I överföringskalkylen för social- och hälsovården fastställs det hur mycket skatter och statsandelar som överförs från kommunerna till staten i samband med social- och hälsovårdsreformen. De slutliga uppgifterna om beloppet av de skatteinkomster som överförs kunde tas in i kalkylen först i november när beskattningen för 2022 hade slutförts. 

Den extra överföringen av statsandelar gäller alla kommuner, och den är lika stor per invånare i alla kommuner. I finansieringsmodellen för social- och hälsovården finns dock element som jämnar ut de kommunspecifika konsekvenserna av reformen. Dessa beaktar till exempel de uppdaterade uppgifterna om de skatter som överförs. Olikheterna mellan kommunerna beaktas alltså i reformen, men minskningen av statsandelen gäller dock alla kommuner med ett lika stort belopp per invånare.  

De ändringar som görs i kommunernas kostnads- och inkomststruktur i samband med social- och hälsovårdsreformen leder till att balansläget i kommunernas ekonomi kan förändras. Den totala effekt som reformen har på en kommuns ekonomi begränsas genom en utjämning av ändringen i statsandelssystemet så att den bestående effekten är högst +/- 60 € per invånare i 2022 års nivå. Utjämningen av ändringen i statsandelssystemet antingen ökar eller minskar kommunens statsandel så att den föreskrivna gränsen för ändringen inte överskrids.

Enligt lagen säkerställer den extra överföringen av statsandelen att social- och hälsovårdsreformen är kostnadsneutral. Utan överföringar skulle andelen inkomster i kommunernas ekonomi vara för stora i förhållande till de kostnader som överförts från kommunerna till välfärdsområdena. En del av minskningen av statsandelen utgörs av ett tidsbundet återkrav av statsandelen för 2023. 

Situationen var utmanande eftersom den uppdaterade informationen kom i ett mycket sent skede av året. Därför kunde kommunerna inte förbereda sig på ändringarna i statsandelarna genom till exempel höjning av skattesatsen eller utgiftsnedskärningar. 

Regeringen har beslutat lindra konsekvenserna av den uppdaterade kalkylen för 2024 genom följande åtgärder:  
o    Den minskning av statsandelen i efterhand som gäller 2023 senareläggs så att minskningen i stället för 2024 och 2025 görs från och med 2025 och fördelas på tre år under 2025–2027.
o    Dessutom föreslås det ett tidsbundet tillägg på 192 miljoner euro till statsandelen för 2024 (34,70 euro per invånare). En lika stor mängd statsandelar dras av genom ett tidsbundet avdrag 2025‒2027 som uppgår till 64 miljoner euro per år (11,57 euro per invånare).

Regeringspartierna har kommit överens om att söka lösningar för att från och med 2025 lindra konsekvenserna för kommunernas ekonomi. Det har ännu inte fattats beslut om denna lösning. Nästa gång beslutar regeringen om lösningen för 2025–2028 i samband med planen för de offentliga finanserna våren 2024.  

Statsandelarna för 2024 ändras inte i någon större utsträckning på riksnivå, men under de följande åren 2025–2027 minskar statsandelarna betydligt. Kommunerna har dock tid att anpassa sig till den sänkning av statsandelarna som gäller åren 2025–2027 till exempel genom att justera skattesatsen. Regeringspartierna har också kommit överens om att söka lösningar för att från och med 2025 lindra konsekvenserna för kommunernas ekonomi. 

I samband med justeringen i efterhand gjordes det också en slutgiltig uppdatering av de finansieringselement som jämnar ut reformens konsekvenser för kommunerna och som antingen ökar eller minskar en enskild kommuns statsandel 2024. 

Med tanke på statsfinanserna har finansieringsbesluten fattats kostnadsneutralt för regeringsperioden. Staten har genom sina beslut bistått kommunerna betydligt, eftersom statsandelen för 2024 inte ändras. Ändringarna träder dock i kraft för kommunernas del från och med 2025. Då har kommunerna haft tid att anpassa sig till besluten. Ur statens synvinkel innebär detta större statsandelskostnader 2023 och 2024 och mindre statsandelskostnader från och med 2025.

Normalt justeras kostnadsfördelningen årligen. Enligt övergångsbestämmelsen i 59 § i lagen om statsandel för kommunal basservice görs justeringen av kostnadsfördelningen efter lagens ikraftträdande dock första gången i fråga om finansåret 2025. Detta beror på att kommunernas kostnadsunderlag förändras till följd av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. Kostnadsunderlaget, som grundar sig på de uppgifter för 2021 och 2022 som ska justeras 2023 och 2024, omfattar fortfarande kommunernas åligganden inom social- och hälsovården och räddningsväsendet, och kan inte jämföras med kommunernas åligganden efter reformen och kostnaderna för dem. 

Vid finansministeriet kände man till att uppgifterna enligt den slutförda beskattningen fås in i kalkylen i ett beklagligt sent skede av året. Tidigare bedömde man dock att uppdateringen i november inte skulle föranleda stora ändringar i statsandelarna jämfört med de preliminära kalkylerna från början av hösten. Ändringen var dock betydligt större än vad experterna hade uppskattat. 

Skillnaden mellan den slutförda beskattningen för 2022 och den prognos för skattebasen som använts i förhandskalkylerna beror på flera faktorer. Vid den slutförda beskattningen var den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen mindre och avdragen från kommunalskatten större än i förhandskalkylerna. Antalet personer som betalade inkomstskatt till staten var mindre än vad som uppskattats i förhandskalkylerna. Detta kan bero på skillnader i lönestrukturen: även om skillnaderna i beloppet av löneinkomster inte var stora, var antalet mottagare av löneinkomst betydligt större i uppgifterna om utfallet. Det är alltså sannolikt att det finns ett större antal låginkomsttagare vars avdrag från arbetsinkomsten koncentreras till kommunalbeskattningen. Det bör också noteras att förhandskalkylerna baserade sig på den slutförda beskattningen för 2021 som hade höjts till 2022 års nivå. År 2021 var ännu ett coronaår, vilket också har påverkat inkomsterna och avdragen. Beloppet av avdrag ökade överlag efter coronaåren.
 

Den lagstadgade principen för överföringen av social- och hälsovården är att överföringen av kommunernas inkomster och kostnader är jämnstor. De poster som överförs har justerats under 2023 och de skatteinkomster som överförs är den sista delen av kalkylen som blir färdig. Eftersom statsandelarna är en flexibel post i kalkylen, syns uppdateringarna av kalkylen direkt i nivån på statsandelen.  

I det första skedet grundade sig överföringen av finansieringen i social- och hälsovårdsreformen på uppskattningar: i fråga om kostnaderna utgick man från kommunernas budgetuppgifter 2022 och i fråga om beskattningen från förhandsuppgifter. Avsikten är att överföringen ska grunda sig på bästa möjliga uppgifter om 2022. Uppgifterna uppdaterades under 2023 så att de motsvarar kostnaderna för ordnandet av de tjänster som överförs. Uppgifterna baserar sig på kommunernas bokslutsuppgifter för 2022. I fråga om inkomsterna gjordes den senaste uppdateringen i november så att den motsvarar de slutliga uppgifterna om skatteinkomsterna för 2022. Bestämmelser om justeringen av de kostnader som överförs finns i lagen om statsandel för kommunal basservice och i lagen om välfärdsområdenas finansiering.