Frågor och svar om underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter

Efter att en nära anhörig dött står de anhöriga ofta inför en komplicerad och tung process. I nuläget kan dödsboets angelägenheter knappt alls skötas i myndigheternas e-tjänster och dödsboet blir tvunget att lämna till exempel bouppteckningskopior till flera olika aktörer. Programmet kommer att förändra denna situation genom att göra uppgifterna om dödsboet tillgängliga i digital form och genom att digitalisera tjänster.

Den nuvarande verksamhetsmodellen är tung och dyr även för myndigheter och andra tjänsteleverantörer. Uppgifter om dödsfall förmedlas i dagsläget inte sömlöst i digital och strukturerad form mellan olika aktörer. Programmet gör det också möjligt för olika organisationer att utnyttja uppgifter om dödsbon i sina tjänster.

Som nya tjänster producerar programmet en elektronisk serviceplattform för dödsbon, ett elektroniskt bouppteckningsinstrument och en arvsskattedeklaration samt ett delägarregister för dödsbon.

Efter reformen kan ärenden som gäller dödsboets delägaruppgifter, bouppteckningsinstrument och arvsbeskattning skötas i Skatteförvaltningens e-tjänst MinSkatt, där delägarna också har lika vy över uppgifterna om dödsboet.

Dödsboet får uppgifter om delägare direkt till MinSkatt ur dödsboets delägarregister, som myndigheten för digitalisering och befolkningsdata genomför. I tjänsten införs också förhandsifyllda uppgifter som Skatteförvaltningen har om en avliden persons förmögenhet. De kan utnyttjas när arvsskattedeklarationen och bouppteckningsinstrumentet görs i MinSkatt.

Genom att utnyttja Suomi.fi-fullmakter kan delägarna i ett dödsbo bemyndiga till exempel en utomstående sakkunnig, såsom en advokat, att sköta ärenden för dödsboets räkning. Delägarna får anvisningar och meddelanden om hur ärendena framskrider via Suomi.fi-meddelanden.

Ett av målen med programmet har varit att upprätta ett testamentregister. Utifrån den utvärdering som gjorts av programmets lagstiftningsarbetsgrupp och en extern marknadsutredning som beställts separat har man betraktat det som förnuftigt att möjliggöra elektroniskt testamente och upprätta ett strukturellt testamentregister.

Dessa kräver så betydande ändringar i lagstiftningen att reformerna inte hinner genomföras under den pågående programperioden. Under programperioden har justitieministeriet dock utarbetat en bedömningspromemoria om genomförandet av det elektroniska testamentet och testamentsregistret. Promemorian var på remiss på Lausuntopalvelu.fi-webbplatsen den 9 februari 2026–2 april 2026. Genom bedömningspromemorian, de tekniska preciseringarna i anslutning till den och genom en bedömning av kostnadseffekterna skapar man en grund för ibruktagandet av elektroniska testamenten som en del av en eventuell senare vidareutveckling.

Det kommer även i framtiden att vara möjligt att uträtta ärenden på papper. Uppgifter om alla dödsbon samlas in i det nya delägarregistret för dödsbon, men registeruppgifterna kan också beställas på papper. Arvsbeskattningen kommer att basera sig på en arvsskattedeklaration som utöver den elektroniska tjänsten också kan upprättas på en pappersblankett. Bouppteckningsinstrumentet kan också fortfarande upprättas på papper.

Myndigheternas verksamhet effektiviseras tack vare digitaliseringen och automatiseringen av de handlingar som behövs och minskningen av manuellt arbete.

Reformen kan också påskynda skötseln av ärenden genom att minska på den tid som går åt till att utreda ärenden bland annat i företag inom finans-, begravnings-, lag-, skogs- och fastighetsbranschen, när man inte längre separat behöver samla in alla uppgifter om dödsbon från anhöriga eller andra källor. Dödsboet ska i fortsättningen ha en kontaktperson vars kontaktuppgifter olika aktörer på ett enkelt sätt kan få ur dödsboets delägarregister, om de har rätt att få tillgång till dem. Att lättare än för närvarande nå kontaktpersonen kan göra det smidigare att få kontakt också med andra delägare i dödsboet.

Skötseln av ärenden som gäller dödsbon blir tydligare för de anhöriga. Ärendehanteringen blir tydligare för användaren, antalet myndighetskontakter minskar och den övergripande behandlingen av ärendet påskyndas.

E-tjänster för dödsbon i MinSkatt kan användas oberoende av boningsort, öppettider och möjligheter att färdas. Delägarna i dödsboet har i MinSkatt en jämlik och aktuell bild av uppgifterna om dödsboet. Delägarna i ett dödsbo kan använda uppgifter som redan finns i MinSkatt när de kompletterar arvsskattedeklarationen och bouppteckningen. Detta underlättar upprättandet av dokument och förbättrar informationens kvalitet. Dödsboet kan också lagra kvitton och handlingar som hänför sig till bouppteckning och arvsskattedeklaration i MinSkatt.

