Upprätthållande av stabiliteten
Inom ekonomiska och monetära unionen (EMU) är det viktigt att upprätthålla ekonomisk stabilitet och finansiell stabilitet. Då kan man bland annat begränsa konsekvenserna för andra länder av att ekonomin eller det finansiella systemet i en medlemsstat drabbas av en kris.
Den offentliga ekonomins stabilitetskontroll består av
- samordning av den ekonomiska politiken och finanspolitikens regelverk i syfte att förebygga alltför stor skuldsättning och obalanser i ekonomin
- åtgärder som krävs för hantering av krissituationer.
Det huvudsakliga syftet med krishanteringsåtgärderna är att möjliggöra ekonomisk anpassning och reformer i medlemsstaterna så att krisdrabbade länder ska kunna finansiera sig själv på en hållbar prisnivå på finansmarknaden. Stabilitetsmekanismerna erbjuder länder finansiellt stöd på rimliga villkor, och i gengäld förutsätts det att de länder som fått stöd vidtar behövliga åtgärder för att sanera ekonomin.
En medlemsstat i euroområdet kan också begära finansiellt stöd för att trygga banksystemets stabilitet. Europeiska centralbanken (ECB) kan också vidta penningpolitiska stödåtgärder inom ramen för sin behörighet.
De villkor som alltid ingår i finansieringen har anpassats till det stödinstrument som används och de kan gälla allt från att uppfylla förhandsvillkor till ett fullskaligt ekonomiskt anpassningsprogram. Att villkoren för finansieringsstöd uppfylls är en förutsättning för betalning av låneposter i det finansiella stödet. Uppfyllandet av villkoren följs upp genom regelbundna halvtidsrapporter.
Eurogruppen, som består av euroområdets finansministrar, fattar enhälligt beslut om beviljande av finansieringsstöd och betalning av låneposter.
Beviljande av finansiellt stöd
Det finansiella stödet beviljas som lån. Genom finansiellt stöd som beviljats på förmånliga villkor kan man tillfälligt täcka ett krisdrabbat lands finansieringsbehov i ett läge där finansieringen på marknadsvillkor skulle vara alltför dyr och försämra landets skuldhållbarhet ytterligare. Finansiering på marknadsvillkor som skaffats med hög ränta kan försätta ett krisdrabbat land i en spiral där en försämring av landets skuldhållbarhet ytterligare höjer priset på den finansiering som fås från marknaden.
Ett centralt syfte med beviljandet av finansiellt stöd är att stärka marknadens förtroende och förebygga kraftiga marknadsreaktioner. På detta sätt kan man förebygga kriser, minska behovet av att ta ut finansieringsstöd och påskynda återgången till finansiering på marknadsvillkor.
Instrumenten för förebyggande finansiering har planerats särskilt för detta ändamål. Syftet med dem är i princip att de inte tas ut, utan att de snarare stärker marknadens förtroende för landets förmåga att refinansiera sina skulder.
I fördraget om Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) och i de preciserande anvisningarna fastställs allmänna och stödinstrumentspecifika förhandsvillkor som ska uppfyllas innan finansieringsstöd kan beviljas. Innan programmet beviljas bedömer man bland annat det stödsökande landets offentliga skuldhållbarhet, finansieringsbehov och det hot mot den finansiella stabiliteten som situationen utgör.
Bedömningarna görs i samarbete mellan Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken och Europeiska stabilitetsmekanismen. Därefter förhandlar man om villkoren i programmet.
Genomförandet av programmen
I samband med beviljandet av program för finansiellt stöd upprättas i regel ett samförståndsavtal (Memorandum of Understanding, MoU) som innehåller de reformåtgärder som programmet förutsätter. Det land som får finansiellt stöd förutsätts iaktta villkoren i protokollet om en reform av de ekonomiska och förvaltningsmässiga strukturerna.
Iakttagandet av villkoren följs upp genom regelbundna utvärderingsrapporter. Rapporterna baserar sig på Europeiska kommissionens, Europeiska centralbankens och Europeiska stabilitetsmekanismens inspektionsbesök i stödländerna. Internationella valutafonden (IMF) deltar också i inspektionerna om den deltar i det finansiella stödet.
