Digitaliseringen får inte marginalisera

Digitaliseringen kan öka möjligheterna att delta i samhällsdebatten och annan verksamhet, om bara tröskeln för att skaffa och använda olika apparater samt lära sig nya färdigheter inte blir för hög.

Digitala färdigheter och apparater kan ge nya möjligheter i livet.

Kontakten med släktingar och vänner blir mångsidigare, du kan hitta obegränsad mängd information om det som intresserar dig och du kan se tv-program eller sköta myndighetsärenden då det passar dig.

Många som annars skulle bli utan kontakt med andra människor kan utöka sin livssfär betydligt i och med digitaliseringen. Exempelvis skulle en person med svår funktionsnedsättning som behöver tillgänglighet i hela resekedjan och en taxiresa med assistans för att ta sig till olika platser ändå kunna delta vid tillfällen då transporten av en eller annan orsak inte kan ordnas. 

Det är ändå möjligt att människor hamnar på efterkälken digitalt.

Om du inte kan, vill eller vågar använda digitala apparater hamnar du utanför många tjänster. Det kan finnas många faktorer bakom digital marginalisering.

• Hälsa

Många människor använder digitala apparater i liten grad eller inte alls på grund av hälsoskäl. Personer med olika fysiska begränsningar kan uppleva det svårt eller krångligt att använda e-tjänster. Syn- och hörselskadade liksom många rörelsehindrade kan behöva olika hjälpmedel för att kunna använda digitala tjänster. Framförallt hos äldre kan problem med syn, hörsel och motorik göra att elektronisk kommunikation förhindras eller blir så komplicerad att den känns skrämmande och opålitlig.

• Ålder

Framförallt bland äldre finns det många som aldrig använt informationsteknik i arbetslivet. Finland har ca 1,18 miljoner invånare över 65 år, varav ca 500 000 enligt Statistikcentralens beräkning (2017) inte använder informationsteknik överhuvudtaget. Delegationens äldreorganisationer bedömer att merparten av de 600 000 som använder informationsteknik behöver handledning åtminstone ibland. Det finns en stor skillnad i internetanvändning mellan de två åldersgrupperna 65–74 och 75–89 år: i den yngre gruppen utnyttjar tre av fyra internet, men i den äldre gör bara drygt en tredjedel detta. 

Trots att många unga använder digitala apparater smidigt är de inte nödvändigtvis skickliga på myndigheternas digitala tjänster. Det kan bli ett problem när unga ska börja sköta sig själv. Vi vet att en del unga är utslagna eller riskerar att bli det. Finland har uppskattningsvis 70 000 unga som varken arbetar eller studerar och vilka därmed hamnat i utanförskap.

När man utvecklar barns och ungas delaktighet är det viktigt att tänka på de särskilt utsatta eftersom det kan vara svårt att få med dem i digitala tjänster eller ens chattar. Barn kan vara tekniskt kapabla att använda en digital tjänst men begriper inte nödvändigtvis tjänsten. Minderårigas delaktighet kan även hämmas av utmaningar kring stark autentisering.

• Språk

Enligt förvaltningslagen (434/2003) ska myndigheterna
använda ett sakligt, klart och begripligt språk, men användningen av lättläst språk definieras inte. Lagen om tillhandahållande av digitala tjänster genomför tillgänglighetsdirektivet men fokuserar på tekniska frågor.

Lättlästa tjänster och webbinnehåll gynnar bl.a. invandrare, unga, äldre och personer med kognitiva utmaningar. Utöver neurobiologiska orsaker och försvagad språkförmåga uppstår behov av lättläst språk när läsaren inte har finska eller svenska som modersmål.

Förutom lättläst språk måste olika språkversioner beaktas i de digitala lösningarna. I t.ex. den svenska versionen räcker det inte alltid att texten översätts. Även svenskspråkiga servicekedjor ska beaktas. Om detta inte sker kan tjänsten bli otillgänglig för en svenskspråkig kund. Språkversionerna och översättningarna i digitala tjänster bör testas på användare.
Ekonomi
Utslagningen kan börja med t.ex. arbetslöshet, då betalningsförmågan minskar och de ekonomiska bekymren ökar. Sjukdom och högre läkemedels- och läkarkostnader kan rasera ekonomin. När resurserna uttöms orkar man kanske inte ta hand om sig själv som förut och har inte nödvändigtvis energi till att lära sig nya servicekoncept eller verksamhetsmodeller.

Personer som lever på små inkomster, i ren fattigdom, utestängs också lättare från digitaliseringen, om de inte har råd till apparater med vilka de digitala tjänsterna används eller pengar för att betala nätuppkopplingen. Personer med små inkomster gynnas av öppna datanät.

Delegationen anser det viktigt att människors olikheter och mångsidiga behov beaktas i utvecklingen av den offentliga förvaltningens tjänster så att digitaliseringen inte ökar marginaliseringen och polariseringen.

Förslag om hur marginalisering och polarisering kan förhindras