Öppen förvaltning bygger upp medborgarnas förtroende, säkerhet och framtidstro. Öppen förvaltning betyder för förvaltningens del transparens, etik, redovisningsskyldighet och tillgång till information och tjänster. Det betyder också att man gör det möjligt för människor att delta i beredningen av beslutsfattandet, planeringen och genomförandet av tjänster. Öppen förvaltning innebär att förvaltningen är öppen för nya idéer, krav och behov. Tillvägagångssättet med öppen förvaltning är ett sätt att förbättra demokratins kvalitet så att det svarar mot människors behov på ett ännu bättre sätt. Finansministeriet främjar öppen förvaltning tillsammans med andra aktörer, såsom ämbetsverk, frivilligorganisationer och kommuner. Arbetet med öppen förvaltning utförs inom projektet Öppen förvaltning utifrån strategin och det nationella handlingsprogrammet för öppen förvaltning.
Arbetet pågår inom följande områden:
Offentlighet: Offentlighetsprincipen innebär rätt att få uppgifter om myndigheters verksamhet.
Begriplighet: Förvaltningens texter, tjänster och reformer ska vara tydliga och begripliga.
Förtroende: Förtroendet är ett centralt mål för öppen förvaltning, men det är också ett område där man bland annat försöker öka informationsunderlaget om hur förtroende kan främjas och utvärderas.
Kommunikation: Kommunikationen är dubbelriktad och en väsentlig del av allt arbete inom samtliga delområden av den öppna förvaltningen.
Delaktighet: Alla som vill ska ha möjlighet att delta i beredningen och utvecklingen av ärenden. Förvaltningen är öppen för nya idéer, krav och behov.
Öppen verksamhet: Förvaltningen utvecklar sin verksamhet så att den blir öppnare inom alla delområden.
Förvaltningen som möjliggörare: Förvaltningen stöder verksamhetsmöjligheterna för cilvilsamhället och undanröjer hinder för civilsamhällets verksamhet.
Öppen data: Data ska finnas tillgängligt i öppen och maskinellt läsbar form.
OECD utförde på finansministeriets beställning en utvärdering av människornas förtroende för den offentliga förvaltningen. Syftet med utvärderingen var förutom att ge information om tillståndet för förtroendet också framför allt att identifiera möjliga åtgärder för att stärka förtroendet i Finland. Finland är ett land med starkt förtroende. Finland placerar sig väl i internationella förtroendejämförelser där man mäter människors förtroende för förvaltningen. Förtroendet för offentliga institutioner varierar dock och är enligt OECD:s bedömning lägre till exempel utanför huvudstadsregionen. Förtroendet anhopas också hos samhällsgrupper med högre utbildning och bättre framtidsutsikter. Man måste värna om förtroendet för att stärka Finlands möjligheter att klara av de stora framtida utmaningarna, såsom klimatförändringen och omvälvningarna i arbetslivet.