Om villkoren i samförståndsavtalet inte har iakttagits kan betalningen av låneposterna i programmet för finansiellt stöd skjutas upp eller avbrytas helt. Betalningen fortsätter först efter att landet vidtagit åtgärder i enlighet med villkoren i anpassningsprogrammet för att reformera ekonomi- och förvaltningsstrukturerna. Eurogruppen beslutar om godkännande av de halvtidsbedömningar som utgör villkor för betalningen av låneposterna.
Efter att det ekonomiska anpassningsprogrammet har slutförts övergår landet till tillsyn efter programmet tills 75 procent av finansieringsstödet har återbetalats.
Revidering av avtalet om Europeiska stabilitetsmekanismen
I december 2017 gav euroländernas statschefer eurogruppen mandat att diskutera utvecklingen av ESM som en del av fördjupningen av den ekonomiska och monetära unionen. Eurogruppen nådde i november 2020 enighet om en ändring av fördraget om inrättande av Europeiska stabilitetsmekanismen och euroområdets medlemsstater undertecknade ändringsfördraget i januari–februari 2021.
I Finland lämnade statsrådet i juni 2021 regeringens proposition (RP 99/2021 rd) om godkännandet och genomförandet av förändringarna. Riksdagen godkände i november 2021 (RSv 155/2021 rd) det reviderade fördraget och den lag genom vilken de bestämmelser i fördraget som hör till området för lagstiftningen sätts i kraft. Det reviderade fördraget träder i kraft när alla medlemsstater inom euroområdet har deponerat sina ratificerings-, godkännande- eller godtagandeinstrument.
Genom ändringarna i ESM-fördraget skärps bland annat kravet på skuldhållbarheten som ett villkor för ESM-stöd och förutsättningarna för en tillförlitlig bedömning av skuldhållbarheten förbättras. Målet är att utveckla förutsättningarna för skuldarrangemang inom euroområdet, bland annat genom att ta i bruk standardiserade klausuler om kollektivt agerande i euroländernas skuldebrev.
Dessutom ges ESM befogenheter att bedöma hoten mot medlemsstaternas ekonomi och finansieringssystem, och villkoren för ESM:s förebyggande instrument ändras på det sätt som eurogruppen avtalat om 2019. ESM kan också erbjuda bankernas gemensamma resolutionsfond en gemensam säkerhetsmekanism, som är en del av slutförandet av bankunionen.
Finlands ansvar för stabilitetsmekanismerna och det finansiella stödet
Finlands ansvar för beviljandet av finansiellt stöd består av förbindelser som gäller stabilitetsmekanismernas finansieringsstrukturer och ett bilateralt lån som beviljats Grekland. Finland betalade 2012 ca 1,4 miljarder euro i kapital till Europeiska stabilitetsmekanismen. I ESM:s kapitalstruktur ingår dessutom vid behov inbetalt kapital, av vilket Finlands andel är cirka 11,1 miljarder euro.
Länderna i euroområdet har ställt borgen för finansieringen av det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet, som fortsätter tills det finansiella stöd som betalats till Irland, Portugal och Grekland har återbetalats i sin helhet. Det finansiella stöd som beviljas ur Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen använder EU-budgeten som säkerhet för sin medelsanskaffning.
Det finansiella stöd som betalas via stabilitetsmekanismerna orsakar således Finland indirekta åtaganden som kan realiseras ifall de länder som fått finansiellt stöd inte klarar av att återbetala sina lån. Stabilitetsmekanismernas finansieringsstruktur möjliggör dock i regel sådana ändringar i lånevillkoren med hjälp av vilka man kan justera betalningstiderna och lånevillkoren så att de motsvarar betalningsförmågan hos länder som fått stöd, utan direkta konsekvenser för de andra medlemsländernas ansvar.
Europeiska stabilitetsmekanismens webbplats
Kontaktinformation:
Finansråd
Jouni Sinivuori
tfn 02995 30463
jouni.sinivuori(at)gov.fi
Finansråd
Minna Aaltonen
tfn 02995 30325
minna.aaltonen(at)gov.fi