Välfärdsområden som uppnår full balans i sin ekonomi får förlängd tidsfrist för att täcka underskott

Finansministeriet bereder en temporär komplettering av bestämmelserna om styrning av välfärdsområdenas ekonomi, vilket innebär att de välfärdsområden som uppnår full balans i sin ekonomi utan nytt underskott 2025 kan vid behov få en möjlighet att täcka underskott som uppkommit före 2025 senast före utgången av 2028. 

Den förlängda tidsfristen för att täcka underskott gäller inte alla välfärdsområden. Huvudregeln är fortfarande att välfärdsområdena ska täcka underskotten före utgången av 2026.

”Regeringens mål är att välfärdsområdena ska lyckas i denna uppgift. Välfärdsområdena har gjort fint arbete med att omorganisera verksamheten och tyglat kostnadsutvecklingen. Områdena befinner sig dock i olika lägen, vissa uppnår målen och vissa behöver starkare styrning för att kunna uppnå sina mål. Med detta instrument vill se till att de välfärdsområden som djärvt börjat reformera sin verksamhet får en möjlighet att uppnå sina mål med hjälp av en mer flexibel tidsplan som anpassas efter behov. Tidsfristen förlängs dock inte automatiskt utan områdena måste uppfylla vissa kriterier. Syftet med den pågående lagberedningen och de utvärderingar som snart sätts i gång är att förhindra att tilläggsfinansieringen  leder till att konsekvenser som är okontrollerbara med tanke på de offentliga finanserna realiseras”, säger kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen om utgångsläget för lagberedningen.  

Finansministeriet kommer att inleda utvärderingar av välfärdsområdena när de förutsättningar som rör välfärdsområdets ekonomi enligt lag uppfylls eller på social- och hälsovårdsministeriets initiativ om välfärdsområdets förmåga att ordna social- och hälsovård uppenbart är äventyrad och detta inte är tillfälligt.

Den förlängda tidsfristen ska anpassas efter behov och kopplas till de gällande styrprocesserna

Välfärdsområdenas ekonomiska läge och styråtgärder diskuterades av regeringens finanspolitiska ministerutskott måndagen den 16 juni. Anledningen till behandlingen av frågan i ministerutskottet var Justitiekanslerns avgörande den 23 april om en konflikt mellan välfärdsområdenas ekonomiska normer och den lagstiftning som fastställer områdenas organiseringsansvar. 

Det primära medlet är enligt Justitiekanslern att välfärdsområdet söker tilläggsfinansiering i enlighet med lagen om välfärdsområdenas finansiering om finansieringen är otillräcklig för att ordna de tjänster som lagen förutsätter. Justitiekanslern har uttryckt sin uppfattning om att överväga behovet att inleda utvärderingar av välfärdsområdena och om finansieringsprincipen.

”Om inga ändringar görs i lagstiftningen, kan man förvänta sig att en stor del av välfärdsområdena kommer att ansöka om tilläggsfinansiering av staten före utgången av 2026.  Syftet med denna temporära mekanism är alltså att begränsa ansökan om tilläggsfinansiering i situationer där områdena uppfyller vissa ekonomiska kriterier och att de i stället erbjuds förlängd tidsfrist för att täcka underskott.  Det är viktigt att alla områden har ett incitament att vidta åtgärder för att balansera sin ekonomi och därför vill vi genom att temporärt komplettera lagstiftningen säkerställa att det finns tillräckliga och proportionerliga förfaranden för att stödja regioner i olika situationer”, säger kommun- och regionminister Ikonen.

Tidsfristen förlängs i princip genom att man kompletterar bestämmelserna om de lagstadgade styrprocesserna så att varje område fortfarande har kvar incitamenten att täcka sitt underskott så snabbt som möjligt. Regeringens proposition ska överlämnas till riksdagen under höstsessionen och regleringen beräknas träda i kraft våren 2026. 

Utvecklingen av välfärdsområdenas finansieringsmodell fortsätter i enlighet med regeringsprogrammet 

Arbetet med att utveckla välfärdsområdenas finansieringsmodell fortsätter i enlighet med regeringsprogrammet. Beredningen av den tredje fasen av reformen av den så kallade finansieringsmodellen som inleddes i början av 2025, pågår och syftet är att en regeringsproposition ska överlämnas till riksdagen i början av 2026 och ändringarna träder i kraft den 1 januari 2027. Vid beredning av regeringspropositionen beaktas Justitiekanslerns kommentarer om välfärdsområdenas finansieringsmodell. 

Även social- och hälsovårdsministeriet och inrikesministeriet kommer att bedöma närmare vilka konsekvenser Justitiekanslerns avgörande har för innehållsstyrningen och utvecklingen av lagstiftningen.  

Mer information:
Maija Niskala, specialmedarbetare, tfn 02955 30276, [email protected] 
Ville-Veikko Ahonen, avdelningschef, tfn 02955 30 066, [email protected]