Tillgänglighet

Tillgänglighetsdirektivet och den nationella lagstiftning som följer av det kräver att myndigheterna gör sina digitala tjänster tillgängliga. Regeringens proposition med förslag till lag om tillhandahållande av digitala tjänster har lämnats till riksdagen den 3 maj 2018. Tillgänglighetskraven börjar tillämpas gradvis från och med den 23 september 2019.

Alla användare gynnas av tillgängliga digitala tjänster. Att förbättra tillgängligheten är ett väsentligt led i digitaliseringen av den offentliga förvaltningens tjänster.

Europaparlamentets och rådets direktiv (2016/2102) om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer trädde i kraft den 22 december 2016. I tillgänglighetsdirektivet föreskrivs om miniminivån för den offentliga sektorns nättjänster samt metoder för övervakning av tillgängligheten.

Tillgänglighetsdirektivets mål är att

  • främja var och ens möjligheter att agera fullvärdigt i ett digitalt samhälle
  • skapa enhetliga minimikrav i hela Europa för tillgängligheten hos den offentliga förvaltningens webbplatser och mobilapplikationer
  • förbättra de digitala tjänsternas kvalitet
  • förbättra Europeiska unionens inre marknad för genomförandet av tillgänglighetskraven.

​I Finland är det finansministeriet som ansvarar för beredningen av den nationella lagstiftning som tillgänglighetsdirektivet kräver. Regeringens proposition med förslag till lag om tillhandahållande av digitala tjänster (60/2018) har lämnats till riksdagen den 3 maj 2018. Utöver tillgänglighetskraven föreslås i utkastet en skyldighet för den offentliga förvaltningen att ge sina kunder möjlighet att sköta ärenden och kommunicera med myndigheten elektroniskt.

Vad är tillgänglighet?

Tillgänglighet gäller digitala tjänster, medan fysisk tillgänglighet gäller den fysiska världen. I tillgänglighetsdirektivet avses med tillgänglighet att webbplatser, mobilapplikationer och deras innehåll är sådana att vem som helst kan använda dem och förstå vad som sägs i dem.

För att genomföra tillgängligheten ska i planeringen av digitala tjänster tillämpas sådana förfaranden, tekniker och metoder som säkerställer att tjänsterna kan användas på olika terminaler och olika hjälpmedel. Tillgängligheten ska således tas i beaktande redan vid upphandling av tjänsten.

Tillgänglighet är en väsentlig del av principen ”design för alla”, som innebär att de olika användarna och deras behov ska tas i beaktande redan i det skede då tjänsten planeras. Målet är att på det här sättet garantera lika möjligheter för alla användare att utnyttja de digitala tjänsterna oavsett hörsel- eller synförmåga, motoriska svårigheter eller andra funktionsbegränsningar.

Vem gäller tillgänglighetskraven?

Tillgänglighetsdirektivets tillämpas på webbplatser och mobila applikationer för den offentliga sektorn och organisationer som handhar offentliga förvaltningsuppgifter samt på nästan allt innehåll i dessa.  

Tillgänglighetskraven gäller följande:

  • statliga myndigheter och affärsverk (till exempel ministerier och ämbetsverk)
  • kommunala myndigheter, inklusive affärsverk och skolor
  • en del av riksdagens ämbetsverk och republikens presidents kansli
  • offentligrättsliga sammanslutningar, till den del de sköter offentliga förvaltningsuppgifter
  • självständiga offentligrättsliga inrättningar (till exempel FPA)
  • universitet, som avses i universitetslagen (558/2009)
  • yrkeshögskolor som yrkeshögskolelagen (932/2014) föreskriver om
  • ortodoxa kyrkan och de ortodoxa församlingarna
  • bolag som sköter lagstadgade uppgifter (till exempel besiktningskontor, pensions- och olycksfallsförsäkringsbolag)

Dessutom föreslås det i lagförslaget att tillgänglighetskraven också ska gälla följande:

  • offentligrättsliga inrättningar
  • digitala identifieringstjänster som tillhandahålls av leverantörer av starka elektroniska autentiseringstjänster – kraven gäller inte det egentliga identifieringsverktygets tillgänglighet
  • organisationer i tredje sektorn som får stöd av myndigheter för att producera webbplatser – kraven gäller dock inte så kallat allmänt verksamhetsunderstöd till organisationerna
  • vissa digitala tjänster som tillhandahålls av offentliga bolag inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster till den del som de är avsedda för allmänheten.

