Eurokrisen 2010–2018

Perioden 2010–2018, då fem länder i euroområdet råkade i ekonomiska svårigheter och blev tvungna att söka finansiellt stöd från andra länder i euroområdet och EU, kallas eurokrisen. Finansieringskostnaderna i många andra euroländer ökade också kraftigt på grund av misstron på marknaden.

Återställandet av euroområdets trovärdighet och stabilitet krävde ny slags inriktning av penningpolitiken, översynen av de finanspolitiska reglerna och utvecklandet av krishanteringsinstrument.

Programmen för Grekland, Irland, Portugal och Cypern var fullskaliga ekonomiska anpassningsprogram som också omfattade betydande belopp som riktades som stöd till bankerna. Spaniens program för finansiellt stöd hade däremot riktats endast till att stödja bankerna. Alla fem länder hamnade i kris på olika sätt och av olika orsaker.

Grekland

Grekland beviljades sammanlagt tre program för finansiellt stöd åren 2010, 2012 och 2015.

Man kom överens om Greklands första program i maj 2010. Programmet avbröts 2011. Euroländerna betalade 52,9 miljarder euro i bilaterala lån till Grekland och Internationella valutafonden (IMF) 20,1 miljarder euro. Av det ursprungliga totala beloppet på 110 miljarder euro förblev 37 miljarder euro obetalt. Grekland började återbetala lånen enligt överenskommelse i juni 2020 och den sista betalningsposten förfaller till betalning 2041.

I juli 2011 fattade eurogruppen ett principbeslut om Greklands andra program, som slutligen godkändes i mars 2012. Det andra programmet avslutades i slutet av juni 2015. Grekland betalades 130,9 miljarder euro i finansiellt stöd ur det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet. 12,7 miljarder euro av det finansiella stödet inom ramen för det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet (EFSF) förblev obetalda. Internationella valutafondens (IMF) andel fastställdes till cirka 28 miljarder euro, varav cirka 17 miljarder euro blev obetalda. Amorteringarna på Greklands EFSF-lån infaller åren 2023–2070.

I augusti 2015 kom man överens om Greklands tredje program. Det finansiella stödet uppgick till högst 86 miljarder euro och det förverkligades via Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). Programmet avslutades i augusti 2018 och det finansiella stödet uppgick till sammanlagt 61,9 miljarder euro. Grekland amorterade i februari 2017 lånet till ett belopp av 2 miljarder euro. 24 miljarder euro av programmet förblev obetalt. IMF fattade i juli 2017 ett principbeslut om ett nytt program på 1,6 miljarder euro, men programmet aktiverades aldrig. Amorteringarna på Greklands ESM-lån görs 2034–2060.

Cypern

Cypern beviljades ett finansiellt stödprogram på högst 10 miljarder euro i april 2013. Internationella valutafondens andel av programmet var cirka 1 miljard euro. Programmet löpte ut i mars 2016. Cypern sammanlagda stöd uppgick till 7,3 miljarder euro. 2,7 miljarder euro av ESM-stödet förblev obetalt. Cyperns amorteringar på ESM-lån infaller åren 2025–2031.

Portugal

Portugal beviljades i maj 2011 finansiellt stöd till ett belopp av 78 miljarder euro ur EFSF, Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) och IMF, 26 miljarder euro av var och en av dessa. Programmet för finansiellt stöd löpte ut i maj 2014. Portugal tog ut 76 miljarder euro. Amorteringarna på EFSF-lånen för Portugal infaller åren 2025–2040.

Irland

Irland beviljades i december 2010 ett finansiellt stödprogram på 67,5 miljarder euro via EFSF och EFSM. EFSF betalade 17,7 miljarder euro i finansiellt stöd, EFSM 22,5 miljarder euro, IMF 22,5 miljarder euro, Storbritannien 3,8 miljarder euro, Sverige 0,6 miljarder euro och Danmark 0,4 miljarder euro. Irland lämnade stödprogrammet i slutet av 2013 och övergick till tillsyn efter programmet. Irlands amorteringar på EFSF-lånet infaller åren 2029–2042.

Spanien

Spanien beviljades i juli 2012 finansiellt stöd för sanering av finansieringssystemet till ett belopp av högst 100 miljarder euro. Spaniens program varade i 18 månader. Spanien lämnade stödprogrammet vid utgången av 2013 och övergick till tillsyn efter programmet. Spanien tog ut ett stödbelopp på 41,3 miljarder euro och har återbetalat stödet i förtid med cirka 17 miljarder euro. Spaniens ESM-lån amorteras åren 2022–2027.

