Energibeskattningen
Energiskatter tas ut på drivmedel, uppvärmningsbränslen och kraftverksbränslen samt på el. Energiskatterna grundar sig både på lagen om punktskatt på flytande bränslen (1472/1994) och på lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (1260/1996). Bestämmelser om återbäring av energiskatt inom finns i lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket (603/2006). Det totala inflödet av energiskatter uppgick 2024 till 4 162 miljoner euro. Energiskatter återbetalades till jordbruket och energiintensiva företag till ett belopp av sammanlagt 58 miljoner euro, vilket innebär att energiskatteintäkterna uppgick år 2024 till cirka 4 104 miljoner euro netto.
Energiskatterna är i EU harmoniserade skatter som regleras i rådets direktiv 2003/96/EG. Direktivet innehåller bestämmelser om minimiskattenivåer och beskattningens struktur.
Drivmedel
Skatten på drivmedel består av en energiinnehållsskatt och en koldioxidskatt. Energiinnehållsskatten baserar sig på bränslets värmevärde vilket betyder att biobränslen med lågt värmevärde har en lägre energiinnehållsskatt per liter än motsvarande fossila bränslen. Koldioxidskatten baserar sig på det genomsnittliga växthusgasutsläppet under hela livscykeln. Koldioxidskatten på förnybara bränslen som uppfyller hållbarhetskriterierna har halverats. Sådana förnybara bränslen som uppfyller hållbarhetskriterierna och som har framställts av avfall, restprodukter, cellulosa från icke-livsmedel, lignin-cellulosa eller av icke-biologiskt ursprung har befriats från koldioxidskatt. I samband med punktbeskattningen betalar man också en försörjningsberedskapsavgift för både fossila och biobaserade drivmedel.
Koldioxidskatten på drivmedel sänks vid ingången av 2026 och 2027 i enlighet med regeringsprogrammet med sammanlagt 100 miljoner euro i syfte att förbättra hushållens köpkraft.
Skattestödet för dieselbränsle
I Finland beskattas bränslen utifrån en objektiv och teknikneutral energiskattemodell. Energiinnehållsskatten på dieselolja är emellertid 25,95 cent per liter lägre än vad den borde vara enligt skattemodellen eftersom man vill stödja bränslekostnaderna för nyttotrafiken och exportindustrin. På dieseldrivna personbilar tas det ut en årlig drivkraftsskatt för att balansera skillnaden mellan bränsleskatterna för bilister.
Beskattningen av el bestäms enligt användaren
Skatten på el, tallolja och bränntorv består av en energiskatt. För el tar man också ut en försörjningsberedskapsavgift. Skatten på elström är graderad i två skatteklasser.
Skatteklass I omfattar bland annat hushåll, den offentliga sektorn, jordbrukssektorn samt serviceverksamheten. Elskatten i klass I är 2,253 cent per kilowattimme.
Skatteklass II omfattar industrin, yrkesmässig växthusodling, energieffektiva datorhallar med en effekt på minst 0,5 megawatt som utnyttjar spillvärme, värmepumpar och elpannor som producerar värme för fjärrvärmenätet samt sådana värmepumpar utanför fjärrvärmenätet som har en tillförd effekt på minst 0,5 megawatt. Elskattesubventionen för datorhallar (skatteklass II) slopas den 1 juli 2026 och ersätts med ett nytt stöd. Skatten på el som används inom jordbruket och vattenbruket sänks till skatteklass II genom skatteåterbäring. Elskatten i kategori II har varit 0,05 cent per kilowattimme sedan ingången av 2021 och dessutom tar man ut en försörjningsberedskapsavgift.
Uppvärmnings- och kraftverksbränslen
För lätt och tung brännolja samt stenkol, flytgas, naturgas och biogas tas det ut en energiinnehållsskatt som bestäms på basis av värmevärdet och en koldioxidskatt som bestäms på basis av bränslets genomsnittliga växthusgasutsläpp under hela livscykeln. Dessutom tar man ut en försörjningsberedskapsavgift. Fasta biobränslen är skattefria och även befriade från försörjningsberedskapsavgiften. Skatten på bränntorv och tallolja bestäms inte enligt den allmänna energiskattemodellen enligt värmevärdet och växthusgasutsläppen.
Vid samproduktion av el och värme beskattas endast de bränslen som används för produktion av nyttovärme, och dessutom sänks energiinnehållsskatten på de skattepliktiga bränslen som används för samproduktionen med 7,63 euro per megawattimme.
