FI SV EN

Statens lönesystem

Lönegrunderna 

Lönen är det viktigaste anställningsvillkoret. Den utgör största delen av arbetsgivarens arbetskraftsutgifter och en stor del av omkostnaderna. Lönepolitiken är ett ledningsverktyg, och målet är att man med hjälp av lönesättningen kan främja statsförvaltningens och dess verksamhetsenheters effektivitet och förbättra konkurrenskraften när det gäller tillgången till kompetent personal och bevarandet av dem i statens tjänst. 

I statens lönesystem (vpj) bestäms månadslönen i regel enligt uppgiftens kravnivå och den individuella arbetsprestationen. Dessa skapar tillsammans med lönen som reagerar på förändringar en sporrande, konkurrenskraftig och rättvis grund för belönandet. 

Ämbetsverksspecifika system 

Vpj-systemen är ämbetsverksspecifika, men de har upprättats enligt enhetliga principer. Systemen baserar sig på avtalsområdesspecifika tjänste- och kollektivavtal. Lönedelen som bestäms enligt uppgiftens kravnivå har i vpj-systemet graderats ämbetsverksspecifikt i ca 10-20 kravnivåer. Den individuella lönedel som bestäms enligt arbetsprestationen och kompetensen kan, beroende på det system som ämbetsverket tillämpar, utgöra högst 50 % av den uppgiftsspecifika lönedelen, och den har dessutom graderats i 5-15 prestationsnivåer. 

Ämbetsverken har specifika bedömningssystem för bedömningen av uppgifternas kravnivå och den individuella prestationen. De delfaktorer som påverkar kravnivån gäller typiskt kompetens, interaktion och ansvar som uppgiften förutsätter. Delfaktorerna som gäller arbetsprestationen gäller typiskt yrkesskickligheten, prestationen och samarbetet. Uppgifternas kravnivå och den individuella prestationen granskas årligen i samband med resultat- och utvecklingsdiskussioner mellan chefen och den anställde. 

Sporrande belöning 

Avsikten med de båda huvudsakliga komponenterna i vpj, den uppgiftsspecifika och den individuella lönedelen, är att belöna på ett sporrande sätt. Systemet uppmuntrar personalen till att söka sig till allt mera krävande uppgifter och att förbättra sin prestation och sin kompetens. Systemet förutsätter gott chefsarbete och ledande. Tillämpningen av vpj riktas i enlighet med kraven på effektiv verksamhet, så att man tar i beaktande de förändrade kraven i en föränderlig verksamhetsomgivning och den förbättrade prestationen tack vare förhöjningen av kompetensen.  

En liten del av statsförvaltningen tillämpar separata resultatarvoden som bestäms och betalas årligen.  Målet är att användningen av dem utvidgas. 

Vissa lönesystem 

En liten del av de statsanställda har andra ämbetsverksspecifika eller branschspecifika system. Ett fåtal vpj-system tillämpar även en erfarenhetsdel som baserar sig på tjänsteåren. Individuella eurobaserade löneavtal används också. Ämbetsverkens och ministeriernas högsta tjänstemannaledning har löner som fastslagits på statsrådsnivå. Avlöningen kan omfatta lönefaktorer som baserar sig på särskilda förhållanden samt arbetstidsersättningar. 

Lönetabellerna 

Lönetabellerna är ämbetsverksspecifika och kan fås från ämbetsverken. Statens arbetsmarknadsverk ger inte ut några centraliserade lönetabeller.

Ytterligare information

Länken till Resultatlön -sidan
Kannustavaan palkkaukseen, 1996

Kontaktuppgifter

Regeringsråd
Risto Lerssi
tfn 02955 30022
[email protected]