Statsförvaltningen

Statsförvaltningen består av centralförvaltningen, regionförvaltningen och lokalförvaltningen. Centralförvaltningen består av ministerierna samt ämbetsverken och inrättningarna inom deras förvaltningsområde. Statsförvaltningen har sammanlagt cirka 76 750 anställda.

Ämbetsverkens och inrättningarnas uppgifter och storlek varierar. De sköter utöver förvaltningsuppgifter bland annat om den interna och externa säkerheten, om statistikproduktions-, dataadministrations- och registreringsuppgifter samt om utvecklandet av specifika utsedda branscher och distributionen av den information som branschen producerar till hela samhället. En del av ämbetsverken och inrättningarna är statliga forskningsinstitut.

Statsförvaltningens gemensamma inlärningsmiljö eOppiva erbjuder utbildning om förvaltningens strukturer. Utbildningen är öppen för alla. Syftet med utbildningen är att göra allmänheten förtrogen med de centrala aktörerna och hur den offentliga förvaltningen har organiserats i Finland. I utbildningen går man igenom den offentliga förvaltningens organisation och i synnerhet statsförvaltningens organisation. Dessutom granskar man ramvillkoren för utövning av offentlig makt, läran om maktens tredelning och myndigheternas behörighetsfrågor. Du kan delta i utbildning via länken nedan:

Hallinnon rakenteet (eoppiva.fi, på finska)

Centralförvaltningen

Varje ministerium svarar inom sitt ansvarsområde för beredningen av de ärenden som hör till statsrådet och för att förvaltningen fungerar. Bestämmelser om ministeriernas ansvarsområden finns i reglementet för statsrådet och bestämmelser om uppgifterna i förordningarna om ministerierna. Bestämmelser om de ämbetsverk inom centralförvaltningen som lyder under ministerierna utfärdas separat för varje ämbetsverk. Mätt i antalet anställda är Försvarsmakten, Skatteförvaltningen och Gränsbevakningsväsendet de största ämbetsverken inom centralförvaltningen.

Regionförvaltningen

När det gäller statens regionförvaltning sköts myndighetsuppgifterna av livskraftscentralerna (10 centraler). Statens ämbetsverk på Åland är den statliga myndigheten på Åland.

Livskraftscentralerna sköter uppgifter som gäller bland annat näringar, landsbygd, trafik, miljö och naturresurser. Den allmänna administrativa styrningen av centralerna hör till arbets- och näringsministeriet.

Livskraftscentralernas webbplats

Lokalförvaltningen

Polisinrättningarna och arbets- och näringsbyråerna är ämbetsverk inom den statliga lokalförvaltningen. Ämbetsverken tillhandahåller dessutom sina tjänster vid den offentliga förvaltningens gemensamma serviceställen i enlighet med de lokala förhållandena och behoven. Även Folkpensionsanstalten, som är en offentligrättslig inrättning och lyder direkt under riksdagen, har ett omfattande nätverk av verksamhetsställen.

Utvecklingen av centralförvaltningen under 2000-talet

Statsförvaltningens grundstruktur har förändrats rätt lite sedan Finland blev självständigt. De högsta statsorganen och behörighetsförhållandena mellan dem har definierats i den regeringsform som föregick den nuvarande grundlagen. Förändringarna i ministeriestrukturerna har också varit små.

På ministerienivå fokuserar man på strategisk styrning och de operativa uppgifterna sköts vid ämbetsverken. Vid strukturomvandlingar inom ministerierna och deras förvaltningsområden har vissa uppgifter och enskilda ämbetsverk överförts från ett förvaltningsområde till ett annat. I utvecklingsarbetet har man koncentrerat sig på att utveckla statsrådet som helhet och effektiviteten hos ministeriernas verksamhet.

På ämbetsverksnivå har det skett fler ändringar inom centralförvaltningen och självständigheten och behörigheten hos ämbetsverken inom centralförvaltningen har varierat. Ämbetsverk och inrättningar inom statens centralförvaltning har slagits samman, lagts ned och dessutom har helt nya ämbetsverk och inrättningar grundats. Ämbetsverken har också omformats till affärsverk, av vilka en stor del sedan har bolagiserats. Reformen av förvaltningen har genomförts genom att koncentrera förvaltningens sakkunnig- och stödtjänster till servicecentra. Som exempel kan nämnas inrättandet av Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori 2014.

