Revision av statsandelssystemet för kommunal basservice

Statsandelsreformen baserade sig på föresatserna i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering  om en övergripande översyn av den kommunala finansieringen och statsandelssystemet så att de motsvarar kommunernas nya roll och läget efter att social- och hälsovårdsreformen och trätt i kraft och reformen av arbets- och näringstjänsterna genomförts. Utgångspunkten för reformen var att säkerställa att kommuner av olika storlek har förutsättningar att ordna den lagstadgade basservicen överallt i Finland. De kommunspecifika statsandelskalkylerna över basservicen och kommunalskatteprocenten enligt utgångsläget och den nuvarande lagstiftningen finns här. 

Det nuvarande statsandelssystemet för kommunal basservice grundar sig på den statsandelsreform som genomfördes vid ingången av 2015. I samband med den frångicks de sektorsvisa bestämningsgrunderna för statsandelen och man övergick till enhetliga bestämningsgrunder för alla åligganden. Den gällande lagen om statsandel för kommunal basservice trädde i kraft vid ingången av 2023. I statsandelssystemet gjordes då de ändringar som var nödvändiga på grund av social- och hälsovårdsreformen. 

Efter social- och hälsovårdsreformens ikraftträdande utfärdades det bestämmelser om att ansvaret för att ordna offentlig arbetskraftsservice skulle föras över från staten till kommunerna vid ingången av 2025 (reformen av arbets- och näringstjänsterna). Ordnandet av arbetskraftsservice blev ett nytt statsandelsåliggande för kommunerna. I samband med reformen av arbets- och näringstjänsterna gjordes endast de ändringar i statsandelslagen som var nödvändiga på grund av reformen. 

Kommunernas uppgifter ändrades avsevärt i och med de ovannämnda ändringarna. Bestämningsgrunderna för de kalkylerade kostnaderna för statsandelsåliggandena och viktningsvärdena för dem har inte justerats i sin helhet så att de motsvarar kommunernas nuvarande uppgifter, utan de grundar sig på den statsandelsreform som gjordes för mer än tio år sedan. Social- och hälsovårdsreformen har en fortsatt inverkan på kommunernas finansiering och på statsandelarna till de enskilda kommunerna trots att kommunerna inte längre har organiseringsansvaret för uppgifter som gäller social- och hälsovård. Därför är det viktigt att systemet uppdateras med stöd av den senaste forskningen så att det motsvarar kommunernas nuvarande uppgifter.

Finansministeriet tillsatte den 31 augusti 2023 en beredningsgrupp för beredningen av reformen av statsandelssystemet för kommunal basservice. Gruppen bestod av företrädare för ministerierna och Finlands Kommunförbund. Dessutom tillsatte kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen två utredare för statsandelsreformen.

Finansministeriet beställde en undersökning av Statens ekonomiska forskningscentral i syfte att utreda kostnadsvikterna för kommunernas uppgifter inom småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning, bibliotek, grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet när det gäller statsandelssystemet för kommunal basservice. Som ett led i undersökningen granskades också de övriga kalkylerade statsandelsgrundernas viktningsvärden. Statens ekonomiska forskningscentral gjorde dessutom separata utredningar för att uppdatera viktkoefficienterna per åldersgrupp för hemkommunsersättningen och ta reda på hur kommunens åldersstruktur påverkar kostnaderna för inslag av personer med utländsk bakgrund. De politiska beredningsskedena med material beskrivs noggrannare nedan.  

Nästa skede av reformen skulle ha varit på remiss från november 2025 till januari 2026 och lagförslaget skulle ha behandlats så att riksdagen skulle ha hunnit godkänna det ännu under vårsessionen 2026. Då skulle kommunerna i tillräckligt god tid ha haft uppgifter om statsandelarna för 2027 för budgetberedningen. Avsikten var att lagarna skulle ha trätt i kraft vid ingången av 2027. 

Utgångsläget och reformbehoven behandlades under minister Ikonens kommunturné hösten 2025. Landskapsturnéerna inleddes i Kouvola och avslutades med ett evenemang i Tammerfors. Under kommunturnén träffade ministern representanter för alla kommuner på fastlandet. Under landskapsturnén diskuterades kommunernas utmaningar och pågående reformer. 
•    Material som kommun- och regionminister Ikonen och överdirektör, avdelningschef Jussi Virsunen presenterat under kommunturnén 
•    Landskapsvisa dior 

Totalrevisionen av statsandelssystemet för kommunal basservice kommer emellertid inte att föras vidare under denna regeringsperiod. Regeringspartierna kunde inte enas om totalrevisionen inom den tidsfrist som riksdagsbehandlingen av reformen kräver. 

