Hur påverkar digitaliseringen människors vardag?

I framtiden blir digitala färdigheter allt mer en färdighet som alla medborgare måste ha. Enligt t.ex. dansk lagstiftning är idealmedborgaren en digital medborgare som använder alla offentliga tjänster i första hand digitalt. 

Digitala färdigheter som att lära sig ett nytt språk

Forskare har jämfört utvecklingen av digitala färdigheter med att lära sig ett nytt språk, i detta fall digital läskunnighet. Här har de unga fördelen av att ha fötts in i en miljö med enkel tillgång till apparater och deras olika användningsmöjligheter.

Personer som lär sig digital användning senare i livet kan jämföras med invandrare, som lär sig ett nytt språk långsammare och trögare än unga personer. Å andra sidan överdrivs de ungas kompetens som "digitalt infödda": forskningen visar att det finns stora skillnader mellan unga i kreativ, utvecklande samt okontrollerad användning av digitala apparater.

Forskningen om digitala klyftor har varit ensidig

Internationell forskning kring digitala klyftor fokuserar mycket på vilka som har eller inte har tillgång till datorer och mobila apparater. Det har också varit tongivande i den offentliga debatten. Tankegången är alltjämt att delaktighetsproblemen kommer att elimineras då var och en tillhandahålls nätuppkoppling eller terminalutrustning. Utredningar om apparaternas fördelar och nackdelar eller deras olika användningsändamål har varit sällsynta.

När offentliga tjänster utvecklas mot prioritering av digitala tjänster måste vi fråga oss vilka som gynnas av digitalt tillhandahållna tjänster och vilka som marginaliseras.

  • Vilka gynnas av digitalt tillhandahållna tjänster och vilka marginaliseras?
  • Hur kommer samhället att ta hand om medborgarnas delaktighet och fortlöpande kompetensutveckling?
  • Hur kommer vår kultur att förändras av digital användning och ökad teknisk interaktion?
  • Hurdant aktörskap ökar den digitala användningen? Är vi passiva användare och konsumenter av medieinnehåll eller kapabla att utöka vår kreativitet och skapa nytt genom de digitala verktygen?

Det har funnits med forskare i delegationens verksamhet: en vardera från områdena ekonomisk sociologi, sociologi, servicedesign, kulturantropologi och vuxenpedagogik. Dessa fem har i sin forskning kartlagt och i delegationens diskussioner hört medborgarnas och de professionellas farhågor kring digitaliseringen av offentliga tjänster.

Originalversionen av texten och källorna hittar du i verksamhetsberättelsen.

Förslag om främjande av forskning