Energibeskattningen

Med energiskatter avses punktskatt på flytande bränslen samt elström och vissa bränslen. Skatterna tas ut med stöd av lagen om accis på flytande bränslen (1472/1994) och lagen om accis på elström och vissa bränslen (1260/1996). Återbetalningen av energiskatt på jordbruket regleras av lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket (603/2006). Inom energiskatter finns det betydande system för återbäring av punktskatterna, t.ex. skatteåterbäring för lantbruk och energiintensiva företag.

Energiskatteintäkterna uppgick år 2020 till 4 459 miljoner euro.

Energiskatterna är harmoniserade inom EU och regleras av rådets direktiv 2003/96/EG. Direktivet innehåller bestämmelser om miniminivåer för skatten och beskattningens struktur.

Drivmedel

Punktskatten på drivmedel, dvs. bränsleskatten, består av energiinnehållsskatten och koldioxidskatten. Energiinnehållsskatten baserar sig på bränslets värmevärde och koldioxidskatten på de genomsnittliga växthusgasutsläppen under livscykelns gång. På fossila och biobaserade drivmedel tas en försörjningsberedskapsavgift ut i samband med uttaget av punktskatt.

Skattestödet för dieselbränsle

I Finland beskattas bränsle på grundval av en objektiv och teknologisk neutral energiskattemodell. Energiinnehållsskatten på dieselolja är dock 25,95 cent/liter mindre beskattad än det borde vara enligt energiskattemodell, eftersom bränslekostnaderna för nyttotrafik och exportindustrin ska stödjas. På dieseldrivna personbilar uppbärs en årlig drivkraftsskatt som balanserar bränsleskatterna för olika bilister.

Paraffinisk dieselolja, som har mindre närutsläpp än dieselolja av grundkvalitet har understötts med en skattelättnad på 5 cent/liter. Den kvalitetsbaserade skattelättnaden som så småningom blivit omotiverad kommer att slopas stegvis 2021-2023. År 2021 kommer skattestödet att minska till 4 cent/liter. Efter att skattestödet upphör beräknas användningen av fossilt paraffinisk dieselolja ta slut i och med att det ersätts med dieselolja av grundkvalitet. För att distributionsskyldigheten för biobränslen ska kunna uppfyllas kommer det att finnas vätebehandlad vegetabilisk dieselolja på marknaden. Denna olja är av paraffi-nisk kvalitet. 

Biobränslen beskattas lägre per liter än fossila bränslen

Energibeskattningen syftar till bekämpning av klimatförändringarna. Inom beskattning av flytande bränslen har tyngdpunkten under de senaste åren flyttats till koldioxidskatten. Biobränslen har mindre värmevärden och koldioxidutsläpp än fossila bränslen och med hjälp av energiinnehålls- och koldioxidskatten kan man säkerställa att biobränslen får en lägre skattenivå än fossila bränslen.

Skatten på elström bestäms utifrån användaren

Skatten på elström, tallolja och bränntorv består av energiskatt. För elström tas också en försörjningsberedskapsavgift ut. Skatten på elström är graderad i två skatteklasser.

Punktskatteklass I omfattar hushållen, den offentliga sektorn, byggnadsverksamhet och tjänsteverksamhet. Skatten på elström är 2,253 cent/kWh i klass I.

Punktskatteklass II är avsedd för industrin, utvinningsverksamheten, yrkesmässiga växthus och datorhallar med en effekt på över 5 megawatt. Skatten på elström som används i jordbrukssektorn minskas till klass II genom en skatteåterbäring. Skatten på elström är från och med ingången av 2021 0,05 cent/kWh i klass II, utöver vilken man också tar ut en försörjningsberedskapsavgift på 0,013 cent/kWh.

