Ramarna för statsfinanserna

I början av valperioden beslutar regeringen om valperiodens ram, dvs. statsbudgetens utgiftsregler och -tak för hela den fyraåriga valperioden. Anslagsfördelningen per förvaltningsområde justeras årligen i mars-april som ett led i planen för de offentliga finanserna. Besluten fattas utifrån ministeriernas ramförslag för sina förvaltningsområden. Planen för de offentliga finanserna utgör en beredningsanvisning åt förvaltningsområdena för följande budget.

Tidsplanen för ram- och budgetberedningen

Ramförfarandet

Cirka 4/5 av anslagen i statsbudgeten dimensioneras inom en ram som är bindande för hela valperioden.

I den årliga planen för de offentliga finanserna görs en översyn av ramen för statsfinanserna per förvaltningsområde och ramen uppdateras utifrån förändringar i pris- och kostnadsnivån och ramutgifternas struktur. De årliga besluten ändrar inte utgiftslinjen som ligger till grund för ramen för valperioden, och som fastslagits i regeringsprogrammet och valperiodens första plan för de offentliga finanserna.

I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Antti Rinnes regering kommer ramnivån att vara 1,4 miljarder euro högre år 2023 än i den tekniska ramen för statsfinanserna som fastställdes 4.4.2019 (i 2020 års prisnivå), inkl. en odelad reserv på 0,1 miljarder och en tilläggsbudgetreserv på 0,1 miljarder som inte ingick i den tekniska ramen. Åtgärder som ingår i regeringsprogrammet och andra åtgärder genomförs i den mån som ramarna tillåter.

Inom den totala ramnivån reserveras det under åren 2020-2022 sammanlagt 300 miljoner euro för tilläggsbudgetpropositioner.

Regeringen förbinder sig att följa planen för de offentliga finanserna och det rambeslut som ingår i planen.

Syftet med utgiftsregeln är att begränsa det totala beloppet av utgifter som skattebetalarna påförs. När förändringar som ur detta perspektiv är neutrala görs i statsbudgeten, kan justeringar som motsvarar dem göras i ramen för valperioden.

Om utgiftsnivån förblir under ramnivån efter tilläggsbudgetarna, kan skillnaden användas för utgifter av engångsnatur följande år.

Enligt regeringsprogrammet för statsminister Antti Rinnes regering tar man i bruk en särskild mekanism för exceptionella konjunkturlägen (”mekanismen för exceptionella konjunkturlägen”). Mekanismen ska bidra till att trygga finanspolitikens förmåga att reagera på det sätt som det ekonomiska läget kräver. Med avseende på användningen av mekanismen för exceptionella konjunkturlägen samt målen för en balanserad sysselsättning och en balanserad offentlig ekonomi råder exceptionella konjunkturlägen om världsekonomin och framför allt euroområdet råkar in i en allvarlig konjunkturnedgång som driver Finland in i samma läge, eller om Finlands ekonomi råkar in i en allvarlig konjunkturnedgång till följd av en tillfällig störning som inte beror på regeringens åtgärder. Genom att använda mekanismen för exceptionella konjunkturlägen är det trots ramen möjligt att 2020–2022 rikta sammanlagt högst 1 miljard euro, dock högst 500 miljoner euro per år, till utgifter av engångsnatur.

Utgifter utanför ramen

Utgifter som ligger utanför ramarna är framför allt sådana utgifter som förändras med konjunkturen och finansiell automatik:

  • konjunkturartade utgifter, dvs. utgifter för utkomstskyddet för arbetslösa, utkomststödutgifter, lönegaranti och bostadsbidrag. De ovan nämnda utgifterna räknas emellertid till ramen ifall ändringar i utgiftsgrunderna påverkar dem
  • ränteutgifter för statsskulden
  • kompensationer till andra skattetagare till följd av skatteändringar (inkl. socialförsäkringsavgifter) som staten fattat beslut om
  • utgifter som till beloppet motsvarar tekniskt förmedlade prestationer och medfinansiering från utomstående
  • utgifter som motsvarar intäkterna från penningspelverksamhet
  • utgifter för finansiella placeringar
  • momsutgifter
  • Finansieringen av Rundradion (”överföring till statens televisions- och radiofond”).

Ramen för valperioden

Rambeslut

Utvecklingen av ramsystemet för valperioden 2019-2023

Plan för de offentliga finanserna 2020-2023

Plan för de offentliga finanserna 2019-2022

Plan för de offentliga finanserna 2018-2021

Plan för de offentliga finanserna 2017-2020

Plan för de offentliga finanserna 2016-2019 (28.9.2015)

Plan för de offentliga finanserna 2016-2019

Plan för de offentliga finanserna 2015-2018

Ramar för statsfinanserna 2014-2017

Ramar för statsfinanserna 2013-2016

Justerade ramar för statsfinanserna 2012-2015

Ramar för statsfinanserna 2012-2015

Ramar för statsfinanserna 2011-2014

Ramar för statsfinanserna 2010-2013

Ramar för statsfinanserna 2009-2012

Reviderade ramar för statsfinanserna 2008-2011

Ramar för statsfinanserna 2008-2011

Ramar för statsfinanserna 2007-2011

Ramar för statsfinanserna 2006-2009

Ramar för statsfinanserna 2005-2008

Ramar för statsfinanserna 2004-2007

Verksamhets- och ekonomiplanering

Statens verksamhet och ekonomi planeras flera år framåt för att säkerställa att ministerierna beaktar regeringens riktlinjer för statsfinanserna och åtgärdspolitiken på sina verksamhetsområden. Förutom målen beaktar planeringen analyser om kostnadsutfall samt periodiska bedömningar av hur ekonomin utvecklats.

Ministeriet planerar verksamhetens effekter och resultat i perioder om flera år. Verksamhets- och ekonomiplaneringen sker i regel för en fyrårsperiod.  Planeringen inkluderar bl.a. allmänna riktlinjer och fokusområden samt de viktigaste målen för samhälleliga verkningar och resultat.

Planeringen är underlag för beredningen av statsfinansiella ramar och statsbudgetar.  Varje ministerium lämnar ett ramförslag med en grundkalkyl som visar den sedan tidigare beslutade anslagsnivån. Ministerierna kan lämna utvecklingsförslag och uppskattningar av förvaltningsområdets anslag och inkomster utanför ramarna.

Kontaktinformation

Budgetrådet
Annika Klimenko
Tfn. 02955 30180
[email protected]