FI SV EN

Finanspolitik

Finanspolitiken är en del av statens ekonomiska politik. De finanspolitiska målen, dvs. hur offentliga finanser samlar in och används, överenskoms i regeringsprogrammet.  Lösningar som gäller beskattning, sociala förmåner, pensioner och finansieringen av dem förändrar de ekonomiska strukturerna och styr på så sätt medborgarnas, hushållens och företagens verksamhetsmöjligheter. De finanspolitiska besluten är alltså en del av den samhälleliga strukturpolitiken och påverkar ekonomin långt in i framtiden. Planen för de offentliga finanserna (inkl. ramarna för statsfinanserna) och statsbudgeten är verktyg genom vilka regeringen genomför sin finanspolitik.

Finanspolitiska utgångspunkten för statsminister Orpos regering

Utgångspunkten för den ekonomi- och finanspolitik som Orpos regering genomför är att välfärdssamhället tryggas också för kommande generationer.

Målet för regeringens finanspolitik är att stärka de offentliga finanserna och att vända skuldsättningstrenden i Finland. Målet är att saldot i de offentliga finanserna skulle vara högst -1% i förhållande till BNP under valperioden (före 2027). 

I syfte att nå målet för de offentliga finanserna åtog sig regeringen att under valperioden genomföra permanenta åtgärder som tillsammans stärker de offentliga finanserna med 6 miljarder euro netto beräknat för år 2027. Som en del av de samlade åtgärderna ska utgifterna inom de offentliga finanserna anpassas med ett nettobelopp som år 2027 uppgår till ca 4 miljarder euro. Genom de strukturpolitiska åtgärder som slagits fast i regeringsprogrammet strävar man dessutom efter att stärka de offentliga finanserna med ca 2 miljarder euro 2027. Den eftersträvade ökningen av sysselsättningen med 100 000 nya sysselsatta stärker de offentliga finanserna med över 2 miljarder euro. De strukturella åtgärderna fördelar sig på utkomstskyddet för arbetslösa, annan social trygghet och beskattning, arbetsmarknadsreformer och andra reformer som stärker sysselsättningen.

Regeringen beslutade dessutom våren 2024 om en ny åtgärdshelhet som stärker den offentliga ekonomin med cirka 3 miljarder euro från och med 2025. Av de samlade åtgärderna utgör utgiftsbesparingarna ca 1, 6 miljarder euro 2028. Skatteåtgärdernas statiska bruttoeffekt stärker de offentliga finanserna med ca 1,8 miljarder euro 2028.

Regeringen följer aktivt i samband med budgetförhandlingarna och ramförhandlingarna hur dessa två åtgärdshelheter framskrider, och sätter in ersättande åtgärder om det finns en risk att målet på sammanlagt 9 miljarder euro inte uppnås.

Systemet med ramar för statsfinanserna är ett centralt verktyg i styrningen av regeringens finanspolitik och lägger grunden för en trovärdig ekonomisk politik. Regeringen förbinder sig vid det ramförfarande som gäller utgifterna i statsfinanserna. Föresatserna i regeringsprogrammet och andra åtgärder genomförs inom ramen för valperioden, och regeringen har förbundit sig att vid behov prioritera genomförandet av projekten.

Regeringen genomför under valperioden ett tidsbundet investeringsprogram på 4 miljarder euro för att skapa förutsättningar för hållbar tillväxt. Investeringsprogrammet består av betydande satsningar på trafikledsprojekt som är viktiga med tanke på arbetskraftens rörlighet, den exportdrivna industrin och näringslivet samt på minskningen av det eftersatta underhållet och främjandet av banprojekt överallt i Finland. Programmet finansieras genom statens kapitalintäkter, minskning av överkapitaliseringen i onoterade statsägda bolag och genom intäktsföringar från statens bostadsfond utan att fondens verksamhet i nuvarande omfattning äventyras. Utgifterna i investeringsprogrammet ökar således inte statens behov av upplåning under regeringsperioden.
 
Genom sin skattepolitik strävar regeringen efter att förbättra hushållens köpkraft, förbättra incitamenten för arbete och stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. Regeringens skattepolitik uppmuntrar till arbete och företagande och den stöder inhemskt ägande. Det totala skatteuttaget ska inte skärpas genom beslut av regeringen.

Regeringen ser allvarligt på de risker som borgens- och garantiansvar medför i de offentliga finanserna. Processen bestående av bedömning och beviljande av statlig borgen och garanti ska utvecklas så att den på ett bredare sätt kan beakta riskerna, och en borgensavgift ska i regel tas ut när borgen beviljas. 

Beslut om regeringens finans- och strukturpolitiska mål och åtgärder fattas och rapporteras årligen i planen för de offentliga finanserna och i budgetpropositionerna, vilka baserar sig på finansministeriets ekonomiska avdelnings oberoende ekonomiska prognos. Regeringens finans- och strukturpolitiska mål och åtgärder rapporteras också till EU-kommissionen. En finanspolitisk-strukturell plan enligt EU:s reviderade finanspolitiska lagstiftning bereds första gången hösten 2024 och därefter alltid i början av regeringsperioden. Dessutom rapporteras regeringens budgetproposition till kommissionen. Europeiska kommissionen granskar på förhand och följer upp medlemsstaternas finanspolitik inom ramen för den så kallade europeiska planeringsterminen.

Statsskulden.

Kontaktinformation

Budgetrådet
Annika Klimenko
tfn 02955 30180
annika.klimenko(at)gov.fi