Avlöningen, incitamentssystemen 

Avlöningen och utvecklingen av den 

Statens lönepolitik är i stort sett enhetlig. Den baserar sig till vissa delar även på olika ämbetsverks utgångslägen, behov och tillämpningar. Varje ämbetsverk har ett eget lönesystem (nedan förkortat vpj= valtion palkkausjärjestelmä/statens lönesystem). Lönesystemen utgör grunden för uppmuntrande, konkurrenskraftig och rättvis belöning. 

Målet med tillämpningen och utvecklingen av lönepolitiken och statens lönesystem är att:

  • främja genomförandet av statens löne- och avtalspolitik, 
  • göra belönandet till ett verktyg för effektiv ledning och verksamhet, 
  • utnyttja även andra belöningsmedel är enbart lönesystemen, 
  • sörja för statens lönekonkurrenskraft så att staten har tillgång till kompetent personal och att personalen hålls i statens tjänst, 
  • sörja för lönejämställdhet 

Skapandet och utvecklandet av lönesystemen är den viktigaste metoden när det gäller tjänste- och kollektivavtalsverksamheten på statlig ämbetsverksnivå. Statliga avtal som ingås på centralnivå spelar också en central roll när det gäller att utveckla lönepolitiken och lönesystemen. Vid ämbetsverksspecifik avtalsverksamhet har de så kallade ämbetsverkspotterna allokerats till strukturella ändringar i lönesystemen, såsom utvecklandet av grunderna för den uppgiftsspecifika och den personliga lönedelen samt ändringar och sporrande graderingar i lönetabellerna.

Ytterligare information

Länken till Statens tjänste- och arbetskollektivavtal -sidan

Länken till Personalförvaltningsdokument-sidan

Lag om statens tjänstekollektivavtal, 6.11.1970/664 (Finlex)

Förordning om statens tjänstekollektivavtal, 23.12.1987/1203 (Finlex)

Incitamentslön, 1996 (på finska)