Verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät (TUVE-verksamhet)

Verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät regleras i lag. Genom verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät tryggas i alla situationer samarbetet och kommunikationen mellan statens högsta ledning och de myndigheter som är viktiga med tanke på samhällets säkerhet.

Lag om verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät (finlex.fi)

Säkerhetsmyndigheternas gemensamma IKT-tjänster och verksamhetsmodellen

Säkerhetsnätet (Tuve) som skapats med hänsyn till kraven på hög beredskap och säkerhet är ett av staten ägt och förvaltat myndighetsnät som omfattar ett kommunikationsnät, tillhörande utrymmen samt gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster. Säker-hetsnätet möjliggör dagligt arbete såväl i operativ verksamhet som i administrativa uppgifter. Tjänsterna (nedan Tuve-tjänsterna) är tillgängliga i hela landet och de kan utnyttjas även för internationella uppdrag. Tjänsterna produceras, övervakas och administreras dygnet runt.

Tuve-tjänsternas produceras för de användargrupper som definierats i Tuve-lagen. Tjänsterna har cirka 35 000 användare vid statsrådet, olika organisationer inom Polisen, Gränsbevakningsväsendet, Nödcentralsverket, Migrationsverket, Försvarsmakten, Tullen, räddningsverket, den prehospitala akutvården och i vissa organisationer som stöder dessa myndigheter.

Tuve-tjänsternas överensstämmelse med kraven på hög beredskap och hög säkerhet utvecklas och serviceleverantörernas förmåga att producera tjänster utvärderas regelbundet.

Finansministeriet svarar för styrningen och tillsynen

Finansministeriet svarar för den strategiska och ekonomiska styrningen av säkerhetsnätsverksamheten samt för styrningen av den informations- och kommunikationstekniska beredskapen, övrig beredskap och säkerheten. Finansministeriet svarar även för styrningen av och tillsynen över serviceproduktionen i anslutning till säkerhetsnätet.

Som finansministeriets stöd vid styrningen och tillsynen finns delegat-ionen för säkerhetsnätets verksamhet, som tillsätts av statsrådet. I delegationen finns företrädare för statsrådets kansli, utrikesministeriet, inrikesministeriet, försvarsministeriet, kommunikationsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Försvarsmakten, Försörjningsberedskapscentralen samt Finlands Kommunförbund. Delegationen ska 2024 kompletteras med en gemensam representant för välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen. 

Suomen Erillisverkot Oy och Valtori som producenter av tjänster i säkerhetsnätet

Informations- och kommunikationstekniska tjänster samt integrations-tjänster i säkerhetsnätet produceras av Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori. Säkerhetsnätets nät- och infrastrukturtjänster produceras av Suomen Erillisverkot Oy (nedan Erillisverkot), som helt ägs av staten. Erillisverkot producerar också de i Tuve-lagen avsedda informations- och kommunikationstekniska tjänsterna för myndighetsradionätet samt för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband, dvs. de s.k. Virve-tjänsterna.

Producenterna av tjänster i säkerhetsnätet har lagstadgad ensamrätt att tillhandahålla tjänster i säkerhetsnätet. Ensamrätten har begränsats till att gälla de tjänster i säkerhetsnätet som definieras i Tuve-lagen. Dessutom har ensamrätten och användningen av säkerhetsnätet begränsats till att gälla myndigheternas interna, inbördes och externa samarbete och kommunikation i anslutning till verksamheten hos de centrala myndigheter som ansvarar för säkerheten, där kraven på hög säkerhet eller beredskap iakttas. 

För att trygga ensamrätten och säkerheten i säkerhetsnätsverksamheten ska tillhandahållarna av säkerhetsnätets tjänster på det sätt som förutsätts i Tuve-lagen ordna produktionen av säkerhetsnätets tjänster administrativt, funktionellt och ekonomiskt åtskilt från sin övriga verksam-het. Genom åtskiljandet säkerställs att de resurser som säkerhetsnätsverksamheten kräver finns tillgängliga i alla säkerhetssituationer och att säkerheten och beredskapen hanteras så att de mål för verksamheten som anges i Tuve-lagen uppfylls. För att ensamrätten ska vara klart avgränsad krävs det också att tillhandahållarna av säkerhetsnätets tjänster i sin bokföring avskiljer intäkterna och utgifterna för säkerhetsnätsverksamheten från sin övriga verksamhet. På så sätt säkerställs det också att avgifterna uttryckligen täcker utgifterna för verksamheten i säkerhetsnätet.

Utvecklingen av verksamheten

Finansministeriet upprätthåller tillsammans med de ämbetsverk som använder säkerhetsnätet dokumentet ”Riktlinjer för utvecklingen av säkerhetsnätsverksamheten”. Dokumentet beskriver principerna för kontinuerlig utveckling av säkerhetsnätet. Principerna beaktar både digitali-seringen av den offentliga förvaltningen och de behov att utveckla tjänsterna som följer av användarorganisationernas verksamhetsrelaterade behov av förändring. Utifrån dokumentet utarbetas det en årligen uppdaterad målarkitektur för säkerhetsnätsverksamheten samt en ge-nomförandeplan för den.

Utvecklingen av tjänsterna i myndighetsradionätet Virve till bredband i anslutning till säkerhetsnätsverksamheten inleddes 2017. Målet är att den nya informations- och kommunikationstekniska tjänsten Virve 2 för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband ska realiseras 2025–2027.

Samarbetet mellan Valtori och Erillisverot utvecklas bl.a. så att de kan erbjuda interoperabla servicehelheter som beaktar kundernas behov.

Mer om detta:

• Inledning av verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät 12/2016 (finska)
• Bilaga till ovanstående: Utredning om olika frågeställningar i förvaltningsutskottets betänkande FvUB 35/2014 (finska)
• Lagen om verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät (10/2015)
• Statsrådets förordning om verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät (1109/2015) (finska)
• Suomen Erillisverkot Oy
• Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori, TUVE-information (finska)
• VIRVE 2.0 utvecklandet