Även följande aktörers digitala tjänster ska den 1.1.2021 vara tillgängliga till den del syftet med tjänsterna är att tillhandahålla kunder eller allmänheten tjänster:

  • kreditinstitut som avses i 1 kap. 7 § i kreditinstitutslagen (610/2014)
  • betalningsinstitut som avses i 5 § 2 punkten i lagen om betalningsinstitut (297/2010)
  • värdepappersföretag som avses i 1 kap. 13 § 1 mom. 1 punkten i lagen om investeringstjänster (747/2012)
  • försäkringsbolag som avses i 1 kap. 1 § 1 mom. i försäkringsbolagslagen (521/2008) samt försäkringsföreningar som avses i 1 kap. 1 § 1 mom. i lagen om försäkringsföreningar (1250/1987).

Bestämmelser om tillämpningen av tillgänglighetskraven på evangelisk-lutherska kyrkan utfärdas separat. I det här skedet tillämpas kraven inte heller på landskapsmyndigheterna eftersom landskapsreformen pågår och det ännu inte finns någon allmän lagstiftning om landskapen.

Genomförs enligt gradvis tidtabell

Tillgänglighetskraven tillämpas enligt följande tidtabell:

  • Webbplatser som publicerats den 23 september 2018 eller efter det ska överensstämma med tillgänglighetskraven senast den 23 september 2019.
  • Webbplatser som publicerats före den 23 september 2018 ska överensstämma med tillgänglighetskraven senast den 23 september 2020.
  • Mobilapplikationer ska uppfylla tillgänglighetskraven den 23 juni 2021.
  • Myndigheters och offentligrättsliga inrättningars intranät – inklusive de som används på arbetsplatserna – ska vara förenliga med tillgänglighetskraven om de publiceras den 23.9.2019 eller därefter. Tillgänglighetskraven tillämpas på intranät som publicerats före den 23.9.2019 endast om hela intranätet förnyas, till exempel till följd av ett helt nytt publiceringssystem. I sådana fall bör man fästa uppmärksamhet vid att publiceringssystemet stöder tillgänglighetskraven. (Uppdaterat 21.11.2018).
  • PDF-filer och andra dokument som gjorts med kontorsprogram då de utgör en del av webbplatsens innehåll – se Vanliga frågor om tillgänglighet, fråga 14.

Undantag

Tillgänglighetskraven tillämpas inte

  • då den digitala tjänsten planeras och används tillfälligt eller på försök i en begränsad grupp i samband med småbarnspedagogiken, undervisningen eller utbildningen, till exempel som i elevernas övningsarbete
  • då en myndighet eller en tjänsteleverantör tillhandahåller en direktuppspelning på en webbplats eller i en mobilapplikation, till exempel ett möte eller ett evenemang. Om detta publiceras som en inspelning på nätet efter den 23 september 2020, ska innehållet överensstämma med tillgänglighetskraven.
  • i sin helhet på nätkartor och kartinnehåll, om den väsentliga informationen i kartor som är avsedda för navigeringsbruk finns i en tillgänglig digital form
  • digitala tjänster som tillhandahålls av Rundradion
  • uttryck av verk i kulturarvssamlingar som inte kan göras helt tillgängliga
  • filformat av kontorsprogram, som har publicerats före den 23 september 2018, om inte användaren behöver innehållet i dessa filer för aktiva administrativa processer. Gäller till exempel PDF-filer, Microsoft Office-filer och motsvarande filer med öppen källkod.
  • på innehållet i webbplatser och mobila applikationer som tillhandahålls av tredje parter och som inte finansieras, utvecklas eller övervakas av en myndighet eller en tjänsteleverantör. Detta inbegriper till exempel input från sociala medietjänster som bäddats in i webbplatser.