Lånevillkor och fattade beslut om ändring av lånevillkoren

Lånevillkoren i Greklands, Irlands och Portugals EFSF-program har lättats efter att de beviljades. Åren 2011–2012 avtalades det om en amorteringsfri period på 10 år för dessa program. De viktade genomsnittliga lånetiderna förlängdes för Irlands och Portugals del till 21 år och för Greklands del till 32,5 år. Dessutom kom man överens om att räntorna på Greklands EFSF-lån kapitaliseras i 10 år. Amorteringarna av Greklands EFSF-lån börjar 2023, Portugals 2025 och Irlands 2029. Räntorna sänktes så att de motsvarar EFSF:s kostnader för kapitalanskaffning.

Då man kom överens om det tredje programmet för Grekland förband sig euroländerna till att överväga ytterligare lättnader i Greklands lånevillkor om de blir nödvändiga och om Grekland har genomfört programmet enligt överenskommelse. Eurogruppen kom överens om att lätta Greklands skuldvillkor för EFSF-lånen i tre delar åren 2016–2018.

Åtgärderna fördelades på kort, medellång och lång sikt. Skuldlättnadsåtgärderna på medellång sikt slutfördes i december 2022. Villkoret för åtgärderna var att de behövs för att säkerställa skuldtåligheten, att Grekland genomför reformer på överenskommet sätt och att landet når de mål för det primära överskottet som överenskommits i programmet.

Eurogruppen enades särskilt om följande åtgärder:

Den höjda räntemarginalen i en lånepost för EFSF-lånet slopas, till en början halvårsvis förutsatt att villkoren uppfylls. I december 2022 konstaterade eurogruppen att villkoren uppfyllts för att slopa den förhöjda räntemarginalen permanent tills låneposterna förfaller till betalning, dvs. till 2049. Åtgärden minskade Greklands ränteutgifter med sammanlagt 7,3 miljarder euro.
Intäktsföringen till Grekland av intäkterna från grekiska statsobligationer som finns hos euroländernas nationella centralbanker fortsätter om Grekland genomför ekonomiska reformer på överenskommet sätt. Finland bidrar till intäktsföringen med 58,7 miljoner euro 2019–2027.
Den viktade genomsnittliga lånetiden för Greklands EFSF-lån förlängdes med 10 år till 42,5 år. Utöver den tidigare amorteringsfriheten på 10 år sköts betalningen av amorteringar och räntor på Greklands EFSF-lån upp med 10 år. De åtgärder som eurogruppen kommit överens om gäller en andel på ca 96,4 miljarder euro av det belopp på 130,9 miljarder euro som Greklands EFSF-lån totalt uppgår till. Greklands amorteringar på speciallåneandelen på 34,6 miljarder euro, som inte inkluderades i arrangemanget, inleds 2023.
Därtill kom eurogruppen överens om att eventuella vidare åtgärder fastställs senare vid behov, senast 2032 när den amorteringsfria perioden för de EFSF-lån som förlängdes 2018 går ut.

Tidslinje

2008

15.9. investeringsbanken Lehman Brothers går i konkurs.
7.10. beslut om EU:s principer för att bekämpa den internationella ekonomiska krisen och för att trygga den finansiella stabiliteten.
12.10. eurogruppens första toppmöte: politiskt beslut om åtgärder för att trygga stabiliteten hos euroländernas ekonomi och finansiella system.

2009

Oklarheterna kring Greklands skuld- och budgetstatistik kommer fram i oktober.

2010

18.3. Greklands statsminister ber EU:s stats- och regeringschefer om ett beredskapslån.
2.5. eurotoppmötets politiska beslut om Greklands första finansiella stödprogram (euroländernas bilaterala lån, IMF).
9.–10.5. Rådet för ekonomiska och finansiella frågors och eurogruppens politiska beslut om grundandet av det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet EFSF och den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen EFSM, som grundar sig på EU-budgeten.
14.5. ECB:s SMP-värdepappersmarknadsprogram träder i kraft.
28.11. Eurogruppens politiska beslut om programmet för finansiellt stöd till Irland (EFSF/EFSM, IMF, de bilaterala lånen från Sverige, Storbritannien och Danmark).
16.–17.12. Europeiska rådets principbeslut om inrättande av Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) och om ändring av EU:s grundfördrag med iakttagande av ett förenklat justeringsförfarande.

2011

16.5. politiskt beslut om ett program för finansiellt stöd till Portugal.
21.7. politiskt beslut om ändring av lånevillkoren för Grekland, Portugal och Irland.

