Det nordiska samarbetet

Nordiska ministerrådet

Nordiska ministerrådet är de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan. Nordiska ministerrådet inrättades 1971. Ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet roterar och 2021 står Finland i tur att axla ordföranderollen. 

Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island har varit medlemmar i Nordiska ministerrådet sedan 1971. Även Åland, Färöarna och Grönland har fått en starkare ställning i Nordiska ministerrådet och har numera i praktiken nästan samma representation som de ovannämnda länderna.

Nordiska ministerrådet består av flera ministerråd, av vilka ett är ministerrådet för digitalisering, MR-Digital. I MR-Digitals arbete deltar förutom de nordiska länderna även de baltiska länderna, dvs. Estland, Lettland och Litauen. Dessutom har de nordiska finansministrarna en egen konstellation, MR-Finans, inom vilken man behandlar ekonomiska ärenden, såsom frågor om beskattning, tullärenden och finansieringsmarknaden.

Enligt de nordiska statsministrarnas vision (VISION 2030 OCH LÄNK) ska Norden vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. För att uppnå detta mål har man fastställt tre centrala prioriteringar: 

  1. Ett grönt Norden
  2. Ett konkurrenskraftigt Norden
  3. Ett socialt hållbart Norden

Digitalisering är ett genomgripande tema för visionen och prioriteringarna. Ministerråden har i sin verksamhet förbundit sig till att främja målen och insatserna enligt visionen.


Finlands ordförandeskap 2021

Finland är ordförande i Nordiska ministerrådet 2021. För detta ändamål har ett ordförandeskapsprogram beretts . Programmet stöder målen enligt Vision 2030. Förutom prioriteringarna enligt visionen lyfter man i programmet fram det internationella samarbetet och i synnerhet partnerskapet med de baltiska länderna samt det arktiska områdets betydelse. Utöver hållbarhet och integration är genomgripande teman jämställdhet samt barn och unga. De prioriteringar som gäller digitalisering har antecknats i avsnittet Ett konkurrenskraftigt Norden.

Prioriteringen Ett konkurrenskraftigt Norden delas in i fyra delområden:

  1. Grön tillväxt och ekonomisk återhämtning: kunskap, innovation, mobilitet och digital integration
  2. Nya sätt att arbeta, lära sig och utvecklas
  3. Främjande av mobilitet, avlägsnande av gränshinder
  4. Internationell marknadsföring/demonstration av nordiska hållbara lösningar

Integrationen och prioriteringen Ett konkurrenskraftigt Norden främjas inom ramen för det av finansministeriet tillsatta ordförandeskapsprojektet Maailman sujuvinta maiden välistä arkea ja liikkuvuutta digitalisaation avulla

Mer information om Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet på utrikesministeriets webbplats (länk till utrikesministeriets nya sidor)
Mer information om Finlands ordförandeskap på Nordiska ministerrådets webbplats


Övrigt nordiskt samarbete

Finansministeriet bedriver nordiskt samarbete även via andra organisationsstrukturer och direkt med sakkunniga från olika länder. Samarbetet mellan länderna tar sig uttryck till exempel i form av samarbete inom Europarådets arbetsgrupper och kongressen för lokala och regionala myndigheter.
Mer information om Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter .

De ministrar i Norden som ansvarar för kommunala frågor träffas årligen för att diskutera aktuella kommunalpolitiska frågor och byta information. Informationsutbytet om lagstiftnings- och utvecklingsprojekt som gäller kommunerna och regionerna är regelbundet. År 2021 sammanträder de nordiska kommunministrarna i Sverige i augusti.

I februari 2020 färdigställdes en utredning av gränssamarbetet mellan Finland och Norge och dess hinder som beställts av finansministeriet. Syftet var att kartlägga samarbetet mellan myndigheterna inom social- och hälsovården, räddningsväsendet och undervisningsväsendet samt att utreda tillgängligheten till och användbarheten av tjänsterna inom dessa områden samt arbetskraftens mobilitet och näringsverksamhetens förutsättningar i gränstrakten mellan Finland och Norge.

Även samarbetet mellan de förvaltningspolitiska aktörerna i Norden har långa rötter. Redan för flera årtionden sedan inleddes RAKO-samarbetet mellan de nordiska länderna. Inom ramen för samarbetet ordnade varje land i tur och ordning ett stort seminarium och skötte även det övriga ordförandeskapet under året i fråga.
I och med att EU-samarbetet inom förvaltningspolitiken (även Norge deltar i samarbetet) ökat har seminarierna fallit bort. Samarbetet har döpts om till Nordiskt förvaltningspolitiskt forum och verksamheten består i sammanträden som tidigare kallades chefsmöten.

Fortfarande ordnas mötena i tur och ordning av de olika länderna. Teman väljs tillsammans men även utbytet av aktuell information har stor betydelse på sammanträdena. Under de senaste åren har ledarskap, upphandlingar, etik och förtroende diskuterats på sammanträdena. I Finland samordnas samarbetet av avdelningen för utveckling av statsförvaltningen.


Även de statliga arbetsgivarna bedriver nordiskt samarbete. Samarbetet mellan de statliga arbetsgivarna i Norden sker bland annat i form av regelbundna, årliga möten. 


På mötena presenterar varje nordiskt land de ärenden som anses aktuella och viktiga i landet i fråga för de övriga nordiska representanterna under en gemensam konferens. Ärendena kan handla om till exempel ekonomiska översikter av landet, arbetsmarknadsförhandlingar, coronaåtgärder, vård- och landskapsreformen samt de arbetsgrupper som främjar sysselsättningen i anslutning till regeringsprogrammet.

Närmare information:
Digitalisering samarbete: specialsakkunnig Katja Väänänen, tfn 0295 530 245, katja.vaananen(at)gov.fi

Ekonomi och finans samarbete: finansråd Minna Aaltonen, tfn 0295 530 325, minna.aaltonen(at)gov.fi

Kommunalt samarbete: konsultativ tjänsteman Suvi Savolainen, tfn 02955 30012, suvi.savolainen(at)gov.fi

Förvaltningspolitiskt samarbete: finansråd, enhetschef Katju Holkeri, tfn 0295 530 087, katju.holkeri(at)gov.fi

Arbetsgivarsamarbete: konsultativ tjänsteman Jouko Hämäläinen, tfn 0295 530 486, katja.vaananen(at)gov.fi