Tekniska krav för organisationer

Tillgänglighetskraven på digitala tjänster gäller möjlighet att uppfatta, hanterbarhet, begriplighet och funktionssäkerhet.

  • Miniminivån för tillgänglighet som avses i tillgänglighetsdirektivet fastställs utifrån standarden EN 301 549 för beaktandet av tillgängligheten i offentlig upphandling av informations- och kommunikationsteknik. Kraven i tillgänglighetsdirektivet är de som beskrivs i kapitel 9–11 i den europeiska standarden EN 301 549.
  • I praktiken bygger de tekniska kraven i den europeiska standarden i tillämpliga delar på WCAG 2.1-anvisningen (Web Content Accessibility Guidelines). WCAG är en internationell teknisk anvisning om hur webbtjänster görs tillgängliga. WCAG-anvisningen är indelad i tre kravnivåer: A, AA och AAA. Kraven i tillgänglighetsdirektivet baserar sig på nivån AA.
  • Om Europeiska unionen inte före den 23 december 2018 har publicerat referensuppgifter för de harmoniserade standarderna, som innehåller tillgänglighetskrav för mobila applikationer, kompletterar kommissionen den europeiska standarden EN 301 549 genom en genomförandeakt. Den innehåller tillgänglighetskrav för mobila applikationer.
  • Genomförandet av tillgänglighet får inte medföra en oskälig belastning på organisationerna. Huruvida belastningen är oskälig bedöms utifrån organisationens storlek, resurser och karaktär, tjänstens användningsfrekvens och längd, kostnaderna och fördelarna som tjänstens tillgänglighet medför särskilt personer med funktionsnedsättning. Organisationerna ska motivera tillämpning av oskälig belastning i tillgänglighetsutlåtandet (se nedan).

Tillgänglighetsutlåtande synligt i tjänsten

Tillgänglighetsdirektivet förutsätter att det i den offentliga sektorns digitala tjänster finns ett tillgänglighetsutlåtande enligt ovan nämnda gradering. Kommissionen utfärdar en detaljerad modell av tillgänglighetsutlåtandet under 2018. Av utlåtandet ska framgå:

  • vilka delar av innehållet inte är tillgängliga och varför, samt information om eventuella tillgängliga alternativ som finns att tillgå (tillämpning av oskälig belastning)
  • på vilket sätt vem som helst kan meddela organisationen att dess webbplats eller mobila applikation inte uppfyller tillgänglighetskraven, och begära uppgifter som är väsentliga för att utreda eller tillgodose personens intressen, rättigheter eller skyldigheter i en tillgänglig form (organisationens kontaktinformation i frågor gällande tillgänglighet)
  • förfarande som kunden kan ty sig till om han eller hon är missnöjd med svaret på sin anmälan eller begäran (rättsskyddsmetoder i fråga om tillgänglighet).

Tillsyn

Tillgänglighetsdirektivet förutsätter att medlemsstaterna övervakar genomförandet av direktivet samt rapporterar för kommissionen vilka åtgärder som vidtagits för att göra den offentliga sektorns digitala tjänster tillgängliga.

Rätten att ge respons om tillgängligheten samt lämna in en begäran om utredning av tillgängligheten eller en tillgänglighetsklagan träder gradvis i kraft från och med den 23 september 2019 (se tidtabell ovan). Respons om tillgängligheten kan ges till tjänsteleverantören över förbrytelser mot tillgänglighetskraven. En begäran om utredning av tillgängligheten kan lämnas in till, eller en tillgänglighetsklagan anföras hos tillsynsmyndigheten, om man är missnöjd med svaret på sin begäran om utredning eller med den tid det tagit att få ett svar.

Regionförvaltningsverket i Södra Finland ansvarar för tillgänglighetstillsynen i Finland. Ansvaret börjar då den nya lagstiftningen träder i kraft. Tillsynsansvaret överförs till statens tillstånds- och tillsynsmyndighet Luova när den inleder sin verksamhet i början av 2021.

Mer information

Webbplatser

Handböcker

Videor