Värdegrund och principer för offentligt ledarskap

En stabil värdegrund för det offentliga ledarskapet säkerställer en hållbar samhällsutveckling. För att den offentliga förvaltningen ska kunna fungera som en helhet och så att det gynnar alla medborgare och hela Finland behövs ömsesidigt förtroende och en gemensam uppfattning om de centrala värden och ledningsprinciper som styr det offentliga ledarskapet. Detta innebär också att det finns en gemensam uppfattning om det offentliga ledarskapets identitet, vilket stärker demokratin, rättsstaten och välfärdssamhället.

I bästa fall styr värdena hur chefen bär ansvar i sin egen ledningsuppgift. Prioriteringarna varierar mellan olika organisationer och tider, men grunden förblir densamma. Olika organisationer kan fastställa värden som stöder deras egen verksamhet utifrån en gemensam värdegrund, i vilken följande har en viktig roll:

• demokratin
• det allmänna intresset
• rättsstatsprincipen
• rättvisa
• jämlikhet
• öppenhet
• förtroende
• människoorientering
• oberoende och
• opartiskhet.

I den offentliga förvaltningen behövs förutom en gemensam värdegrund även preciserande och organisationsspecifika etiska koder och principer för ledarskapet. Syftet med dessa är att styra ledningsarbetet och ledarskapsutvecklingen i praktiken. Gruppen för offentligt ledarskap har föreslagit följande principer för ledarskapet i den offentliga förvaltningen (se bilden längst ner på sidan).

Mångfald och särdrag hos ledarskapet inom den offentliga förvaltningen

De olika sektorerna och verksamhetsområdena inom den offentliga förvaltningen skiljer sig avsevärt från varandra. Den offentliga förvaltningens uppgiftsfält är brett, och organisationernas uppgifter, strukturer och verksamhetssätt skiljer sig mycket från varandra. Ledarskapets omfattning och mångfald har ökat ytterligare på grund av ständiga förändringar i medborgarnas förväntningar, strukturer och relationer mellan institutioner.

Att verksamhetsmiljön är mångskiftande framgår av det breda uppgiftsfältet, de samhälleliga fenomenens karaktär och komplexitet samt det stora antalet intressentgrupper: medborgare, serviceanvändare, politiska beslutsfattare, personal, medier och offentlighet samt andra intressentgrupper. Offentliga ledare har också fler roller än till exempel företagsledare.

Ledarskapets grundläggande frågor och delområden, ledningsprocesserna och förfarandena är i stor utsträckning likadana inom den offentliga förvaltningen som i det övriga samhället. En fungerande växelverkan mellan offentliga organisationer, företag och tredje sektorn förutsätter ömsesidig förståelse och förtroende. Detta främjar inlärningen av goda ledningsmodeller och ledningsförfaranden samt en god allmän ledning av bland annat människor och tjänsterna för medborgare och kunder. Det offentliga ledarskapet har dock särdrag som gör att det i viss mån skiljer sig från ledarskapet i allmänhet. Dessa är bland annat följande:

• ledarskapets mångfacetterade karaktär och verksamhetsmiljöns komplexitet,
• verksamhet till förmån för det allmänna intresset,
• utövande av offentlig tvångsmakt,
• lagstiftning och medborgarnas rättssäkerhet,
• utövande av budgetmakt och användning av skattemedel,
• politisk styrning och beslutsfattande,
• öppenhet och offentlighet,
• ett demokratiskt samhälle och medborgarnas delaktighet och
• de offentliga tjänsternas universalitet.

Till det offentliga ledarskapet hör också förhållandet mellan det politiska beslutsfattandet och tjänstemannaledningen. Det politiska ledarskapet inom den offentliga förvaltningen är till sin utgångspunkt och karaktär annorlunda än tjänstemannaledningen eller professionell ledning. I det politiska ledarskapet påverkas besluten också av politiska värderingar och mål. Tjänstemannaledare bereder och genomför dessa beslut under tjänsteansvar och genom att använda sakkunskap. I synnerhet den högsta tjänstemannaledningen samordnar kraven från den politiska styrningen och förvaltningens kunder. I de offentliga serviceuppgifterna styrs målen och verksamheten också av förväntningar hos förvaltningens kunder. De politiska ledarna är ansvariga inför väljarna i val, medan tjänstemannaledarna är ansvariga inför de politiska beslutsfattarna och i verkställandet även inför förvaltningens kunder. Till tjänstemannaledningens roll hör dessutom att ansvara för förvaltningens kontinuitet och förutse kommande generationers behov, som sträcker sig över politiska perioder. Omsättningen i den politiska ledningen förutsätter att det finns en tydlig arbetsfördelning och en opartisk och oberoende tjänstemannaledning.

Den offentliga ledarens verksamhetsfält och kraven på ledaren

Ledningsarbetet i offentlig verksamhet är ett meningsfullt och ansvarsfullt arbete där ledaren kan vara till nytta för välfärden i hela samhället och för demokratin. Det krävs att ledarna förstår samhället och företeelserna i det, kan hantera helheter, har interaktionsförmåga och arbetar på ett målinriktat och möjliggörande sätt. Bra offentliga ledare ansvarar för organisationen som helhet, dess resultat, människor, hållbarheten i en god förvaltning och reformeringen av den. De klarar också arbetssituationer med spänningsladdade krav, som hör till ledningsuppgiftens karaktär. De säkerställer till exempel verksamhetens kontinuitet samtidigt som de sörjer för att verksamheten utvecklas. Till ledarens framgång i uppgiften bidrar lösningsorienteringen, som i Finland har en nära koppling till det offentliga ledarskapet. Ledningsarbetet inom den offentliga förvaltningen kräver både sakkunskap och ledarskapskompetens, vars innehåll och inbördes tyngd varierar mycket mellan olika organisationer och ledningsuppgifter.

Tjänstemannaledare som förbinder sig att följa den gemensamma värdegrunden och gemensamma ledarskapsprinciper stärker förvaltningens funktionsförmåga och förtroendet för förvaltningen i samhället. Deras uppgift är att vara personliga exempel och ansvara för att värderingar, såsom förtroende, förverkligas inom förvaltningen och i de relationer som förvaltningen har med medborgare och partner. Chefens välbefinnande, livskontroll och vilja att växa som ledare skapar grunden för det etiska ledarskapet. En bra offentlig ledare är framför allt en person som kan leda människor och som tar hand om både personalens och sitt eget välbefinnande. De offentliga arbetsgivarna ska systematiskt stödja chefernas utveckling i sina uppgifter, deras framgång i arbetet och deras välbefinnande. Även ett gott samarbete med personalen, kollegor och intressentgrupper stöder detta. Kraven på cheferna bör i sin helhet vara i balans, av lämplig storlek.