Bankernas soliditets- och likviditetsreglering

Bankernas soliditets- och likviditetskrav har förnyats flera gånger till följd av den internationella finanskrisen. Baselkommittén beredde en global förändringsagenda som EU sedermera genomförde i och med kreditinstitutsdirektivet (2013/36/EU) och soliditetsförordningen (EU) Nr 575/2013. Regleringsreformen sattes i kraft nationellt genom kreditinstitutslagen (610/2014) och lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (699/2004).

Målet med regleringen som gäller kreditinstitut är att förbättra bankernas ekonomiska ställning genom att förstärka deras soliditets- och likviditetsställning samt riskhantering. Tryggandet av insättarnas och andra fordringsägares rättigheter förbättras också i och med att man begränsar bankernas hävstång och höjer minimikraven för eget kapital och likviditetsbuffertar. De administrativa påföljderna för brott mot eller försummelse av bestämmelserna förnyades också, liksom även förvaltnings- och styrningssystemen för kreditinstitut samt regleringen av ersättningarna.

Kreditinstitutsdirektivet (CRD IV), inklusive senare ändringarna (CRD V), omfattar allmänna krav som gäller inledande av affärsverksamhet, organisering av verksamhet och tillhandahållande av tjänster samt krav som gäller tillsyn, administrativa påföljder och en pålitlig förvaltning. Kreditinstitutsdirektivet innehåller också bestämmelser om buffertkrav.

EU:s tillsynsförordning (CRR), inklusive senare ändringarna (CCR II), utgör rätt som är direkt tillämpligt i Finland. Tillsynsförordningen omfattar bestämmelser om bland annat beräkningen av egna medel och minimikapitalkrav, likviditet, bruttosoliditet och stora kundrisker.

EU:s tillsynsförordning kompletteras av de tekniska standarder för reglering och genomförande som den Europeiska bankmyndigheten (EBA) bereder och som EU-kommissionen unfärdar antingen som beslut eller som förordning (s.k. nivå-2 reglering), som också är direkt tillämplig lagstiftning. EBA upprätthåller det enhetliga regelverket (Single Rule Book) som utöver tolkningsanvisningar för kreditinstitutdirektivet och EU:s tillsynsförordning innehåller tekniska standarder uppgjorda av EBA och godkända av kommissionen samt EBA:s anvisningar.

Den nationella regleringen som gäller banker omfattar även följande bestämmelser:

Lag om affärsbanker och andra kreditinstitut i aktiebolagsform (1501/2001)

Sparbankslag (1502/2001)

Lag om affärsbanker och andra kreditinstitut i aktiebolagsform (1504/2001)

Lag om hypoteksföreningar (936/1978)

Lag om temporärt avbrytande av en depositionsbanks verksamhet (1509/2001)

Lag om hypoteksbanksverksamhet (688/2010)

Lag om en sammanslutning av inlåningsbanker (599/2010)

Europeiska unionens råd behandlar flera förslag där man försöker stärka bankunionen. Målet med dessa förslag till reglering är bland annat att förbättra banksystemets motståndskraft, vilket minskar sannolikheten för att bankerna ska kollapsa. Bakgrunden till det regleringsprojekt som nu behandlas är ”Mot ett fullbordande av bankunionen” – ett meddelande som Europeiska kommissionen lade fram i november 2015 om åtgärder för att minska banksektorns risker. Nya förslag är under beredning i avsikt att förbättra av banksektorns störningstålighet, en stabil verksamhet inom banksystemet samt allt bättre rättssäkerhet och jämlika verksamhetsförutsättningar för banker etablerade i unionen.

Kontaktuppgifter

Antti Makkonen, lagstiftningsråd

[email protected]

Mera information:

Finansinspektionen

Webbplatsen för ECB:s banktillsyn (på engelska)

Meddelande från kommissionen