Finansministeriet utreder om det fortfarande är möjligt att göra begränsade, förtydligande ändringar i systemet under denna regeringsperiod. När det gäller tidsplanerna för kommunernas egen ekonomiska beredning är marginalen dock liten och eventuella förändringarna begränsade. 

Finansministeriets beredningsarbete har skapat ett omfattande och aktuellt kunskapsunderlag som kommer att utnyttjas i den fortsatta utvecklingen av statsandelssystemet.  

Det beredningsmaterial som finansministeriet producerat för reformen finns under länkarna nedan och i större utsträckning i finansministeriets materialbank.  

•    Grundläggande uppgifter om projektet

Utredningar och kalkyler över de alternativ som legat till grund för förhandlingarna
 
VATT:s utredning 

Eftersom den föregående statsandelsreformen trädde i kraft 2015 och kommunernas uppgifter har förändrats avsevärt i och med social- och hälsovårdsreformen och arbets- och näringsreformen, inleddes reformen med en utredning av kostnaderna för de nuvarande uppgifterna för att kriterierna ska kunna uppdateras så att de motsvarar kostnaderna. Finansministeriet beställde en undersökning av VATT i syfte att utreda kostnadsvikterna för kommunernas uppgifter inom småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning, bibliotek, grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet när det gäller statsandelssystemet för kommunal basservice. Som ett led i undersökningen granskades också de övriga kalkylerade statsandelsgrundernas viktningsvärden.  

• Kuntien palvelutuotannon menot ja valtionosuuksien määräytymistekijät (VATT:n tutkimus, syyskuu 2024)

Utredarnas förslag

Den egentliga beredningen av statsandelsreformen utfördes som utredningsarbete. Utredarnas förslag publicerades den 16 december 2024. Förslaget baserade sig i stor utsträckning på resultaten av VATT:s undersökning. Utöver det redan tidigare publicerade förslaget publicerar man även de dåvarande kommunspecifika kalkylerna i utredningen.  
Kalkylen har gjorts på 2025 års nivå enligt de beräkningsfaktorer som tillämpades sommaren 2024. Kalkylen är inte direkt jämförbar med de beräkningar som gjorts senare under 2025 och som gjorts i enlighet med budgetpropositionen för 2026.  

•    Utredarnas rapport (december 2024) 
•    Sammanfattning av utredarnas rapport 
•    Kommunspecifika kalkyler enligt utredarnas förslag 
•    Anvisning för kalkyler i pdf-format 

En statssekreterargrupp, som bestod av statssekreterarna för regeringspartiernas ordförande och som styrde reformen, behandlade reformen mer ingående speciellt under 2025 och föreslog begränsade ändringar i underlaget till följd av tjänstemännens fortsatta beredning och de politiska förhandlingarna. Förslaget baserade sig i det stora hela fortfarande på utredarnas underlag. Förslaget till reform med betoning på statssekreterargruppens åsikter lades fram för regeringspartiernas presidium den 12 juni 2025 med följande material: 

•    Förslag till statsandelsreform 
•    Förslagets kommunspecifika konsekvenser 
•    Diaserie om statsandelsreformen 
•    Nuläget med statsandelarna 2025 

Vid ordförandebordet fanns det olika åsikter om posterna inom social- och hälsovården och diskussionen resulterade i att man i stället för den ändringsbegränsning som utredarna föreslagit (-180/+240 euro/invånare-modellen) låter kommunerna yttra sig om tre alternativ till begränsningsnivån (180/110/50) enligt en symmetrisk modell.  

Ordförandena tillställdes också kalkyler där den utjämning av statsandelen som baserar sig på skatteinkomsterna jämfördes med den nuvarande modellen, där vind-, vatten- och solkraft inte beaktas och med den modell som utredarna föreslår, där kraftverkens fastighetsskatt beaktas i den utjämning som baserar sig på skatteinkomsterna. Modellerna beräknades genom tre olika utjämningar av systemändringen, de kommunvisa konsekvenserna skulle alltså ha begränsats till antingen +/- 180, 110 eller 50 euro per invånare. 

