Förslag om hur marginalisering och polarisering kan förhindras

Delegationen föreslår att nedan beskrivna förslag och slutsatser ska beaktas och främjas när digitaliseringen av tjänsterna fortskrider i Finland. 

Förslag 1: Traditionella kommunikationssätt ska tryggas

Det är uppenbart att man inte får alla att använda elektronisk kommunikation, antingen för att det är omöjligt i deras situation eller för att de inte vill eller kan. Alternativa kanaler (per telefon och vid disk) jämte digitala ska tryggas liksom myndigheternas ekonomiska resurser för produktion av dessa tjänster.

Känslan av delaktighet som en fullvärdig medlem av samhället och att klara sig själv är viktiga saker för var och en.  Många behöver personliga möten.

Förslag 2: Satsa på lättläst och klarspråk

Lättläst språk har anpassats i olika delar (innehåll, ordförråd och struktur) för att utgöra en mer lättläst och begriplig version av standardspråket. Behovet av lättläst språk har ökat de senaste åren (Selkokeskus, bedömning 2019).

En orsak är att minnessjukdomar blir vanligare när befolkningen åldras. När man vill att äldre ska bo hemma så länge som möjligt understryks behovet av lättlästa anvisningar, material m.m. De hjälper personen att klara sig självständigt i vardagen. En annan orsak är det ökade antalet invandrare. För den växande gruppen av vuxna som läser finska som andraspråk är lättläst ett bra sätt att komma in i det finska samhället och lära sig finska. Som tredje orsak kan man nämna det växande antalet specialelever. Bland specialeleverna finns det många som har specifika språksvårigheter och för vilka lättläst material kan fungera bra, t.ex. när man vill öka läsintresset.

Därför är det viktigt att myndigheterna ser till att de egna webbplatserna och -tjänsterna har ett klart, lättbegripligt språk och i tillämpliga delar lättlästa instruktioner. Satsningen på klarspråk och lättläst kräver också resurser.

Förslag 3: Användarna ska tas med i planeringen av tjänsterna

Det finns goda erfarenheter av att äldre deltar i planeringen och ibruktagandet av teknik som är avsedd för dem, bl.a. från KUMOUS-projektet (Saari m.fl. 2018). Då säkerställs att tjänsten eller apparaten är anpassad till de äldres behov och förutsättningar att använda den. Det är viktigt att bryta fördomar och antaganden om åldrandet när tekniska lösningar planeras och marknadsförs.

Vid servicedesign är det viktigt att också beakta övriga utsatta användargrupper. Det finns skäl att utreda hur t.ex. synskadade, personer med kognitiva svårigheter eller rörelsehindrade upplever den digitala tjänsten eller produkten.

Rekommendationen att inkludera användarna gäller tillverkare av apparater, tjänsteproducenter som utnyttjar tekniken och bägges marknadsförare. Den som planerar ska fästa vikt vid att apparaterna och applikationerna är lätta att använda samt vid enkel integration av apparater. Den som ansvarar för införandet av ny teknik ska säkerställa att användarna introduceras i den via meningsfullt innehåll. Utgångspunkten ska vara att enskilda konsumenters svårigheter att använda en digital tjänst eller teknik inte är ett kompetensproblem hos användarna utan har att göra med dålig planering.  Alla åldersgrupper gynnas av att kunderna tas med i planeringen.