Rysslands invasion av Ukraina

Utrikesministeriet ansvarar för genomförandet av de ekonomiska sanktionerna och den tillhörande kommunikationen. Utrikesministeriets webbplats har rikligt med sanktionsrelaterad information. Tullen ansvarar för tillsynen över exportsanktioner inom finansministeriets förvaltningsområde.  

Finansministeriets roll i sanktionsfrågor är tills vidare att göra bedömningar av deras ekonomiska konsekvenser och att utvärdera åtgärder.

Utrikesministeriets webbplats om sanktionerna
Tullens webbsida om Ukraina
Finlands Banks webbsida om Ukraina (på finska)

Sanktioner och offentlig upphandling

Finansministeriet rekommenderar att ämbetsverkens och inrättningarnas framtida anbudsbegäran kompletteras med leverantörens försäkran om att de eller deras ägare inte är föremål för sanktioner. Finansministeriet rekommenderar dessutom att man till de avtalsvillkor som används i samband med anbudsförfrågan fogar villkor som beaktar sanktionerna. Ministeriet har gjort en ändring i de allmänna avtalsvillkoren för offentlig upphandling, enligt vilken ett upphandlingsavtal i fortsättningen kan sägas upp omedelbart om företaget är föremål för sanktioner.

Finansministeriet följer kontinuerligt upp hur kriget i Ukraina påverkar statens upphandling.

Vanliga frågor på Europeiska kommissionens webbplats om hur sanktionerna mot Ryssland påverkar offentliga upphandlingar (på engelska)

Vanliga frågor om hur sanktionerna mot Ryssland påverkar offentliga upphandlingar (på engelska)

Finansieringssystemets stabilitet och kontinuiteten hos de finansmarknadstjänster som är nödvändiga med tanke på samhällets funktion tryggas under alla förhållanden genom effektiv övervakning, reglering och upprätthållande av krishanteringsberedskapen. Det finns en nationell verksamhetsmodell och behövliga nationella reservsystem som tryggar kontinuiteten hos de nödvändiga finansmarknadstjänsterna även vid störningar och undantagsförhållanden.

Regleringen av finansmarknaden har harmoniserats på bred front i EU, och de flesta av Finlands nationella författningar baserar sig på EU-lagstiftningen. Det är av väsentlig betydelse att ministeriet även under undantagsförhållanden proaktivt påverkar EU-beredningen av regleringen om finansmarknaden.

Finland hör till EU:s bankunion, där behörigheten i fråga om tillsynen över kreditinstitutens soliditet och hanteringen av ekonomiska krissituationer har överförts till EU:s gemensamma mekanism för banktillsyn och den gemensamma resolutionsmekanismen. Finansinspektionen och Verket för finansiell stabilitet, som lyder under finansministeriet, är de aktörer i Finland som agerar för denna del. 

Ministeriet ansvarar för regleringen av finansmarknaden, vilket i praktiken gäller till exempel

• verksamhet som bedrivs av företag som tillhandahåller finansiella tjänster, såsom kreditinstitut, värdepappersföretag och fondbolag
• betalnings- och clearingsystem
• handel med värdepapper och derivatinstrument
• värdeandelssystemet
• tillsynen över finansmarknaden
• förhindrande av penningtvätt på finansmarknaden
• påföljdssystemet inom finansmarknadsregleringen
• resolution samt
• penning- och centralbankssystemet. 

Det är svårt att förutspå krigets förlopp, och därför är det också svårt att bedöma krigets konsekvenser för ekonomin. Man kan dock skissera upp olika scenarier om krigets förlopp och bedöma krigets och sanktionernas konsekvenser för ekonomin utifrån dem. 

Dessutom kan man identifiera de kanaler genom vilka kriget och sanktionerna påverkar ekonomin. Till dessa hör 

• priset på och tillgången till råvaror och energi från Ryssland
• export av andra varor till Ryssland och import från Ryssland
• konsumenters och företagares förtroende, inklusive Finlands landsrisk
• bank- och försäkringsmarknaden, tillgången till finansiering och priset på finansieringen samt bankernas exponering för riskerna i Ryssland.

När man bedömer vilka konsekvenser kriget och sanktionerna har för Finland bör man först bedöma vilka konsekvenser de har för Ryssland och Finlands handelspartner. Därefter kan man bedöma både de direkta och indirekta konsekvenserna för Finlands ekonomi.

Scenarierna stöder bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna

Krigets ekonomiska konsekvenser beror på krigets varaktighet och omfattning. Utgångspunkten för referensscenariot är att det aktiva kriget pågår en begränsad tid och att det inte utvidgas till närområdet. Importen av energi från Ryssland till Europa fortsätter. Finlands ekonomiska tillväxt kommer enligt detta scenario att avta i år, men den stannar inte upp helt och ekonomin kommer inte att hamna i recession. Referensscenariot ligger nära det man redan sett.  

Utöver referensscenariot kan man bygga upp andra scenarier där de ekonomiska sanktionerna eller kriget utvidgas. Man har redan sett några första steg mot en utvidgning av de ekonomiska sanktionerna, uttryckligen Rysslands motåtgärder. Det är dock ännu för tidigt att bedöma konsekvenserna av Rysslands eventuella motåtgärder. I dessa scenarier är konsekvenserna för Finlands ekonomi och den offentliga ekonomin större än vad som beskrivs ovan.

