Gruvmineralbeskattningen 

En ny skatt på gruvmineral som brutits i Finland, dvs. en gruvmineralskatt, infördes vid ingången av 2024. Syftet med skatten är att ta hänsyn till de i gruvlagen avsedda gruvmineralernas karaktär som icke-förnybara naturtillgångar och att förse samhället en rimlig ersättning för användningen av dem i form av en skatt.

Bestämmelser om gruvmineralskatten finns i lagen om gruvmineralskatt (314/2023). Skatten omfattar samtliga gruvmineral som bryts i Finland och som avses i gruvlagen, med undantag för guld som hittats vid guldvaskning. De som har ett tillstånd som berättigar till utvinning av gruvmineral är skattskyldiga. Skattskyldiga är vanligtvis gruvbolag. Gruvbolagen betalar gruvmineralskatten för en skatteperiod på ett år i efterskott i mars året efter skatteperioden.

Olika skattenivåer för metallmalmer och andra gruvmineral 

I skattemodellen beaktas å ena sidan skillnaden mellan metallmalmer och andra gruvmineral och å andra sidan skillnaderna i värde och metallhalt mellan olika metallmalmer.

Skatten på metallmalm bestäms på basis av metallhalten i den malm som matas in i anrikningen samt på basis av beskattningsvärdet. Beskattningsvärdet består i princip av det årliga medelvärdet av världsmarknadspriset på varje enskild metallmalm. Bestämmelser om de prisuppgifter som används som beräkningsgrund för beskattningsvärdena finns i bilagan till gruvmineralskattelagen. Skatten på metallmalmer, dvs. den värdebaserade royaltyn, är från och med 2026 2,5 procent av beskattningsvärdet för den metall som ingår i den malm som matats in i anrikningen.

Skatten på industrimineraler, dvs. alla andra gruvmineral än metallmalmer, är kvantitativ eftersom det inte finns tillgång till offentliga värdeuppgifter för dem på motsvarande sätt som för metallmalmer. Skatten på industrimineraler, dvs. den kvantitetsbaserade royaltyn, är från och med 2026 0,60 euro per ton malm eller nyttosten som utvunnits.

Från och med 2026 behöver gruvmineralskatt i regel inte betalas för så kallade sidoflöden från gruvor, dvs. sådana gruvmineral som inte alls tas till vara eller produceras från gruvan.

Skatteintäkterna styrs till gruvkommunerna

Intäkterna av gruvmineralskatten för 2024 uppgick till sammanlagt cirka 31 miljoner euro, varav cirka 23 miljoner euro härrörde från den värdebaserade royaltyn för metallmalmer och cirka nio miljoner euro från den kvantitetsbaserade royaltyn för industrimineral. Av den totala skatteavkastningen redovisades cirka 19 miljoner euro till kommunerna och cirka 12 miljoner euro till staten. Gruvmineralskatt redovisades till sammanlagt 20 kommuner. Cirka 85 procent av intäkterna av gruvmineralskatten styrs till de fyra största gruvkommunerna, dvs. Sotkamo (cirka 4,9 miljoner euro), Sodankylä (cirka 4,4 miljoner euro), Keminmaa (cirka 4,2 miljoner euro) och Kittilä (2,0 miljoner euro).

I och med den skattehöjning som genomfördes vid ingången av 2026 stiger den eftersträvade årliga skatteavkastningen av gruvmineralskatten till 100 miljoner euro. Av skatteavkastningen för 2026 och därpå följande år styrs 70 procent till staten och 30 procent till den kommun där gruvan är belägen.

Mer information om Skatteförvaltningens preciserande anvisning

Om du har frågor om ett enskilt skatteärende ber vi dig kontakta Skatteförvaltningen.