Förvaltningsstrukturen

Finansministeriet bereder de allmänna principerna för utveckling av den offentliga förvaltningen inför det politiska beslutsfattandet. Utöver statsförvaltningen omfattar beredningen även en förbättring av de allmänna förutsättningarna för kommunernas verksamhet. Syftet är att utveckla den offentliga förvaltningens verksamhet och trygga en högklassig och heltäckande service. Samtidigt strävar finansministeriet efter att säkerställa den offentliga förvaltningens och de offentliga tjänsternas effektivitet och resultat. 

Finlands förvaltningsstruktur just nu

Finlands förvaltningsstruktur består av statens högsta organ, dvs. riksdagen, republikens president och statsrådet, oberoende domstolar samt statsförvaltningen och den övriga offentliga förvaltningen.

Statsförvaltningen består av statens centralförvaltning, regionförvaltning och lokalförvaltning. Statens centralförvaltning består av ministerierna samt ämbetsverken och inrättningarna inom deras förvaltningsområde. I nuläget finns det 12 ministerier. Det sammanlagda antalet organisationer inom statens centralförvaltning inklusive ministerierna är cirka hundra. Som regionförvaltningsmyndigheter fungerar sex regionförvaltningsverk (RFV) samt 15 närings-, trafik- och miljöcentraler (NTM-centraler). Som myndigheter i statens lokalförvaltning fungerar 11 polisinrättningar, 9 magistrater, 22 utsökningsverk, 11 åklagarämbeten och 15 arbets- och näringsbyråer.

Den övriga offentliga förvaltningen består av kommunalförvaltningen (kommunerna), kyrkoförvaltningen och den indirekta offentliga förvaltningen. Den indirekta offentliga förvaltningen omfattar självständiga offentligrättsliga inrättningar (såsom Folkpensionsanstalten, Finlands Bank, Arbetshälsoinstitutet, Finlands skogscentral och universiteten) och samfund, inrättningar, fonder och enskilda som enligt lagar och förordningar eller bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av dem sköter offentliga uppgifter (t.ex. fiske- och djurskyddsövervakare) när de utövar offentlig makt.

Landskapet Åland har självstyrelse enligt vad som särskilt bestäms i självstyrelselagen för Åland.

Förvaltningsstrukturen reformeras

Förvaltningsstrukturen reformeras: Den pågående landskaps- och vårdreformen medför nya landskap, en förnyad social- och hälsovårdsstruktur, nya tjänster och ny finansiering samt nya uppgifter åt landskapen. Den största förändringen är indelningen av den offentliga förvaltningen i tre förvaltningsnivåer: stat, landskap och kommun. Avsikten är att reformen ska träda i kraft den 1 januari 2021.

De självstyrande landskapen bildas utifrån den nuvarande landskapsindelningen. I fortsättningen ordnar de 18 landskapen alla social- och hälsotjänster inom sitt område. Till landskapen överförs även andra uppgifter från NTM-centralerna, arbets- och näringsbyråerna, regionförvaltningsverken, landskapsförbunden och andra samkommuner samt kommunerna.

Landskaps- och vårdreformen

Statens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter koncentreras till Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet (Luova)

Som en del av landskaps- och vårdreformen koncentreras statens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter från de nuvarande regionförvaltningsverken, NTM-centralerna, Utvecklings- och förvaltningscentret, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt MELA till Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet, som inrättas den 1 januari 2020. Det är fråga om ett nytt slags sektorsövergripande ämbetsverk som genom sin verksamhet i regionerna tryggar de grundläggande rättigheterna och rättssäkerheten – det är en myndighet med riksomfattande behörighet men är rikstäckande med kundnära tjänster. Myndighetens ansvarsområden är

  • småbarnspedagogik, undervisning och kultur
  • miljö
  • social- och hälsovård
  • arbetarskydd.

Myndigheten svarar dessutom för kommunernas och landskapens allmänna laglighetsövervakning, tillsynen över vissa näringar, lönegarantin och andra uppgifter som rör rättssäkerheten.

Projektet som gäller inrättande av Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet (Luova)

Magistraten och Befolkningsregistercentralen slås samman till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata den 1 januari 2020

Finansministeriet inledde hösten 2018 ett projekt för att bereda koncentreringen av uppgifterna för magistraten, Befolkningsregistercentralen och enheten för styrning och utveckling av magistraterna vid Regionförvaltningsverket i Östra Finland till en ny funktionell helhet från och med den 1 januari 2020. Uppgifterna överförs till Befolkningsregistercentralen och myndighetens namn ändras till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. De nuvarande nio magistraten och enheten för styrning och utveckling av magistraterna läggs ner. Målet är att bilda en nationell myndighet som genomför digitaliseringen av samhället, tryggar tillgången till uppgifter i vårt samhälle och tillhandahåller smidiga och säkra tjänster för olika livshändelser. Myndigheten betjänar kunder på flera orter runt om i Finland. Avsikten är att regeringspropositionen överlämnas till riksdagen under höstsessionen 2018.

Reformen av centralförvaltningen siktar mot varaktig förändring genom utveckling av handlingssätten

I centralförvaltningsreformen som hör till regeringens reformer är det fråga om en förvaltningsövergripande verksamhetsmässig reform. Reformen säkerställer och för andra reformer framåt, särskilt vård- och landskapsreformen, samt bidrar till att arbetet i spetsprojekten för digitalisering och ledning av den offentliga servicen blir permanenta förändringar. Prioritering av e-tjänster och ett kundorienterat förhållningssätt är centrala mål.

Ytterligare information:

Finansrådet Anu Nousiainen
tfn 02955 30326
anu.nousiainen@vm.fi

Konsultativa tjänstemannen Jaana Salmi
tfn 02955 30003
jaana.salmi@vm.fi