Skattesubventioner

Med skattesubventioner eller skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur, det vill säga det så kallade normala skattesystemet, genom vilka man stöder en viss näring eller en viss grupp av skattskyldiga. I praktiken avses med skattesubventioner skattebefrielser, skatteavdrag, lägre skattesatser och andra liknande åtgärder. Skattesubventionerna definieras i beskattningslagstiftningen.

Skattesubventionerna syns huvudsakligen inte under utgiftsmomenten i budgeten i likhet med direkta stöd utan i form av uteblivna skatteinkomster. Skattesubventioner som tilldelats via skattesystemet har regelbundet följts upp och redovisats i statens budgetpropositioner och verksamhetsberättelser. En förteckning över skattesubventionerna ges ut samtidigt som statens budgetproposition överlämnas till riksdagen.

Det exakta beloppet av skattesubventioner kan i de flesta fallen inte beräknas exakt och uppföljningen av dem baserar sig därför på uppskattningar av stödbeloppen. Vissa skattesubventioner kan överhuvudtaget dessutom inte uppskattas i euro eftersom det tillgängliga informationsunderlaget är bristfälligt. När det gäller skattesubventioner bör man också ta i beaktande att om en stödform slopas ökar detta inte nödvändigtvis skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av skattesubventionerna är överlappande, vilket innebär att de påverkar varandras storlek. Systemen för att beräkna skattestöden varierar också. Skattesubventionernas inverkan på priserna och de skattskyldigas beteende har emellertid inte tagits i beaktande vid beräknandet, vilket gör det svårt att uppskatta de slutliga effekterna av att ett enskilt skattestöd slopas. Det är följaktligen omotiverat att försöka räkna ihop skattesubventioner, och skattesubventioner är dessutom inte ens direkt jämförbara till alla delar, varken ömsesidigt eller under olika år.

Det är emellertid viktigt att skattesubventionerna följs upp eftersom betydande offentligt stöd styrs via dessa till olika objekt. Skattestöden inskränker även på skattebaserna och gör ofta skattesystemet mera komplicerat.

Beräkningen av skattesubventioner grundar sig på det så kallade normala skattesystemet. Beräkningsmetoderna beskrivs i huvudsak i en rapport av Statens ekonomiska forskningscentral, Verotuet Suomessa 2009. Den årliga rapporteringen av skattesubventionerna stöds också av en styrgrupp som tillsatts av finansministeriet och som har till uppgift att följa upp, bedöma och utveckla rapporteringen. Styrgruppen tar ställning till hur ändringar i beskattningsgrunderna beaktas vid fastställande och beräkning av skattesubventioner. När nya skattesubventioner uppstår, beslutar styrgruppen om beräkningsgrunderna och vid behov också bedömer och utvecklar systemen för beräkning av de nuvarande skattesubventionerna.

Arbetsgruppen som arbetar med skatteutgiftsfrågor beslutar om ändringarna i beräkningen av skattesubventioner. Arbetsgruppens promemorior finns nedan på finska.

Skattesubventioner

2025

2024

2022

2021

2020

2019

2018

2011

2010