Understöd kan sökas för projekt som syftar till att förändra kommunernas verksamhetssätt och processer. Beskriv dessa utförligt i ansökan. Vad förändras i kommunen, hur leds förändringen, hur agerar man i fortsättningen på andra sätt? Det räcker inte enbart med en ny teknisk lösning.
Innan ansökan görs ska det utredas om andra kommuner redan vidtagit motsvarande åtgärder. På finansministeriets webbplats finns beskrivningar av pågående projekt i andra kommuner. Det är bra att fundera över om projektet kunde bestå av ibruktagande av något som redan utvecklats någon annanstans.
Kommuner som redan utvecklar verksamheten kan ombes delta i det egna projektet. På detta sätt kan man dra nytta av andras erfarenheter, och samma problem behöver inte lösas separat för den egna kommunens del. Det lönar sig också att kritiskt bedöma om den egna kommunens verksamhet och situation är så annorlunda att det finns behov av att skräddarsy separata lösningar för den egna kommunen. När man bekantar sig med erfarenheter och praxis uppstår det också naturliga nätverk för kollegialt lärande mellan kommunerna.
Bedöm vilka effekter projektet har i er kommun: Vilka konsekvenser har resultaten av projektet för kommunernas verksamhetssätt och processer och vilka mer omfattande fördelar främjar målen? Hur säkerställs genomförandet av projektet, även efter att projektet löpt ut? Vilken allmän betydelse har utförandet för kommunerna överhuvudtaget? Med vilka åtgärder distribueras de goda förfaringarna till andra kommuner? Hurdana besparingar och hurdan bromsning av kostnadsökningen kan man åstadkomma? Möjliggör projektet frigörande och omfördelning av resurser?
Det är bra för kommunerna att bekanta sig med de ordlistor, koder och datamodeller som finns på plattformen yhteentoimiva.suomi.fi (på finska). Eventuella nya ordlistor, koder och datamodeller ska publiceras på samma plattform. Projekten ska i mån av möjlighet utnyttja nationella gemensamma tjänster, såsom stödtjänsterna för e-tjänster (Suomi.fi-tjänster).
Kommunerna ska se till att utförandet uppfyller kraven som ställs på myndigheter i lagen om digitala tjänster (306/2019).
Det lönar sig att försöka undvika att bli beroende av en enskild systemleverantör. Utnyttjande av öppna källkoder och gränssnitt främjar detta mål. Det lönar sig att utnyttja rekommendationerna i anslutning till dessa vid offentlig upphandling.
Stöd för att utveckla digitaliseringen inom den offentliga förvaltningen finns också på portalen Suomidigi (på finska).
Kommunen kan bedöma nuläget och sin digitaliseringsgrad t.ex. utifrån kommunernas mognadsmodell för digitalisering:
- Rapport: Utveckling av kommunernas digitala verksamhet och beslutsfattande samt precisering av den sparpotential som digitaliseringen möjliggör som en del av JTS-miljarden (på finska)
Understöd kan sökas av kommuner tillsammans, inte av en enskild kommun. En samkommun kan således ansöka tillsammans med kommuner eller på deras vägnar. Ett företag eller en organisation kan inte söka, även om kommunerna självfallet kan ha sådana som projektpartner. Företagets ägarunderlag spelar ingen roll.
Det lönar sig att bedöma för hurdant arbete och hurdan utveckling kommunens resurser räcker till och vad kommunen prioriterar. Det vore bra att diskutera digitaliseringsprojekten internt inom olika sektorer inom kommunen och överväga möjligheterna att kombinera dem för att åstadkomma större genomslag och förändringar i verksamheten. Ansökningsvillkoren hindrar i och för sig inte separata ansökningar.
Understödet kan beviljas högst till ett belopp som täcker 85 procent av de momsfria stödberättigande kostnaderna för projektet.
Projektens omfattning och betydelse påverkas delvis av antalet deltagande kommuner, men också av utvecklingsobjektets betydelse för kommunerna överlag samt hur resultaten kan utnyttjas.
Godtagbara kostnader är de momsfria kostnader som projektet föranleder
- personalkostnader
- resekostnader
- hyror för lokaler
- kostnader för forskning, expertis och konsultation samt motsvarande tjänster som upphandlats eller skaffats med användningstillstånd, när de använts uteslutande för projektet,
- andra omkostnader, inklusive de kostnader för material, tillbehör och motsvarande produkter som direkt orsakas av projektet.
Kostnader som orsakas av materiella investeringar eller anskaffning av utrustning är inte godtagbara kostnader. Kostnader för programvarulicenser utgör inte heller godtagbara kostnader, med undantag för licenser som är nödvändiga med tanke på utvecklingsprojektet.
De kostnader som kommunens eller samkommunens egna verksamhetsenheter tar ut ska basera sig på de faktiska kostnaderna i bokföringen.
Det beror på vilken aktör som är behörig att fatta beslut om att inleda sådana projekt. Det är viktigt att kommunens ledning, nyckelpersonerna för genomförandet och beslutsfattarna är engagerade i genomförandet av projektet och den förändring i verksamheten som krävs.
Tidtabellen för ansökan om understöd är densamma för alla kommuner. Ministeriet ska i enlighet med jämlikhetsprincipen i förvaltningen bemöta alla som uträttar ärenden inom förvaltningen jämlikt. Enskilda kommuner kan således inte beviljas extra tid för inlämnande av ansökan. Vi strävar efter att ansökningstiden alltid är tillräckligt lång. Digitaliseringen kan främjas och projekt planeras i god tid redan innan ansökningstiden inleds.
En myndighet ska bemöta dem som uträttar ärenden hos förvaltningen jämlikt. Separata möten och presentationer av enskilda projekt kunde försätta sökanden som besökt ministeriet i en bättre ställning än andra. För opartiskhetens skull är det viktigt att ministeriet bildar sin uppfattning om sökandena och fattar beslut om understöden utifrån den information som fås på samma nivå i alla ansökningar. Med andra ord så för vi inte några separata diskussioner med sökandena och vi tar heller inte emot extra ansökningsmaterial.