EU:s finanspolitiska regler
EU:s finanspolitiska regler anger ramarna för skötseln av de offentliga finanserna i medlemsstaterna. Reglerna är en del av samordningen av den ekonomiska politiken. Grundfördraget och stabilitets- och tillväxtpakten är centrala avtal.
EU:s grundfördrag fastställer följande referensvärden för medlemsstaterna:
- Underskottet i de offentliga finanserna får uppgå till högst 3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten (förutom när överskridningen av underskottsgränsen är liten, tillfällig och exceptionell).
- Skulden i de offentliga finanserna får uppgå till högst 60 procent i förhållande till bruttonationalprodukten (förutom när skulden minskar tillräckligt och närmar sig referensvärdet tillräckligt snabbt).
Stabilitets- och tillväxtpakten är en regelbaserad ram för samordning av medlemsländernas finanspolitik. Pakten består av två delar.
- I centrum för den förebyggande delen står det landspecifika medelfristiga målet för det strukturella saldot i de offentliga finanserna. Varje medlemsstat ställer upp sina mål, och Europeiska kommissionen och Europeiska unionens råd övervakar iakttagandet av målen. Landet omfattas av den förebyggande delen om det inte är föremål för förfarandet vid alltför stora underskott.
- Den korrigerande delen har samband med grundfördragets referensvärde på 3 procent för underskottet i de offentliga finanserna och referensvärdet på 60 procent för den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten. Om kommissionen och rådet konstaterar att ett land bryter mot underskotts- eller skuldkriteriet, kan landet hamna i ett förfarande vid alltför stora underskott. Landet omfattas av den korrigerande delen om det är föremål för förfarandet vid alltför stora underskott.
Stabilitets- och tillväxtpakten består av Europeiska rådets resolution från 1997, förordning 1466/97 (fördragets förebyggande del) och förordning 1467/97 (fördragets korrigerande del).
EU ändrade stabilitets- och tillväxtpakten 2005 och 2011. Utöver 2011 kompletterade unionen lagstiftningen år 2013 med två förordningar som gäller euroländerna. Det mellanstatliga finanspolitiska avtalet trädde i kraft vid ingången av 2013. Lagstiftningen kompletteras av en uppförandekod som skapar klarhet i tillämpningen av lagen.
Finland stiftade en så kallad finanspolitisk lag (2012) och en förordning om en plan för de offentliga finanserna (2014), genom vilka det finanspolitiska avtalet och direktivet om budgetramarna sattes i kraft.
Reglerna förnyades
De finanspolitiska reglerna reviderades i april 2024. En central förändring är att varje medlemsland utarbetar en finans- och strukturpolitisk plan för minst fyra år. I Finland heter planen den medelfristiga planen.
Medlemslandet förbinder sig i sin plan att följa nettoutgiftsbanan, dvs. den tillåtna årliga ökning av offentliga nettoutgifter som i första hand baserar sig på landets skuldhållbarhet. I planen ingår också reformer och investeringar.
Ett medlemsland kan ansöka om att tiden för anpassningsåtgärderna förlängs med högst tre år om landet förbinder sig att göra strukturella reformer och investeringar. EU övervakar genomförandet av reformerna och investeringarna.
Europeiska kommissionen utvärderar medlemsländernas finans- och strukturpolitiska planer, och Europeiska unionens råd godkänner nettoutgiftsbanorna och förlängningarna.
Finlands medelfristiga plan 2025–2028
Statsrådet godkände Finlands medelfristiga plan (pressmeddelande 10.10.2024)
Finland bereder sin första medelfristiga plan (Statsrådets kansli pressmeddelande 23.9.24)
Samordningen av den ekonomiska politikeni EU (Europeiska uniones råd)
Förfarande vid alltför stora underskott (Europeiska uniones råd)
Sammanfattning av innehållet i stabilitets- och tillväxtpakten (på finska)
Europeiska kommissionens rapporter om Finland
Stabilitets- och tillväxtpakten (Stability and Growth Pact) (Europeiska kommissionen, på engelska)
Förordningen om en plan för de offentliga finanserna
Kontaktinformation
Chef för EU-sekretariatet
Marketta Henriksson
Tfn 02955 30441
marketta.henriksson(at)gov.fi