Energiskattesystemet innehåller flera undantag
Undantagen från energibeskattningen i Europa regleras genom energiskattedirektivet och även i Finland tillämpas sådana enskilda undantag från grundskattestrukturen som möjliggörs av direktivet. I Finland betraktas dessa som skattesubventioner. Skattesubventionerna beräknas i regel enligt principen om förlorad skatteinkomst. Subventionen föranleds av en skattebestämmelse som avviker från den fastställda normen och förlusten av skatteinkomst beräknas schematiskt och statiskt så att övriga bestämmelser förblir oförändrade. Energiskattesystemet omfattar för närvarande sammanlagt 15 olika energiskattesubventioner. De senaste kalkylerna över skattesubventionerna samt det normskattesystem och de beräkningsmetoder som ligger till grund för kalkylerna beskrivs i punkten Skattesubventioner. På grund av den skattestödsspecifika och bestämmelsespecifika normdefinitionen, överlappningarna och beräkningsmetoderna är energiskattesubventionerna inte mätbara med samma mått och kan inte direkt jämföras eller räknas ihop.
Utvecklingen av energibeskattningen
Finansministeriet tillsatte en arbetsgrupp med uppdrag att utreda reformeringen av energibeskattningen för mandatperioden 18 november 2019–1 september 2020. Arbetsgruppen hade i anslutning till skattereformen för hållbar utveckling till uppgift att bereda en reform av energibeskattningen i syfte att verkställa de föresatser i regeringsprogrammet som gäller energibeskattningen i statsminister Antti Rinnes och senare statsminister Sanna Marins regeringsprogram. Målet var att beskattningen skulle öka utsläppsstyrningen. Arbetsgruppen skulle dessutom bedöma eventuella andra utvecklingsbehov i fråga om det nuvarande energiskattesystemet. Arbetsgruppen skulle ta hänsyn såväl till klimatneutralitet som företagens konkurrenskraft och sociala och regionalpolitiska aspekter.
Efter att arbetsgruppsrapporten blivit färdig höjde man i det första skedet av skattereformen för hållbar utveckling skatten på bränslen som avsetts för uppvärmnings-, kraftverks- eller arbetsmaskinsbruk vid ingången av 2021 med 2,70 euro per megawattimme. Skattestödet för kombinerad produktion sänktes genom att slopa kalkyleringsregeln enligt vilken man minskar det beskattade värmevärdet och därigenom skatten på bränslen som används för värmeproduktion.
Dessutom slopades återbäringen av energiskatten på bränslen till energiintensiva företag stegvis 2021–2024 så att företagen från och med 2025 inte längre var berättigade till återbäring. Avskaffandet av återbäringen genomförs så att energiskattebördan för de företag som drabbas hårdast av ökningen av nettoskattebördan stiger kraftigare först i slutskedet av övergångsperioden. Sänkningen av elskatten till EU:s minimiskattenivå (0,05 cent/kWh) och ändringarna i återbäringen av energiskatt gäller industrin, gruvdriften och den yrkesmässiga växthusodlingen. Sänkningen av elskatten gäller också el som används inom annat jordbruk, men detta genomförs på samma sätt som för närvarande i form av återbäring av skillnaden mellan skattenivåerna I skatteklass I och II.
Arbetet med att utveckla energibeskattningen fortsatte 2021 och 2022. Den viktigaste ändringen var att främja värmeproduktion som inte baserar sig på förbränning genom att flytta el som används i värmepumpar, elpannor och geotermiska värmeanläggningar med cirkulationsvattenpumpar till den lägre skatteklassen II. Beskattningen av kombinerad produktion av el och värme förändrades samtidigt så att värme som produceras av värmepumpar inte skärper beskattningen av uppvärmningsbränslen som används vid kombinerad produktion. Kategorin av datorhallar i den lägre skatteklassen II utvidgades till att omfatta ännu mindre datorhallar, men en förutsättning för nedsättning av elskatten för datorhallar är att kraven för utnyttjandet av överskottsvärme och energieffektivitet uppfylls.
