Social- och hälsovårdstjänster – planen för återhämtning och resiliens
Finlands program för hållbar tillväxt stärker tillgången till social- och hälsovårdstjänster. Tjänsternas kostnadseffektivitet ökas samtidigt för att man med varje euro ska få bättre hälsa och välfärd.
Mål
Många människor har lämnat utan social- och hälsovårdstjänster under coronaepidemin eller blivit tvungna att vänta på service. Målet med programmet är att avveckla vård-, rehabiliterings- och serviceskulden till följd av coronaepidemin.
Ett centralt mål är att man inom social- och hälsovården tar i bruk sektorsövergripande och multiprofessionella nya verksamhetsmodeller som främjar befolkningens hälsa och välfärd. Dessutom skapar man nya digitala tjänster. Genom tjänster med låg tröskel kan man tillgodose bland annat behoven hos utsatta personer på ett bättre sätt.
Avsikten är att påskynda tillgången till vård i synnerhet inom primärvården. Programmet främjar en skärpning av vårdgarantin inom primärvården i enlighet med regeringsprogrammet och förbättrar bland annat tillgången till mentalvårdstjänster.
Åtgärderna i programmet stöder målen för strukturreformen inom social- och hälsovården (vårdreformen).
Finansiering
353 miljoner euro i löpande priser
Projekt
Stärkandet av tillgången till social- och hälsovårdstjänster och ökningen av kostnadseffektiviteten omfattar fyra investeringar som
- främjar genomförandet av vårdgarantin samt minskar vård-, rehabiliterings- och serviceskulden
- stärker förebyggande och tidig identifiering av problem
- stärker kunskapsbasen inom och styrningen av social- och hälsovården
- ger dem som använder tjänsterna samt de yrkesutbildade inom social- och hälsovården nya digitala tjänster som effektiviserar verksamheten.
Vad är den praktiska nyttan?
Tack vare reformerna får människor snabbare tillgång till vård, rehabilitering eller andra social- och hälsovårdstjänster. Till exempel tillgången till mentalvårdstjänster försnabbas i hela landet. Möjligheten att få hjälp i ett tidigt skede är viktigt för att ett litet problem inte ska eskalera.
Genom att tillgången till tjänster på basnivå förbättras minskar också behovet av specialiserad sjukvård och krävande specialtjänster. Samtidigt kan man hålla tillbaka ökningen av samhällets social- och hälsovårdsutgifter.
Tillgången till och tillgängligheten av social- och hälsovårdstjänster förbättras i och med att fler digitala serviceformer erbjuds, såsom webbsamtal med yrkespersoner och mottagning på distans. Ambulerande tjänster kan tillhandahållas till exempel i hemmet eller vid ett köpcentrum. Närservicen förbättras samtidigt. Det är lättare att tillgodose människors behov då yrkesutbildade personer inom olika branscher intensifierar sitt samarbete och information utbyts på ett effektivare sätt än för närvarande.
Social- och hälsovården kan styras bättre när man skapar gemensamma verksamhetsmodeller och metoder för regional förvaltning, såsom till exempel tidsbokning, köer och resurser.
