Fastställande av välfärdsområdets finansiering 

Välfärdsområdenas finansiering måste trygga ordnandet av tillräckliga social- och hälsovårdstjänster på det sätt som grundlagen förutsätter. 

Välfärdsområdenas statliga finansiering har allmän täckning. Välfärdsområdena kan alltså själva bestämma hur och till vad pengarna används.  

Finansieringen är också kalkylmässig. I beräkningsmodellen beaktas flera kriterier vilka viktas med de andelar som anges i finansieringslagen: 

• välfärdsområdenas invånarantal 
• faktorer som beskriver servicebehovet inom social- och hälsovården, 
• faktorer som beskriver de regionala förhållandena, 
  • tvåspråkighet 
  • inslaget av personer med ett främmande språk som modersmål 
  • samiskspråkighet 
  • befolkningstäthet och 
  • karaktär av skärgård. 

Dessutom bestäms en del av finansieringen enligt ett kriterium för främjande av välfärd och hälsa. Finansieringen av räddningsväsendet påverkas dessutom av regionala riskfaktorer.
Den regionala finansieringen beräknas årligen utifrån de nyaste statistiska uppgifterna så att den motsvarar förändringarna i servicebehovet och andra omständigheter inom varje välfärdsområde. 

Finansieringen justeras årligen

Det är med tanke på självständigt beslutsfattande och långsiktig utveckling av verksamheten viktigt att områdena kan förutse finansieringen. För att framförhållning ska kunna säkerställas har man bestämt att välfärdsområdenas finansieringsbas stärks årligen för social- och hälsovårdens del genom en uppskattad ökning av servicebehovet och kostnadsnivån. För räddningsväsendets del höjs finansieringsbasen enligt ökningen av kostnadsnivån. 

I nivån för finansieringen beaktas dessutom eventuella uppgiftsändringar som gäller välfärdsområdena. 

Den kalkylerade finansiering som beviljats välfärdsområdet justeras årligen i efterhand så att den motsvarar de faktiska kostnaderna på riksnivå. På så sätt ser man till att de kalkylerade kostnaderna inte skiljer sig från de faktiska kostnaderna. 

Finansieringsmodellen innehåller också incitament för att hålla tillbaka kostnadsökningen, vilket för sin del tryggar hållbarheten i de offentliga finanserna. Till exempel så justeras kostnaderna i efterhand på riksnivå. Detta betyder att alla välfärdsområdenas faktiska kostnader räknas ihop. Slutsumman jämförs med den finansiering som beviljats välfärdsområdena i sin helhet. Nivån på den statliga finansieringen för följande år kan sedan justeras med hänsyn till skillnaden mellan dessa tal. Det lönar sig således inte för ett enskilt område att överskrida den statliga finansiering som beviljats området. 

Kontakt

Jenni Jaakkola, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 570, jenni.jaakkola(a)gov.fi
Jussi Lindgren, ledande specialsakkunnig, tfn 02955 30293, jussi.lindgren(at)gov.fi
Roosa Valkama, finansexpert, tfn 02955 30560, roosa.valkama(at)gov.fi