Faciliteten för återhämtning och resiliens

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är det största programmet inom EU:s återhämtningsinstrument (Next Generation EU). Målet är att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i unionen och att förbättra medlemsstaternas återhämtningsförmåga. Dessutom vill man minska de sociala och ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen samt stödja en grön och digital övergång. Dessa mål stärker sysselsättningen och produktionspotentialen i medlemsstaternas ekonomier efter coronakrisen och stödjer en hållbar tillväxt.

Hur mycket finansiering står till buds?

Faciliteten för återhämtning och resiliens innehåller 672,5 miljarder euro till medlemsstaterna (2018 års priser). Av detta belopp utgör 312,5 miljarder euro understöd och 360 miljarder euro lån.

  • 70 procent av understöden beviljas åren 2021 –2022. Fördelningsgrunden är medlemsstaternas levnadsstandard, befolkningsmängd och arbetslöshetsgraden 2015 –2019.
  • 30 procent av understöden beviljas år 2023. Fördelningsgrunden är levnadsstandarden och befolkningsmängden i medlemsstaterna. Ett annat kriterium är den ekonomiska utvecklingen åren 2020 och 2021.
  • Lån kan sökas om finansieringsbehoven för reformer och investeringar som ingår i medlemsstatens plan för återhämtning och resiliens överstiger det maximala stödbeloppet. I allmänhet uppgår det maximala lånebeloppet för varje medlemsstat till 6,8% av dess bruttonationalinkomst. Finland har tills vidare inte beslutat ansöka om lån.

Hur får en medlemsstat finansiering?

För att kunna få finansiering från faciliteten för återhämtning och resiliens måste en medlemsstat lägga fram en nationell plan för återhämtning och resiliens (RRP). Planen omfattar ett reform- och investeringsprogram för 2021 –2023. Reformerna och investeringsprojekten ska motsvara de landsspecifika rekommendationerna i den europeiska planeringsterminen.

Finlands plan för återhämtning och resiliens är en del av Finlands program för hållbar tillväxt.

På vilka grunder bedöms investerings- och reformhelheterna?

Medlemsstaterna ska i sina planer för återhämtning och resiliens beakta kriterierna i EU-lagstiftningen. De viktigaste är följande: 

  • De helheter som presenteras i planerna ska motsvara de landsspecifika rekommendationerna för Finland och rekommendationerna om euroområdets ekonomiska politik i den europeiska planeringsterminen.
  • Investeringarna och reformerna bildar enhetliga helheter.
  • Stöd till grön och digital övergång: 37 procent av finansieringen bör riktas till stöd för grön övergång och 20 procent till digitalisering.
  • Stöd till tillväxtpotentialen, sysselsättningen, medlemsländernas bärkraft och sammanhållning samt lindring av krisens konsekvenser.
  • Långsiktiga positiva effekter.

I samband med investeringarna och reformerna presenteras också en specificering av de uppskattade kostnaderna och kostnadseffektivitet samt en plan för avancerande och etappmål.

EU-rådet godkände landsspecifika rekommendationer till medlemsländerna (pressmeddelande 20.7.2020)