2012

28.2. Greklands skuld till privata investerare skärs ner med 107 miljarder euro genom ett skuldsaneringsarrangemang.
14.3. eurogruppens beslut om det andra programmet för finansiellt stöd till Grekland (EFSF), i vilket även IMF deltar.
29.6. eurotoppmötets principbeslut om inrättande av en bankunion, inklusive gemensam banktillsyn och direkt kapitalisering av bankerna ur ESM.
21.7. Eurogruppens beslut om beviljande av ett program för finansiellt stöd till Spanien för sanering av banksystemet (till en början via EFSF, senare ESM).
2.8. ECB meddelar om OMT-programmet för uppköp av skuldebrev.
8.10. ESM inleder sin verksamhet officiellt.
26.11. Eurogruppens beslut om ytterligare lättnader i Greklands lånevillkor (förlängning av lånetiden för bilaterala lån och EFSF-lån, uppskov av betalningen av ränta på EFSF-lån med 10 år, räntesänkning; euroländerna förband sig att överföra sina nationella centralbankers SMP-intäkter till ett spärrkonto för skötsel av skulden).

2013

24.4. Eurogruppens politiska beslut om Cyperns program för finansiellt stöd (ESM, IMF).
8.12. Irlands program för finansiellt stöd upphör.
31.12. Spaniens program för finansiellt stöd för sanering av banksystemet upphör.

2014

17.5. Portugal frånträder programmet för finansiellt stöd i förtid.
9.12. Eurogruppens politiska beslut om förlängning av Greklands andra program till den 28 februari 2015.

2015

20.2. Eurogruppens politiska beslut om förlängning av Greklands andra program till den 30 juni

2015

26.6. förhandlingarna om slutförandet av Greklands andra program för finansiellt stöd avslutas när Grekland förkastar borgenärernas förslag.
27.6. Eurogruppen avslår Greklands anhållan om förlängning av den tredje förlängningen av det andra programmet.
30.6. Greklands andra program för finansiellt stöd löper ut. cirka 38 miljarder euro av programmet förblir obetalt (euroländerna och IMF). Grekland kan inte återbetala IMF:s lån. Grekland begär på nytt att det andra programmet förlängs och ett nytt tvåårigt ESM-låneprogram. Eurogruppen konstaterar på nytt att inga förutsättningar för en förlängning av det andra programmet föreligger.
7.7. Eurogruppen konstaterar att det andra programmet för Grekland har förfallit och anser att inga förutsättningar att överväga Greklands begäran till ESM föreligger.
8.7. Grekland ansöker om ett nytt treårigt ESM-program.
12.7. eurotoppmötets beslut om förhandsvillkor för inledande av förhandlingar om ett nytt program.
16.7. Eurogruppen fattar ett politiskt principbeslut om att inleda programförhandlingar.
17.7. EU-länderna avtalar om beviljande av ett s.k. överbryggningslån på 7,2 miljarder euro ur EFSM till Grekland för tre månader i syfte att undvika Greklands insolvens tills förhandlingarna om programmet slutförs.
14.8. Eurogruppen fattar ett politiskt beslut om ESM:s treåriga låneprogram till Grekland. Programmet är högst 86 miljarder euro.

2016

31.3. Cyperns program för finansiellt stöd upphör.

2017

20.7. IMF fattar ett principbeslut om det program för finansiellt stöd på 1,6 miljarder euro som beviljas Grekland.

2018

21.6. eurogruppens beslut om lättnader i Greklands lånevillkor som beviljas landet i samband med att programmet upphör (fortsatt återbäring av SMP-intäkter, förlängning av lånetiderna och amorteringsfriheten för EFSF-lån med 10 år, avskrivning av en förhöjd räntemarginal).
20.8. Greklands tredje program för finansiellt stöd upphör. Landet står under skärpt tillsyn.

2022

20.8. Den skärpta tillsynen över Grekland upphör och landet övergår till normal tillsyn efter programmet tills 75 procent av det finansiella stöd som landet erhållit har betalats.
5.12. De villkor som krävs för lättnaderna i de skuldvillkor för Grekland som överenskoms 2018 och genomförandet av skuldvillkoren på medellång sikt slutförs.

Europeiska stabilitetsmekanismens webbplats

Kontaktinformation:

Finansråd
Jouni Sinivuori
tfn 02995 30463
jouni.sinivuori(at)gov.fi

Finansråd
Minna Aaltonen
tfn 02995 30325
minna.aaltonen(at)gov.fi