Uppvärmnings- och kraftverksbränslen

På lätt och tung brännolja samt stenkol, flytgas och naturgas uppbärs en energiinnehållsskatt som bestäms enligt värmevärdet samt en koldioxidskatt som bestäms enligt de genomsnittliga utsläpp av växthusgaser som drivmedlen ger upphov till under sin livscykel. På uppvärmningsbränslen tas dessutom i samband med punktbeskattningen ut en försörjningsberedskapsavgift. Fasta och gasformiga biobränslen är skattefria och även befriade från försörjningsberedskapsavgiften. Skatten på torvbränsle och tallolja bestäms inte enligt den allmänna energiskattemodell där skatten bestäms enligt värmevärdet och utsläppen av växthusgaser.

Vid samproduktion av el och värme beskattas endast de bränslen som används för produktion av nyttovärme, och dessutom sänks energiinnehållsskatten på de skattepliktiga bränslen som används i den kombinerade produktionen med 7,63 euro per megawattimme.

Energiskattesubventioner

Avvikelser i energibeskattningen i Europa regleras genom EU:s energiskattedirektiv, och även Finland har bestämmelser som möjliggör enstaka avvikelser från grundreglerna för beskattningen. I Finland betraktas de som skattesubventioner. Skattesubventionerna fastställs i regel enligt principen om förlorad skatteinkomst. Subventionen beviljas med stöd av en skatteregel som avviker från normen och den förlorade inkomsten beräknas systematiskt och statiskt så att de övriga reglerna förblir oförändrade. Det finns för närvarande sammanlagt 15 energiskattesubventioner som kan anses höra till energibeskattningssystemet. Mera information om senaste kalkyler över skattesubventioner samt normsystemet för beräkningen av skattesubventionerna och beräkningsmetoderna finns på webbplatsen under Skatteutgift. På grund av den subventions- och regelvisa normbestämningen samt överlappningarna och beräkningsmetoderna står energiskattesubventionerna inte i proportion till varandra och kan inte heller jämföras med varandra eller räknas ihop.

Utvecklingen av energibeskattningen

Finansministeriet tillsatte en arbetsgrupp för utredandet av reformeringen av energibe-skattningen för mandatperioden 18.11.2019–1.9.2020. Arbetsgruppen skulle bereda en reform av energibeskattningen i syfte att verkställa regeringsprogrammets målsättningar om en skattereform som stöder hållbar utveckling. Arbetsgruppen skulle dessutom bedöma eventuella andra utvecklingsbehov i anslutning till det nuvarande energiskattesystemet. Arbetsgruppen skulle ta hänsyn till såväl kolneutralitetsmålen som företagens konkurrenskraft samt sociala och regionpolitiska aspekter.

Rapport från arbetsgruppen som utreder reformeringen av energibeskattningen med förslag för genomförande av noteringarna och målen i regeringsprogrammet samt annan utveckling av energibeskattningen 

Report of the working group on energy taxation reform: A proposal for implementing the intentions and goals of the Government Programme and for further development of energy taxation

Efter att arbetsgruppsrapporten blivit färdig höjde man i det första skedet av skattereformen för hållbar utveckling skatten på bränslen som avsetts för uppvärmnings-, kraftverks- eller arbetsmaskinsbruk vid ingången av 2021 med 2,7 euro per megawattimme. Skattestödet för kombinerad produktion sänktes genom att slopa kalkyleringsregeln enligt vilken man minskar det beskattade värmevärdet och därigenom skatten på bränslen som används för värmeproduktion. Sänkningen av energiinnehållsskatten vid kombinerad produktion hålls på 7,63 euro per megawattimme.  

Skatteåterbäringen för energiintensiva företag slopas stegvis under åren 2021-2024, så att företagen inte längre är berättigade till återbäring för 2025. Slopandet av återbäringen genomförs så att energiskattebördan för företag som drabbas hårdast av ökningen av net-toskattebördan ökar allra mest först mot slutet av övergångsperioden. Sänkningen av elskatten till EU:s minimiskattenivå (0,05 c/kWh) och ändringarna i energiskatteåterbäringarna gäller industrin, gruvdriften och yrkesmässig växthusodling. Sänkningen av elskatten gäller också el som används bland annat inom jordbruk, men detta genomförs på det nuvarande sättet genom återbäring av skillnaden mellan skatteklass I och II.

Arbetet med att utveckla energibeskattningen fortsatte under 2021 och vid ingången av 2022 eller under året genomförs flera reformer för att effektivisera miljöstyrningen inom energibeskattningen. 

Den viktigaste förändringen var främjandet av värmeproduktion som inte baserar sig på förbränning  genom att flytta el från värmepumpar, elpannor och geotermiska värmeanläggningar med cirkulationsvattenpumpar till den lägre skatteklassen II. Beskattningen av kombinerad produktion av el och värme förändrades samtidigt så att värme som produceras av värmepumpar inte skärper beskattningen av uppvärmningsbränslen som används vid kombinerad produktion. Kategorin av datorhallar i den lägre skatteklassen II utvidgades till att omfatta ännu mindre datorhallar, men en förutsättning för nedsättning av elskatten för datorhallar är att kraven för utnyttjandet av överskottsvärme och energieffektivitet uppfylls.

Beskattningen av torv ändrades för att säkerställa att användningen av torv minskar i enlighet med regeringsprogrammet och å andra sidan för att förhindra en alltför snabb minskning av användningen. Dessa mål genomfördes genom att införa en så kallad mekanism för lägsta pris i beskattningen av bränntorv, med vars hjälp man garanterar att energianvändningen av torv minskar om priset på en utsläppsrätt sjunker till en låg nivå. Dessutom höjdes den övre gränsen för skattefri användning av bränntorv och dess tillämpningsområde utvidgades från det nuvarande till att gälla alla anläggningar åren 2022–2029. 

Biogas intogs i energiskattesystemet genom att föreslå en punktskatt för biogas som används i trafiken. Punktskatten ska i likhet med andra beskattningsbara energiprodukter bestå av energiinnehålls- och koldioxidskatter som baserar sig på biogasens egenskaper samt en försörjningsberedskapsavgift. Hållbart producerad biogas är i praktiken fri från koldioxidskatt, vilket innebär att dess skattenivå är knappt hälften av skatten på naturgas. På detta sätt är det möjligt att inkludera biogas i skyldigheten att distribuera biodrivmedel från och med ingången av 2022. Användningen av biogas för uppvärmning och för arbetsmaskiner ska fortfarande vara skattefri. Också småskalig biogasproduktion ska vara skattefri.

För att främja cirkulär ekonomi överfördes den el som använts vid industriell tillverkning och förädling av återvunnet material till den lägre elskatteklassen II och skatteåterbäringen för energiintensiv industri. Dessutom är yrkesmässigt vattenbruk i fortsättningen berättigat till återbäring av energiskatt inom jordbruket.

Värmepumpar och datorhallar i energibeskattningen, AFRY:s rapport till finansministeriet
Effektiviteten hos energiåtervinningen i datorhallar i energibeskattningen, Granlunds rapport till finansministeriet

Finansministeriet har, i syfte att utveckla energibeskattningen på lång sikt, beslutat att beställa förslag till färdplan för energibeskattningen av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab. I dem utreds hur energibeskattningen fungerar i de olika utsläppsminskningsbanorna. Man ska samtidigt bedöma hur skatteunderlaget kan tryggas på ett socialt och regionalt rättvist sätt i samband med utsläppsminskningar och tekniska förändringar så att näringslivets verksamhetsförutsättningar också tas i beaktande. Utredningsarbetet ska vara klart före utgången av februari 2022.

Beredningen av en färdplan för energibeskattningen
 

Mera information om punktskatten på flytande bränslen (Skatteförvaltninges webbplats)

Mera information om skatten på el och vissa bränslen (Skatteförvaltninges webbplats)

Om du har frågor om enskilda skatteärenden ber vi dig kontakta Skatteförvaltningen.