
Om du har frågor om enskilda skatteärenden ber vi dig kontakta Skatteförvaltningen.