Det behövs dessutom också bedömningar av hur en eventuell utdragning och utvidgning av kriget påverkar Ukraina, dels på grund av flyktingskap och det stöd som Ukraina behöver, dels på grund av eventuella produktionsproblem. Trots att Ukraina är ett litet land ur ekonomiskt perspektiv, avspeglas störningarna i Ukraina också i Europa genom flyktingskap, behov av ökat stöd och störningar i produktionskedjan.

Konsekvenser för den offentliga ekonomin

Den offentliga ekonomin utsätts för ett ännu större tryck då tillväxten inom ekonomin och sysselsättningen avtar. Arbetslösheten ökar desto mer ju djupare och större konflikten blir. Behovet av att öka vissa offentliga utgifter ökar trycket mot de offentliga finanserna.

Den offentliga förvaltningen har förberett sig på störningssituationer, och arbetet har pågått redan länge.  Den gemensamma lägesbilden sammanställs i samarbete av olika myndigheter. Finansministeriet svarar för samordningen av den offentliga förvaltningens beredskap. 

Beredskapen i Finland vilar på bred bas och ansvaret ligger såväl på myndigheterna som på näringslivet. Finansministeriet koncentrerar sig på de statliga myndigheternas, kommunernas och välfärdsområdenas åtgärder. Varje myndighet har en lagstadgad uppgift att förbereda sig och trygga medborgarnas rättigheter i alla situationer. Myndigheterna granskar de uppgjorda planerna utifrån olika scenarier och flera myndigheter har ett nära samarbete med näringslivet, eftersom beredskapen är en nationell fråga.  

Kommunerna och välfärdsområdena har ett omfattande ansvar för sin egen beredskap. De ansvarar för beredskapen inför störningar i vardagen, såsom tryggandet av vattenförsörjningen och energidistributionen. Regionförvaltningsmyndigheterna svarar för samordningen av beredskapen inom sina områden.

Ministerarbetsgruppen för digitalisering, dataekonomi och utveckling av den offentliga förvaltningen bereder en lägesbild över beredskapen inom den offentliga förvaltningen och bedömer vilka utvecklingsåtgärder som behövs.  

Ministerarbetsgruppen för utveckling av digitaliseringen, dataekonomin och den offentliga förvaltningen 

Statsrådet ansvarar för ledningen av cybersäkerheten. Finansministeriet ansvarar för den offentliga förvaltningens IKT-ärenden samt för informationssäkerheten och cybersäkerheten i fråga om de offentliga tjänsterna. Ministeriet stöder bland annat utvecklandet och upprätthållandet av tjänsteproduktionen och beredskapen inom den offentliga förvaltningen. Cybersäkerhetscentret svarar för sammanställandet och upprätthållandet av lägesbilden av cybersäkerheten.

Ministerarbetsgruppen för utveckling av digitaliseringen, dataekonomin och den offentliga förvaltningen ansvarar för cybersäkerheten och beredskapen inom den offentliga förvaltningen

Ministerarbetsgruppen drar upp nödvändiga politiska riktlinjer för åtgärder som tryggar samhällets handlingsförmåga och den digitala verksamhetsmiljön under cyberincidenter och cyberpåverkan.  Den fattar även beslut om den offentliga förvaltningens beredskap i läget som beror på Rysslands invasion av Ukraina. Statsrådet utökade ministerarbetsgruppens uppgifter till denna del den 10 mars 2022.

Beredskapen inom finansministeriets förvaltningsområde

Finansministeriets förvaltningsområde omfattar Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Valtori har till uppgift att säkerställa att informations- och cybersäkerheten i fråga om de tjänster som centret ansvarar för samt hanteringen av kontinuiteten och beredskapen uppfyller de fastställda kraven i en snabbt föränderlig omvärld. För att uppfylla kraven skapar och vidareutvecklar Valtori i fråga om cybersäkerheten en heltäckande lägesbild och observationskapacitet. Dessa möjliggör snabba reaktioner på it-händelser och störningssituationer.
 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska främja digitaliseringen av samhället, trygga uppgifternas tillgänglighet och tillhandahålla tjänster för olika händelser i kundernas liv. Myndigheten ansvarar för flera servicehelheter vars störningsfria, säkra och smidiga funktion är viktig för att samhället ska fungera. Myndigheten har till uppgift att garantera funktionssäkerheten och säkerheten i fråga om dessa tjänster.

Beredskapen inom informations- och cybersäkerheten har långa och välfungerande traditioner i Finland

Så gott som alla cyberhändelser som observerats i Ukraina under de senaste tio åren har noterats, upplevts och avvärjts också i Finland. Detta är ett bevis på kompetensen och beredskapsnivån inom cybersäkerheten i Finland. När det gäller Rysslands invasion av Ukraina utbyter vi kontinuerligt information mellan olika myndigheter både i Finland och internationellt. 
 
Ministerarbetsgruppen för utveckling av digitaliseringen, dataekonomin och den offentliga förvaltningen  
Cybersäkerhetscentret