• Förslag av den 20 augusti 2025 
• Alternativ 1 utjämning enligt den nuvarande modellen och utjämning av systemändringen + - 180 euro/invånare 
• Alternativ 1 utjämning enligt den nuvarande modellen och utjämning av systemändringen +-110 euro/invånare 
• Alternativ 1 utjämning enligt den nuvarande modellen och utjämning av systemändringen + - 50 euro/invånare 
• Alternativ 2 utjämning enligt utredarnas modell och utjämning av systemändringen + - 180 euro/invånare 
• Alternativ 2 utjämning enligt utredarnars modell och utjämning av systemändringen +-110 euro/invånare 
• Alternativ 2 utjämning enligt utredarnars modell och utjämning av systemändringen +-50 euro/invånare 

Regeringspartiernas ordförande kom fram till ett förslag som innehöll två alternativ för utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Det första alternativet var att man slopar utjämningsavdraget och det andra alternativet var att utjämningstilläggs- och avdragsprocenten för statsandelen på basis av skatteinkomsterna förblir oförändrade. Ingetdera alternativ rörde incitamenten för investeringar i ren energi, såsom vindkraft. Reformens konsekvenser för statsandelen till enskilda kommuner skulle ha begränsats genom en ny utjämning av ändringen i statsandelssystemet. Utkastet till förslag inkluderade fortfarande tre alternativ till utjämning av systemändringen genom vilka de kommunvisa konsekvenserna av reformen skulle ha begränsats till antingen +/- 180, 110 eller 50 euro per invånare. Utifrån dessa utarbetades en regeringsproposition, vars grundläggande lösning presenterades också under kommunturnén.  

•    Alternativ 1 utjämning utan utjämningsavdrag på basis av skatteinkomsterna + - 180 euro/invånare 
•    Alternativ 1 utjämning utan utjämningsavdrag på basis av skatteinkomsterna + - 110 euro/invånare 
•    Alternativ 1 utjämning utan utjämningsavdrag på basis av skatteinkomsterna + - 50 euro/invånare 
•    Alternativ 2 utjämning enligt den nuvarande modellen och utjämning av systemändringen + -180 euro/invånare 
•    Alternativ 2 utjämning enligt den nuvarande modellen och utjämning av systemändringen + -110 euro/invånare 
•    Alternativ 2 utjämning enligt den nuvarande modellen och utjämning av systemändringen + -50 euro/invånare 
•    Utkast till ministerns följebrev 
•    Utkast till regeringsproposition som beretts utifrån basförslaget 

Efter kommunturnén diskuterade man om det skulle vara mödosamt för kommunerna att yttra sig om sex olika alternativ och om regeringspartierna hade förutsättningar att nå en gemensam syn på nivån på förändringsbegränsningen ens efter remissbehandlingen. En lösning där man förhandlar fram ytterligare en kompromiss som skulle ha förutsättningar att framskrida ansågs vara tydligast.  

I november behandlade regeringspartierna ännu ett kompromissförslag som baserade sig på ovannämnda kalkyl 1, där avsikten var att skattebasen för utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna skulle förbli oförändrad, men utjämningsavdraget för statsandelen på basis av skatteinkomsterna slopades. Ändringarna i reformen skulle samtidigt ha begränsats till +/- 90 euro/invånare.  

•    Kompletteringsmodell som baserar sig på kommunspecifika konsekvenser för skatteinkomsterna och en systemutjämnng på + - 90 euro/invånare 
•    Ändringsbegränsningarna i tidigare reformer, ppt 
•    Kommunspecifika ändringar 2027–2031 
•    Kommunspecifika ändringar i förhållande till andra ändringar 2027 

Vanliga frågor om statsandelsreformen (oktober 2025 i beredningsläget)

Utöver detta material finns det offentligt beredningsmaterial om statsandelsreformen i finansministeriets materialbank. Detta material består av beredningsgruppens material samt det material om projektet som beretts vid finansministeriet och som har sänts till ministergruppen för samhällsförnyelse, regeringspartiernas ordförande och deras statssekreterare. Materialet innehåller också en anvisning om läsning av kommunspecifika kalkyler. 

Finansministeriets materialbank (vos-reform)

2025

Pressmeddelande: Minister Ikonens kommunturné: diskussioner om kommunernas framtid och reformen av statsandelssystemet (10.10.2025)

2024

Pressmeddelande: Utredarna Arto Sulonen och Eero Laesterä överlämnade sin rapport om reformen av statsandelssystemet till kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen (16.12.2024)

•    Utredarnas rapport (december 2024) 
•    Sammanfattning av utredarnas rapport 

Pressmedelande: Utredarna för kommunernas statsandelsreform har utnämnts (7.2.2024)