Digitala euron
Den digitala euron kunde erbjuda ett europeiskt betalningsalternativ: det skulle fungera inom hela euroområdet och vara oberoende till exempel av privata betalkort. Detta skulle öka konkurrensen och stärka Europas strategiska autonomi eftersom betalningen för närvarande domineras av ett fåtal kortföretag utanför EU.
Den digitala euron skiljer sig nödvändigtvis inte i betydande mån från de nuvarande betalningssätten ur vanliga människors synvinkel. Betalningarna sköts eventuellt med hjälp av en plånboksapplikation eller en mobilbank som tillhandahålls av distributörer av den digitala euron, till exempel banker och betalningsinstitut. Den digitala euron ska vara tillgänglig för alla utan avgifter.
Den digitala euron är en centralbanksvaluta som erbjuds medborgare och företag. Det är inte fråga om en ny valuta utan en digital version av euron. Den digitala euron har inte heller något samband med kryptotillgångar.
Den digitala euro ska emitteras av Europeiska centralbanken (ECB) och de nationella centralbankerna i euroområdet, såsom Finlands Bank. Det finns redan digitala centralbanksvalutor på centralbankskonton, men de kan för närvarande användas främst av banker.
Europeiska centralbanken bereder
Europeiska centralbanken (ECB) publicerade i oktober 2020 en utredning om alternativen för emissionen av den digitala euron.
ECB beslutade i juli 2021 att projektet ska gå vidare till forskningsskedet där man utarbetade en modell på hög nivå för den digitala euron. ECB utredde de centrala egenskaperna och tekniska lösningarna för den digitala euron.
I oktober 2023 beslutade ECB att övergå till beredningsfasen som tar två år.
I november 2025 övergick ECB till att säkerställa den tekniska beredskapen för den första emissionen. Emissionen kan ske uppskattningsvis tidigast 2029. ECB ska besluta om emissionen och tidpunkten för den efter att den nödvändiga lagstiftningen antagits.
Kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag
Europeiska kommissionen lade den 28 juni 2023 fram ett förslag om lagstiftning som gäller den digitala euron. Helheten med en gemensam valuta innehåller också åtgärder som tryggar användningen av och tillgången till eurokontanter genom att säkerställa täckande acceptabilitet och tillräcklig tillgång till dem.
Europeiska unionens råd och Europaparlamentet beslutar om lagstiftning som gäller den digitala euron.
Ställning som lagligt betalningsmedel
Enligt förslaget ska den digitala euron godkännas till sitt fulla nominella värde: till exempel med hundra euro måste man kunna köpa en produkt eller tjänst till ett pris av hundra euro.
De olika formerna av centralbankspengar, såsom digitala euron och eurokontanterna, ska kunna bytas ut mot varandra till sitt fulla nominella värde. Med andra ord så ska till exempel 100 digitala euro kunna bytas ut mot hundra euro i kontanter, och vice versa.
Inom euroområdet ska butiker godkänna betalning med den digitala euron. Mottagningsskyldigheten ska dock innehålla undantag, såsom mikroföretag, som inte allmänt tar emot elektroniska betalningar.
Distributionsmodell, basservice och tillgången till dem
Enligt lagförslagen ska den digitala euron kunna distribueras av banker, betalningsinstitut och institut för elektroniska pengar. Tjänsteleverantörerna borde erbjuda personanvändarna kostnadsfria bastjänster. Dessutom ska banker som tillhandahåller betalkonton med grundläggande funktioner vara skyldiga att på begäran erbjuda enskilda kunder tjänster för digital euro.
Medlemsstaterna bör fastställa en offentlig aktör (till exempel en offentlig myndighet eller ett postverk) som skulle vara skyldig att tillhandahålla grundläggande tjänster och användarstöd för den digitala euron ansikte mot ansikte för grupper med särskilda behov. Detta gäller till exempel äldre och personer med begränsade digitala färdigheter.
Begränsning av kostnaderna för näringsidkare
De avgifter som tas ut hos näringsidkarna ska regleras så att de inte överstiger kostnaderna för tillhandahållandet av tjänsten (inklusive en skälig vinstmarginal) eller kostnaderna för alternativa betalningssätt.
Integritetsskydd
ECB eller de nationella centralbankerna ska enligt förslaget få behandla personuppgifter, till exempel för clearing av transaktioner i den digitala euron. Personuppgifter bör behandlas så att man använder åtgärder som tryggar bästa möjliga säkerhet och integritet, och dessutom bör man utnyttja kryptering och pseudonymisering. På så sätt kan varken ECB eller den nationella centralbanken koppla personuppgifterna till användaren.
