FI SV EN

Finanspolitik

Finanspolitiken är en del av statens ekonomiska politik. De finanspolitiska målen, dvs. hur offentliga finanser samlar in och används, överenskoms i regeringsprogrammet.  Lösningar som gäller beskattning, sociala förmåner, pensioner och finansieringen av dem förändrar de ekonomiska strukturerna och styr på så sätt medborgarnas, hushållens och företagens verksamhetsmöjligheter. De finanspolitiska besluten är alltså en del av den samhälleliga strukturpolitiken och påverkar ekonomin långt in i framtiden. Planen för de offentliga finanserna (inkl. ramarna för statsfinanserna) och statsbudgeten är verktyg genom vilka regeringen genomför sin finanspolitik.

Finanspolitiken för Orpos regering

Utgångspunkten för den ekonomi- och finanspolitik som Orpos regering genomför är att välfärdssamhället tryggas också för kommande generationer.

Målet för regeringens finanspolitik är att stärka de offentliga finanserna och vända skuldsättningstrenden i Finland. Målet är att saldot i de offentliga finanserna skulle vara högst -1% i förhållande till BNP under valperioden (före 2027). 

I syfte att nå målet för de offentliga finanserna åtar sig regeringen att under valperioden genomföra permanenta åtgärder som tillsammans stärker de offentliga finanserna med 6 miljarder euro netto beräknat för år 2027.

Regeringen följer aktivt upp hur åtgärderna framskrider vid budgetförhandlingarna och ramförhandlingarna och reagerar med ersättande åtgärder om det ser ut att målet på sex miljarder euro inte uppnås.

Ramsystemet för statsfinanserna är ett centralt verktyg för styrning av regeringens finanspolitik och utgör grunden för en trovärdig ekonomisk politik. Regeringen förbinder sig vid det ramförfarande som gäller utgifterna i statsfinanserna. Föresatserna i regeringsprogrammet och andra åtgärder genomförs inom ramen för valperioden, och regeringen har förbundit sig att vid behov prioritera genomförandet av projekten.

Utgifterna inom den offentliga ekonomin anpassas till ett nettobelopp på ca 4 miljarder euro på 2027 års nivå genom åtgärder som medför bestående besparingar eller som ökar avgiftsinkomsterna. 

Som ett led i anpassningsåtgärderna har regeringen dragit upp riktlinjer för strukturpolitiska åtgärder genom vilka man eftersträvar att de offentliga finanserna stärks på ett sätt som stabiliserar skuldkvoten med 2 miljarder euro på 2027 års nivå. Om sysselsättningen ökar med de 100 000 nya sysselsatta som eftersträvas stärks de offentliga finanserna med över 2 miljarder euro. De strukturella åtgärderna fördelar sig på utkomstskyddet för arbetslösa som en helhet, annan social trygghet och beskattning, arbetsmarknadsreformer och andra reformer som stärker sysselsättningen. Regeringen följer upp hur sysselsättningsmålet nås under valperioden utifrån finansministeriets bedömningar och förbereder sig på att fatta ytterligare beslut senast vid halvtidsöversynen, om målet att stärka de offentliga finanserna äventyras.

Regeringen genomför under valperioden ett tidsbundet investeringsprogram på 4 miljarder euro för att skapa förutsättningar för hållbar tillväxt. Investeringsprogrammet består av betydande satsningar på trafikledsprojekt som är viktiga med tanke på arbetskraftens rörlighet, den exportdrivna industrin och näringslivet samt på minskningen av det eftersatta underhållet och främjandet av banprojekt överallt i Finland. Programmet finansieras med inkomster från försäljning av statens egendom, vilket innebär att investeringsutgifterna inte ökar statens upplåningsbehov under regeringsperioden. För investeringsprogrammet har regeringen fastställt en separat ramreservering på högst fyra miljarder euro.
 
Genom sin skattepolitik strävar regeringen efter att förbättra hushållens köpkraft, förbättra incitamenten för arbete och stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. Regeringens skattepolitik uppmuntrar till arbete och företagande samt stöder inhemskt ägande. Regeringen skärper inte beslutsbaserat den totala skattegraden.

Regeringen ser allvarligt på de risker som borgens- och garantiansvar medför i de offentliga finanserna. Processen bestående av bedömning och beviljande av statlig borgen och garanti ska utvecklas så att den på ett bredare sätt kan beakta riskerna, och en borgensavgift ska i regel tas ut när borgen beviljas. 

Beslut om regeringens finans- och strukturpolitiska mål och åtgärder fattas och rapporteras årligen i planen för de offentliga finanserna och i budgetpropositionerna, vilka baserar sig på ekonomiska avdelningens oberoende ekonomiska prognos. Planen för de offentliga finanserna inkluderar stabilitetsprogrammet som sänds till Europeiska kommissionen. Dessutom rapporteras regeringens budgetproposition till kommissionen. Europeiska kommissionen granskar på förhand och följer upp medlemsstaternas finanspolitik inom ramen för den så kallade europeiska planeringsterminen.
 

Statsskulden.

Kontaktinformation

Budgetrådet
Annika Klimenko
tfn 02955 30180
annika.klimenko(at)gov.fi