Finansministeriet ansvarar för genomförandet och finansieringen av programmet och för den övergripande samordningen av de utvecklingsprojekt som ingår i programmet.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata svarar för genomförandet av dödsboets delägarregister och eventuella testamentregister. Myndighetens Suomi.fi-fullmakter och Suomi.fi-meddelanden underlättar för egen del skötseln av ärenden.

Skatteförvaltningen svarar för att delägarregistrets kundfunktioner, arvsskattedeklarationer och bouppteckningsinstrument införs i MinSkatt.

Lagstiftningsarbetsgruppen bereder i samarbete med finansministeriet och justitieministeriet de lagstiftningsändringar som krävs för att genomföra ändringarna och utnyttja de uppgifter som behövs. Lagstiftningsarbetsgruppens mandatperiod löpte ut i oktober 2025, varefter finansministeriet och justitieministeriet har svarat för beredningen av regeringspropositionen.

Programmets styrgrupp följer upp, styr och drar upp behövliga riktlinjer för genomförandet av programmet och främjandet av projekt som hör till det.

Evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkan och Riksarkivet har en central roll i genomförandet av reformen. Kyrkors och Riksarkivets befolkningsregistermaterial behövs ofta för bouppteckningen. Genomförandet av dödsboets delägarregister har därför konsekvenser även för kyrkornas och Riksarkivets verksamhet.

Efter reformen söks de uppgifter som tidigare beställts separat för släktutredningen automatiskt i det delägarregister för dödsbon som förs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Kyrkorna och Riksarkivet behöver inte längre producera separata ämbetsbetyg för bouppteckningen utan de kompletterar uppgifterna direkt i dödsboets delägarregister.

De förslag till ändring av lagstiftningen som reformen förutsätter har beretts under ledning av justitieministeriet och finansministeriet i programmets lagstiftningsarbetsgrupp. Arbetsgruppsbetänkandet var på remiss på webbplatsen Lausuntopalvelu.fi från den 5 december 2025 till den 6 februari 2026.

Regeringens proposition om lagstiftning om elektronisk kommunikation i dödsbon, som beretts vidare utifrån remissvaren, överlämnades till riksdagen den 4 juni 2026. Avsikten är att lagstiftningen ska träda i kraft den 1 februari 2027.

Enligt regeringens proposition ska man stifta två nya lagar som innehåller de författningar som behövs för att inrätta en serviceplattform för dödsbon och ett delägarregister för dödsbon. I propositionen föreslås dessutom flera ändringar i den gällande lagstiftningen bland annat i fråga om lagen om skatt på arv och gåva och ärvdabalken.

De nuvarande dödsbon kommer i framtiden att sköta sina angelägenheter på samma sätt som i dagsläget. Övergripande anvisningar om skötseln av dödsboets angelägenheter i nuläget finns i handboken När en närstående avlider på webbplatsen Suomi.fi.

De planerade ändringarna gäller inte dödsbon som bildats före den 1 februari 2027. De elektroniska tjänsterna för dödsbon baserar sig på uppgifter ur dödsboets delägarregister. Uppgifter om dödsbon börjar samlas in i dödsboets delägarregister först när delägarregistret tas i bruk och nya dödsbon börjar bildas.

Du kan få aktuell information om hur utvecklingsprojekten framskrider genom att prenumerera på ett nyhetsbrev till intressentgrupperna och delta i informationsmöten för intressentgrupperna. Nyhetsbrevet produceras av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Skatteförvaltningen. 

• Beställ nyhetsbrevet Digitalisering av dödsboets ärenden (på finska).

Information om utvecklingsprojekten finns också på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas och Skatteförvaltningens webbplatser och i andra kommunikationskanaler.

• Studera projektsidan på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas webbplats.
• Studera Skatteförvaltningens projektsidor.

Uppgifter om arvingar födda, bosatta eller avlidna utomlands fås inte ur de finländska myndigheternas register. Det behövs fortfarande separata utredningar om delägare som bor utomlands och de ska läggas till separat i dödsboets delägarregister.

Banker och företag kan utnyttja uppgifterna i delägarregistret digitalt, vilket innebär att dödsboet inte behöver lämna samma uppgifter till olika ställen. Varje organisation beslutar dock själv om användningen av uppgifterna i sina egna tjänster.

Dödsboets e-tjänster i MinSkatt är avgiftsfria. Från MinSkatt kan beställas sådana delägaruppgifter i dödsboets delägarregister som är avgiftsbelagda att använda.

Uppgifter om dödsboets delägare är på motsvarande sätt en avgiftsbelagd tjänst, såsom släktutredningen för närvarande är. I avgiften ingår också andra uppgifter som dödsboet behöver: delägarnas adresser, uppgifter om äktenskapsförord samt uppgifter om delägarens intressebevakare eller intressebevakningsfullmäktige.

Avgiften kan betalas i MinSkatt eller beställas till dödsboet. Genom samma betalningstransaktion kan avgifter betalas av myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Riksarkivet och kyrkorna.

Reformen ändrar inte arvsordningen enligt ärvdabalken. Pappersuträttandet kvarstår vid sidan av det elektroniska. Uppgifterna om dödsboets delägare är avgiftsbelagda på samma sätt som den nuvarande släktutredningen.