EU och ekonomin

EU-ländernas ekonomier har blivit starkt integrerade och framförallt euroländerna har gemensamma intressen. Därför koordineras medlemsländernas ekonomiska politik i Rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin).

Fokus ligger särskilt på politikområden där konsekvenserna kan vara gränsöverskridande. Euroländerna har en gemensam penningpolitik som sköts av Europeiska centralbanken. Den gemensamma penningspolitiken är en orsak till att EU har rättsligt förpliktande regler som gäller medlemsländernas offentliga ekonomi och finanspolitik. Reglerna är samlade i den s.k. stabilitets- och tillväxtpakten.

Dessutom koordineras andra politikområden, bl.a. struktur- och sysselsättningspolitiken, men där är förfarandena inte förpliktande i samma grad.

Ur EU-budgeten finansieras åtgärder som medlemsländerna inte kan finansiera själva eller är effektivare att finansiera gemensamt. Budgeten bereds av kommissionen. Beslut om budgeten fattas av rådet och parlamentet tillsammans.

Finansministeriet deltar i budgetberedningen främst i rådets arbetsgrupp, den s.k. budgetkommittén. Ansvaret för budgetförvaltningen finns antingen hos EU-länderna och kommissionen gemensamt eller kommissionen ensam. Merparten av budgeten förvaltas av nationella eller regionala myndigheter. EU-budgeten stöder bl.a. finländskt jordbruk och landsbygdsutveckling samt ger särskilt stöd för glesbefolkade norra och östra regioner.

Merparten av EU:s budgetmedel kommer från medlemsländerna, som betalar en procentandel av sin bruttnationalprodukt (BNP). Andra inkomster i budgeten är tullavgifter för produkter utanför EU samt en andel beräknad enligt uppburen moms i EU-länderna.

Behandlingen av EU-ärenden i statsrådet