Betalningar med den digitala euron utan Internetuppkoppling (offline) ska göras med ett högre integritetsskydd än betalningar som görs med Internetuppkoppling. Betaltjänstleverantörerna ska ha samma vy både i fråga om betaldata för insättningar och uttag i offlineverktyg som för kontantuttag och insättningar.
Finansiell stabilitet
Europeiska centralbanken ska enligt förslaget skapa instrument för att begränsa intresset för den digitala euron som investeringsobjekt. På så sätt kan den finansiella stabiliteten tryggas. ECB och kommissionen bör regelbundet rapportera om effekterna av den digitala euron.
Ränta kan inte betalas på digitala euro.
Tekniska egenskaper
Kommissionens förslag innehåller bland annat följande tekniska egenskaper:
- Den digitala euron borde vara ett tillgängligt betalningsmedel för allmänheten och även för de grupper med särskilda behov och äldre som för närvarande står utanför betaltjänsterna.
- Den digitala euron borde också vara tillgänglig för betalningar utan Internetuppkoppling (offline). Detta stärker den ekonomiska kriståligheten.
- Eftersom den digitala euron ska vara fullt utbytbar mot kontanter ska den inte kunna programmeras. Avtalsförhållanden mellan centralbanker och allmänheten förbjuds också.
- Kompatibiliteten med privata betalningslösningar bör säkerställas. Detta innebär till exempel användning av öppna standarder, delad infrastruktur eller kompatibla betalningsterminaler.
- ECB bör tillhandahålla stödtjänster för att lösa tvister som gäller till exempel teknik eller bedrägeri i hela euroområdet.
- Användare av den digitala euron bör ha möjlighet att byta tjänsteleverantör.
Finland betonar störningstålighet, konkurrens och fördelar
Finland förhåller sig positiv till att Europeiska kommissionen strävar efter att öka konkurrensen på massbetalningsmarknaden, inom serviceutbudet och infrastrukturen.
När användningen av kontanter minskar domineras betalningen allt tydligare av ett fåtal globala företag, såsom kreditkortsbolag. Enligt Finland möjliggör koncentreringen inte nödvändigtvis någon jämlik konkurrens- och förhandlingssituation mellan företag av olika storlek, konsumenter och andra aktörer. Betalning är en kritisk grundläggande tjänst, och därför kan ett stort beroende av tjänsteleverantörer utanför EU utgöra en risk för försörjningsberedskapen och den strategiska autonomin såväl i Finland som i hela Europa.
Finland betonar att den digitala euron kompletterar de nuvarande betalningssätten och massbetalningsmarknaden. Vid den fortsatta beredningen av förslaget bör man ta hänsyn till konkurrensaspekterna på marknaden och förutsättningarna för att mångsidiga marknadsaktörer ska kunna delta.
Enligt Finland ska man eftersträva bästa möjliga tekniska genomförande så att den digitala euron erbjuder klara fördelar för såväl distributörer och handlare som konsumenter. Detta kunde främja dataekonomi och konkurrenskraft.
Finland anser att den distributionsmodell som kommissionen föreslagit är ett steg i rätt riktning. Enligt modellen kan den digitala euron distribueras av banker, betalningsinstitut och institut för elektroniska pengar. Finland förhåller sig dock reserverad till offentliga aktörers distributions- och serviceskyldighet, eftersom denna skyldighet är förenad med flera öppna frågor, såsom fördelarna i förhållande till kostnaderna.
Eventuella saldobegränsningar bör enligt Finland dimensioneras så att den finansiella stabiliteten tryggas. Samtidigt måste man vara mån om att betalningsinstrumentet är lätt att använda. Finland anser att målet att begränsa intresset för den digitala euron som investeringsobjekt är motiverat eftersom det framför allt är fråga om ett betalningsinstrument.
Den digitala euron måste enligt Finland vara ett synnerligen tillförlitligt betalningsmedel som omfattas av ett starkt integritetsskydd och personuppgiftsskydd. Små betalningar kunde ha ett bättre integritetsskydd än vanligt. Brottsbekämpningen måste utgå från ett riskbaserat tillvägagångssätt.
Finland anser att det är viktigt att så många invånare i euroområdet som möjligt har tillgång till och kan använda den digitala euron. Det ska också vara möjligt att betala utan internetanslutning.
Mer om temat:
Statsrådets U-skrivelse om den digitala euron (19.10.2023)
Europeiska kommissionens pressmeddelande om lagstiftningsförslaget (28.6.2023)
Finlands Banks pressmeddelande om övergången till nästa skede av beredningen (30.10.2025)
Digitala euron på Finlands Banks webbplats
Digitala euron på Europeiska centralbankens webbplats
Digitala euron på Europeiska unionens råds webbplats
Kontakt
Specialsakkunnig
Hanna Heiskanen
Tfn 02955 30098
hanna.heiskanen(at)gov.fi