Beskattningen av torv ändrades för att säkerställa att användningen av torv minskar i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering men också för att förhindra en alltför snabb minskning av användningen. Dessa mål verkställdes genom att man införde en så kallad mekanism för lägsta pris i beskattningen av bränntorv med vars hjälp det försäkras att energianvändningen av torv minskar, om priset på en utsläppsrätt sjunker till en låg nivå. Dessutom höjdes den övre gränsen för skattefri användning av bränntorv och dess tillämpningsområde utvidgades från det nuvarande till att gälla alla anläggningar åren 2022–2029.
För att främja cirkulär ekonomi överfördes den el som använts vid industriell tillverkning och förädling av återvunnet material till den lägre elskatteklassen II och den omfattades också av skatteåterbäringen för energiintensiv industri från och med ingången av 2022.
Biogas intogs från och med ingången av 2022 i energiskattesystemet genom att man införde en punktskatt för biogas som används i trafiken. Punktskatten bestäms i likhet med andra beskattningsbara energiprodukter på basis av biogasens egenskaper och den består av en energiinnehålls- och koldioxidskatt och en försörjningsberedskapsavgift. Hållbart producerad biogas är i praktiken fri från koldioxidskatt, vilket innebär att dess skattenivå är knappt hälften av skatten på naturgas. På detta sätt blev det möjligt att inkludera biogas i skyldigheten att distribuera förnybara biodrivmedel från och med ingången av 2022. Skattestödet för biogas som används vid uppvärmning och i arbetsmaskiner sänktes vid ingången av 2023. Ändringen genomfördes genom att slopa skattefriheten och genom att införa en energiinnehållsskatt på 1,20 euro per megawattimme enligt minimiskattenivån i energiskattedirektivet. Småskalig biogasproduktion är skattefri.
Dessutom ändrades energibeskattningen vid ingången av 2023 så att beskattningen av förnybara flytande eller gasformiga bränslen av icke-biologiskt ursprung, det vill säga så kallade elektrobränslen, preciserades för att förtydliga vilken skattenivå som tillämpas på dem när de används i trafiken, vid uppvärmning eller i arbetsmaskiner. Skatten består på samma sätt som andra energiprodukter i enlighet med elektrobränslets egenskaper av energiinnehålls- och koldioxidskatt samt försörjningsberedskapsavgift.
Värmepumpar och datorhallar i energibeskattningen, AFRY:s rapport till finansministeriet
Effektiviteten hos maskinhallars energi- och energiåtervinning i energibeskattningen, Granlunds rapport till finansministeriet
Finansministeriet beslöt, i syfte att utveckla energibeskattningen på lång sikt, att beställa förslag till färdplan för energibeskattningen av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab. I dem utreds hur energibeskattningen fungerar i de olika utsläppsminskningsbanorna. Man bedömde samtidigt hur skatteunderlaget kan tryggas på ett socialt och regionalt rättvist sätt i samband med utsläppsminskningar och tekniska förändringar så att näringslivets verksamhetsförutsättningar också tas i beaktande. Utredningen blev färdig våren 2022.
Bakgrundsutredning för utvecklingen av energibeskattningen i Finland, VTT:s promemoria den 13 april 2022 (på finska)
Bakgrundsutredningar till den miljöbaserade energiskattereformen 2011
Bakgrundsutredning för att utveckla beskattningen av uppvärmningsbränslen, VTT:s proposition den 10 september 2010 (på finska)
Bakgrundsutredning om utvecklingen av beskattningen av uppvärmningsbränslen, VTT:s promemoria den 9 september 2010 (på finska)
Utveckling av beskattningen av uppvärmningsbränslen, VTT:s utkast den 24 juni 2010 (på finska)
Kvalitetsgradering av småmaskinbensin, VTT:s promemoria den 20 maj 2010 (på finska)
Kvalitetsgradering av drivmedel på basis av lokala utsläpp, VTT:s promemoria den 7 maj 2010 (på finska)
Bakgrund och fortsatta utredningar
Kvalitetsgradering av drivmedel på basis av lokala utsläpp, VTT:s promemoria den 7 april 2017 (på finska)
Kvalitetsgradering av drivmedel – bedömning av aktualiteten, VTT:s promemoria den 2 oktober 2019 (på finska)
Miljöstyrningen inom beskattningen i budgetpropositionen, 2022 (på finska)
Mer information om punktskatten på flytande bränslen (Skatteförvaltningen)
Mer information om skatten på el och vissa bränslen (Skatteförvaltningen)
Om du har frågor om ett enskilt skatteärende ber vi dig kontakta Skatteförvaltningen.