Konsekvensbedömningar och prognoser
Finansministeriet utarbetar konsekvensbedömningar bland annat för regeringspropositioner, regeringsförhandlingar och regeringens politiska förhandlingar.
Med hjälp av den information som produceras vid ministeriet kan man bland annat
- stödja regeringens finanspolitiska beslutsfattande
- öka öppenheten och insynen
- fullgöra EU-åtaganden och nationella skyldigheter på ett sakenligt sätt.
Finansministeriets konsekvensbedömningar görs på ett oavhängigt och öppet sätt och utifrån bästa tillgängliga information. Konsekvensbedömningarna och de metoder och antaganden som använts i dem bedöms regelbundet bland annat av rådet för bedömning av lagstiftningen, statens revisionsverk och rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken. Metoder och praxis utvecklas också.
Finansministeriet gör upp en oberoende ekonomisk prognos för beslutsfattarna
Finansministeriet följer upp och prognostiserar den ekonomiska utvecklingen på kort, medelfristig och lång sikt. Uppföljningen av ekonomin utgör grunden för prognostiseringen av ekonomin. Ministeriets ekonomiska avdelning är en sådan självständig prognosaktör som avses i ramdirektivet om budgeten.
Läs mer: Uppföljning av ekonomin och prognoserna
Frågor och svar
Konsekvensbedömningen är en utredning om vilka konsekvenser en planerad åtgärd, ett planerat projekt eller en planerad författning kan ha. Den säkerställer att lösningarna är motiverade och effektiva. Bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna kan fokusera till exempel på konsekvenserna för företag, hushåll eller den offentliga ekonomin.
Det viktigaste målet med konsekvensbedömningar är att producera objektiv information till stöd för beslutsfattandet.
Bedömningen av lagarnas konsekvenser är en del av god lagberedning. Syftet med konsekvensbedömningar är att identifiera och bedöma de centrala konsekvenserna av den lagstiftning som är under beredning och av alternativa lösningar. I bedömningen ingår även uppföljning och efterhandsutvärdering av konsekvenserna av den lagstiftning som redan trätt i kraft.
Finansministeriet tillsatte i november 2025 en arbetsgrupp för att utreda hur konsekvensbedömningen vid ministeriet kunde utvecklas. Målet var att hitta sätt att ytterligare förbättra bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna.
Man kommer bland annat att utifrån andra länders erfarenheter bedöma om det vid ministeriet finns behov av egna anvisningar som skulle komplettera statsrådets anvisning för konsekvensbedömning vid lagberedningen. Dessa anvisningar skulle innehålla noggrannare redogörelser för processerna för konsekvensbedömningen och de antaganden och metoder som används vid bedömningen.
Arbetsgruppen ska även granska hur de osäkerheter som ingår i forskningsdata och utvärdering borde beaktas på ett enhetligt sätt i konsekvensbedömningarna.
Arbetsgruppen granskar dessutom hur produktion och sammanställande av forskningsdata som är relevant för beslutsfattandet kunde främjas vid ministeriet.
Rekommendationerna blir klara hösten 2026.
Finansministeriet har dessutom tillsatt en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med uppgift att utveckla bedömningen av de totalekonomiska konsekvenserna av den gröna omställningen och bekämpningen av klimatförändringen. Arbetsgruppens mandatperiod löper ut i juni 2026.
Beslut om tillsättande av en arbetsgrupp för utveckling av konsekvensbedömningen (på finska)
Arbetsgrupp utreder hur ministeriets konsekvensbedömning kunde utvecklas (pressmeddelande 10 november 2025)
Beslut om tillsättande av en arbetsgrupp med uppgift att utveckla bedömningen av de totalekonomiska konsekvenserna av den gröna omställningen och bekämpningen av klimatförändringen (på finska)
Ministeriets ekonomiska prognos berättar hur Finlands ekonomi kommer att utvecklas under de närmaste åren. Prognosen behandlar till exempel utvecklingen av bruttonationalprodukten, inflationen, sysselsättningen, investeringarna och de offentliga finanserna.
Prognosen publiceras fyra gånger om året, på våren, sommaren, hösten och vintern i samband med publikationen Ekonomisk översikt. Den prognos som publiceras på våren ligger till grund för regeringens rambeslut och höstens prognos utgör grunden för regeringens proposition om statsbudgeten för det följande året.
Prognosen består av en kortfristig konjunkturprognos och en utvecklingsprognos på medellång sikt. I samband med vårprognosen och höstprognosen görs dessutom en bedömning av den ekonomiska utvecklingen under flera årtionden, och på basis av den en bedömning av huruvida finansieringen av de offentliga finanserna är tillräcklig och hur skuldsättningen inom de offentliga finanserna kommer att utvecklas på lång sikt.
Ministeriet utarbetar prognoser för att planeringen av de offentliga finanserna och de finanspolitiska besluten ska basera sig på aktuell information om det ekonomiska läget och utvecklingen.
EU:s budgetramdirektiv och den nationella förordningen om statsbudgeten förutsätter officiella prognoser om läget för de offentliga finanserna. Ministeriets ekonomiska prognos är statens officiella ekonomiska prognos.
Ministeriet har beskrivit de metoder som använts i metodbeskrivningarna. De innehåller information om beräkningspraxis och -antaganden samt källmaterial som används vid uppföljning och analys av ekonomin.
Mera information: Metodbeskrivningar
För utarbetandet av statsbudgeten behövs det en uppfattning om den ekonomiska utvecklingen, tillgängliga skatteinkomster och utgifter. FM:s prognoser producerar denna information. Den prognos som publiceras på våren ligger till grund för regeringens rambeslut och den prognos som publiceras på hösten utgör grunden för statens budgetproposition.
En prognos och ett scenario hänför sig båda till bedömningen av den ekonomiska utvecklingen, men de har olika syften och tillvägagångssätt. Prognoserna är uppskattningar av hur ekonomin sannolikt kommer att utvecklas enligt vissa uppgifter och antaganden som används i prognosen. Scenarierna presenterar möjliga alternativa utvecklingsförlopp som baserar sig på olika antaganden.
De ekonomiska översikterna finns i statsrådets publikationsarkiv Valto: publikationsarkivet Valto
Konsekvensbedömningar: Uppföljning av sysselsättningsmålen
Finansministeriet utvärderar sina prognoser en gång om året genom egen tillsyn och publicerar resultaten i sin rapport om prognosavvikelser. I och med den lagändring som trädde i kraft vid ingången av 2026 bedömer och fastställer rådet för bedömning av den ekonomiska politiken på våren och hösten ministeriets ekonomiska avdelnings oberoende makroekonomiska prognos. Statens revisionsverk gör också regelbundna bedömningar i efterhand om träffsäkerheten hos ministeriets prognoser.
Finansministeriets konsekvensbedömningar och de metoder och antaganden som använts i dem utvärderas regelbundet bland annat av rådet för bedömning av lagstiftningen, statens revisionsverk och rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken.