Den digitala euron
Den digitala euron kan erbjuda ett europeiskt betalningsalternativ som fungerar inom hela euroområdet och är oberoende av till exempel de privata betalkorten. Detta förväntas öka konkurrensen och stärka den strategiska autonomin i Europa, eftersom betalningarna i nuläget domineras av ett fåtal kreditkortsbolag utanför EU.
Ur medborgarnas synvinkel skiljer sig den digitala euron nödvändigtvis inte nämnvärt från de nuvarande betalningssätten. Betalningarna sköts eventuellt med hjälp av en e-identitetsplånbok eller mobilbank som tillhandahålls av distributörer av den digitala euron, till exempel banker och betalningsinstitut. Den digitala euron ska vara fritt tillgänglig för alla utan kostnad.
Den digitala euron är en centralbanksvaluta som erbjuds medborgare och företag. Den ska emitteras av Europeiska centralbanken (ECB) och de nationella centralbankerna i euroområdet, såsom Finlands Bank. Det finns redan digitala centralbanksvalutor på centralbankskonton, men de kan för närvarande användas främst av banker.
Det är inte fråga om en ny valuta utan en digital version av euron. Den digitala euron har inte något samband med virtuella valutor även om man i det tekniska genomförandet eventuellt också kan utnyttja ny teknik, såsom decentraliserad kontobokföring (DLT).
ECB bereder
Europeiska centralbanken (ECB) publicerade i oktober 2020 en utredning om alternativen för emission av den digitala euron. Därefter diskuterades frågan både av eurogruppen och av rådet för ekonomiska och finansiella frågor. Eurotoppmötet konstaterade i mars 2021 att utredningsarbetet bör fortsätta.
ECB beslutade i juli 2021 att projektet ska gå vidare till utredningsfasen, där man utarbetade en modell på hög nivå för den digitala euron. ECB utredde de centrala egenskaperna och tekniska lösningarna för den digitala euron.
I oktober 2023 fattade ECB ett beslut om att gå vidare till förberedelsefasen. ECB fattar det slutliga beslutet om en eventuell emission av den digitala euron.
Kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag
Europeiska kommissionen lade den 28 juni 2023 fram ett förslag om lagstiftning som gäller den digitala euron. Det så kallade europaketet innehåller också åtgärder som tryggar användningen av och tillgången till eurokontanter genom att säkerställa täckande acceptabilitet och tillräcklig tillgång till dem.
Europeiska unionens råd och Europaparlamentet beslutar om lagstiftning som gäller den digitala euron.
Ställning som lagligt betalningsmedel
Enligt förslaget ska den digitala euron godkännas till sitt fulla nominella värde: till exempel för hundra euro måste man kunna köpa en produkt eller tjänst som kostar hundra euro.
Detaljhandeln i hela euroområdet ska vara skyldig att ta emot e-euron. Mottagningsskyldigheten föreslås dock innehålla undantag, såsom mikroföretag som i allmänhet inte tar emot elektroniska betalningar.
De olika formerna av centralbankspengar, såsom den digitala euron och eurokontanterna, ska kunna bytas ut mot varandra till sitt fulla nominella värde. Med andra ord bör till exempel hundra euro i digitala euro kunna växlas till hundra euro i kontanter och vice versa.
Distributionsmodell, basservice och tillgången till dem
Kommissionen föreslår att banker, betalningsinstitut och institut för elektroniska pengar ska kunna distribuera den digitala euron. Tjänsteleverantörerna ska erbjuda personanvändarna kostnadsfria grundläggande tjänster. Dessutom är banker som tillhandahåller betalkonton med grundläggande funktioner skyldiga att på begäran erbjuda enskilda kunder tjänster med den digitala euron.
Medlemsstaterna ska fastställa en offentlig aktör (till exempel en myndighet eller ett postverk) som är skyldig att tillhandahålla grundläggande tjänster för den digitala euron och personligt användarstöd för de användargrupper som har särskilda behov. Det gäller till exempel äldre eller personer med begränsade digitala färdigheter.
Begränsning av kostnaderna för näringsidkare
De provisioner och förmedlingsavgifter som betaltjänstleverantörerna tar ut hos näringsidkarna ska regleras så att de inte överstiger kostnaderna för tillhandahållandet av servicen (inklusive en rimlig vinstmarginal) eller kostnaderna för alternativa betalningssätt.
Integritetsskydd
Enligt förslaget får ECB eller de nationella centralbankerna behandla personuppgifter, till exempel för clearing av transaktioner i den digitala euron. Personuppgifter ska behandlas med hjälp av säkerhets- och integritetsskyddsåtgärder av toppklass samt med hjälp av kryptering och pseudonymer (pseudonymisation), så att varken ECB eller de nationella centralbankerna kan koppla personuppgifter till användaren.
Betalningar med digital euro utan internetanslutning (offline) sker med ett högre integritetsskydd än betalningar som görs med internetanslutning. Betaltjänstleverantörerna har tillgång till betalningsdata i fråga om insättningar i och uttag från offline-verktyget på samma sätt som för kontantuttag och insättningar.
Finansiell stabilitet
Enlight förslaget bör Europeiska centralbanken skapa instrument för att begränsa intresset för den digitala euron som investeringsobjekt i syfte att trygga den finansiella stabiliteten. ECB och kommissionen bör regelbundet rapportera om konsekvenserna av den digitala euron.
Ränta kan inte betalas på den digitala euron.
Tekniska egenskaper
Kommissionens förslag innehåller bland annat följande tekniska egenskaper:
- Den digitala euron ska vara ett tillgängligt betalningsmedel för allmänheten och även för de grupper med särskilda behov och äldre som för närvarande står utanför betaltjänsterna.
- Den digitala euron ska också vara tillgänglig för betalningar utan internetuppkoppling (offline). Detta stärker ekonomins kristålighet.
- För att den digitala euron ska vara fullt utbytbar mot kontanter ska det inte möjligt att programmera den digitala euron i pengar. Avtalsförbindelser mellan centralbankerna och allmänheten förbjuds också.
- Den digitala eurons kompatibilitet med privata betalningslösningar bör säkerställas. Detta innebär till exempel användning av öppna standarder, delad infrastruktur eller kompatibla betalningsterminaler.
- ECB måste tillhandahålla stödtjänster till exempel för att lösa tekniska tvister eller bedrägerirelaterade tvister i hela euroområdet.
- Användarna av den digitala euron ska ha möjlighet att byta tjänsteleverantör.
Finland framhåller vikten av konkurrens och fördelarna
Finland förhåller sig positivt till att Europeiska kommissionen strävar efter att öka konkurrensen på massbetalningsmarknaden, inom serviceutbudet och infrastrukturen.
När användningen av kontanter minskar domineras betalningen allt tydligare av ett fåtal globala företag, såsom kreditkortsbolag. Finland anser att koncentrationen nödvändigtvis inte möjliggör en jämlik konkurrens- och förhandlingsposition mellan företag av olika storlek, konsumenter och andra aktörer. Betalning är en kritisk grundläggande tjänst, och därför kan ett stort beroende av tjänsteleverantörer utanför EU utgöra en risk för försörjningsberedskapen och den strategiska autonomin såväl i Finland som i hela Europa.
Finland betonar att den digitala euron kompletterar de nuvarande betalningsmedlen och massbetalningsmarknaden. I den fortsatta beredningen av förslaget ska man beakta konkurrensaspekterna på marknaden liksom även förutsättningarna för heterogena marknadsaktörers deltagande.
Finland anser att man ska eftersträva bästa möjliga tekniska genomförande så att den digitala euron erbjuder klara fördelar för såväl distributörer och näringsidkare som konsumenter. Detta förväntas främja dataekonomin och konkurrenskraften.
Den distributionsmodell som kommissionen har föreslagit är enligt Finland ett steg i rätt riktning. Enligt modellen kan den digitala euron distribueras av banker, betalningsinstitut och institut för elektroniska pengar. Finland förhåller sig dock avvaktande till offentliga aktörers distributions- och serviceskyldighet eftersom den är förknippad med flera öppna frågor, såsom fördelar i förhållande till kostnader.
Enligt Finland bör man dimensionera eventuella saldobegränsningar så att finansiell stabilitet kan tryggas. Samtidigt måste man beakta en smidig användning av betalningsmedlet. Finland understöder målen att begränsa intresset för den digitala euron som investeringsobjekt och betonar dess ställning som betalningsmedel.
Den digitala euron bör enligt Finland vara ett mycket tillförlitligt betalningsmedel som omfattas av ett starkt integritetsskydd och personuppgiftsskydd. Enligt förslaget kan små betalningstransaktioner omfattas av ett starkare integritetsskydd. Brottsbekämpningen ska utgå från ett riskbaserat tillvägagångssätt.
Finland anser det viktigt att så många invånare i euroområdet som möjligt har tillgång till och kan använda den digitala euron. Betalningar ska också kunna göras utan internetanslutning.
Läs mer:
Statsrådets U-skrivelse om den digitala euron (19.10.2023)
Europeiska kommissionens pressmeddelande om lagstiftningsförslaget (28.6.2023)
Finlands Banks pressmeddelande (19.10.2023)
Europeiska centrabankens pressmeddelande (18.10.2023)
Den digitala euron på Finlands Banks webbplats
Den digitala euron på Europeiska centralbankens webbplats
Den digitala euron på Europeiska unionens råds webbplats
Kontakt
Finanssekreterare
Atte Jantunen
Tfn 02955 30508
atte.jantunen(at)gov.fi