Utveckling av regionförvaltningen

En omfattande totalreform av statens regionförvaltning genomfördes vid ingången av 2026. I samband med reformen koncentrerades statens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter hos ett nytt riksomfattande ämbetsverk. Samtidigt inrättades det nya, regionala livskraftscentraler (10 livskraftscentraler). Statens ämbetsverk på Åland fortsatte sin verksamhet som tidigare.

I samband med regionförvaltningsreformen stärktes och förenhetligades tillstånds- och tillsynspraxis oberoende av region, och processerna och servicen gjordes smidigare. Mer information om projektet finns på FM:s webbplats och i projektportalen.

När reformen trädde i kraft upphörde verksamheten vid de regionförvaltningsverk (6 ämbetsverk) och närings-, trafik- och miljöcentraler (15 centraler) som tidigare utgjorde statens regionförvaltning och inrättades 2010.

Den statliga lokalförvaltningen har förändrats

Ämbetsverksstrukturen för de statliga myndigheter som tidigare betraktades som den statliga lokalförvaltningen har under de senaste åren ändrats så att deras behörighet har blivit riksomfattande. Som exempel kan nämnas Åklagarmyndigheten som inledde sin verksamhet som ett enhetligt ämbetsverk den 1 oktober 2019. 

Magistraterna slogs samman med Befolkningsregistercentralen till den riksomfattande Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vid ingången av 2020.

Från och med den 1 december 2020 slogs utsökningsverksamheten samman till ett enda riksomfattande ämbetsverk, Utsökningsverket. 

De statliga lokala myndigheterna inkluderar 11 polisinrättningar, och även dessa har huvudsakligen landskapstäckande eller ännu mer omfattande verksamhetsområden. 

Arbets- och näringstjänsterna överfördes till kommunerna vid ingången av 2025. Arbets- och näringsbyråernas personal överfördes också till kommunerna, och arbets- och näringsbyråernas verksamhet som ämbetsverk inom statens lokalförvaltning upphörde.

Statens verksamhet har organiserats också i annan form än ämbetsverk

Statens verksamhet har utöver ämbetsverk också organiserats som affärsverk, aktiebolag som helt eller delvis ägs av staten (s.k. specialuppgiftsbolag), fonder utanför budgeten samt offentligrättsliga inrättningar, stiftelser och andra offentligrättsliga fonder.

Statens affärsverk är Senatfastigheter inom finansministeriets förvaltningsområde och Forststyrelsen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Senatfastigheter är den sakkunnigorganisation som ansvarar för statens arbetsmiljöer och lokaler. Forststyrelsen driver affärsverksamhet som hänför sig till statens mark- och vattenområden och sköter dessutom offentliga förvaltningsuppgifter. Affärsverkens ekonomi står utanför statsbudgeten, men de utgör dock inte någon separat förmögenhet utan staten svarar i sista hand för deras förbindelser.

Statliga specialuppgifter sköts av 36 bolag. Staten har i egenskap av ägare ett särskilt intresse i anslutning till reglering eller myndighetsuppgifter i bolag med statliga specialuppgifter: bolagen har en av staten fastställd näringspolitisk, samhällspolitisk eller annan politisk uppgift eller någon annan särskild roll. Mer information om statens bolagsinnehav finns på webbplatsen för avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli.

Statsrådets kansli, avdelningen för ägarstyrning

Det finns 11 fonder utanför statsbudgeten. Enligt 87 § i grundlagen kan det genom lag bestämmas att en statlig fond ska lämnas utanför statsbudgeten om skötseln av någon bestående statlig uppgift nödvändigtvis kräver det. För att ett lagförslag om inrättande av en fond utanför statsbudgeten eller om väsentlig utvidgning av en sådan fond eller dess ändamål ska godkännas, krävs i riksdagen minst två tredjedelars majoritet av de avgivna rösterna. Fonderna står utanför budgeten men de har ingen självständig kassa. Deras kassamedel utgör en del av statens kassa (med undantag av Statens pensionsfond).

Närmare fondspecifika beskrivningar i regeringens årsberättelse

Exempel på statens offentligrättsliga stiftelser, institutioner och andra offentligrättsliga fonder är Nationalgalleriet, de offentligrättsliga stiftelseuniversiteten, Folkpensionsanstalten, Finlands Bank, Arbetshälsoinstitutet, Finlands Viltcentral, Finlands Skogscentral, Pensionsskyddscentralen, Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra och Arbetslöshetsförsäkringsfonden.

Kontaktuppgifter

Mikko Saarinen
finansråd
tfn 02955 30047
[email protected]