De ekonomiska tillväxtutsikterna förblir svaga

Den tilltagande inflationen bromsar upp den ekonomiska tillväxten. Finlands bruttonationalprodukt ökar med 1,4 procent i år, bedömer finansministeriet i sin ekonomiska översikt av den 17 juni.

Rysslands invasion av Ukraina, som inleddes i slutet av februari, pågår fortfarande och försämrar de ekonomiska utsikterna. Den ekonomiska tillväxten avtar medan inflationen tilltar mer än väntat. Finlands bruttonationalprodukt (BNP) beräknas växa med 1,4 procent år 2022, 1,1 procent år 2023 och 1,3 procent år 2024. 

”Ekonomin återhämtar sig från coronapandemin och med tiden även från kriget, men tillväxtutsikterna för ekonomin förblir svaga. För att styra ekonomin på ett mer gynnsamt, ekologiskt hållbart och starkare tillväxtspår måste vi kunna konkurrera framgångsrikt om investeringar”, säger avdelningschef, överdirektör Mikko Spolander.

I prognosen utgås det från att de ekonomiska sanktioner som påfördes i början av juni 2022 förblir i kraft. Det antas också att det inte kommer att införas sådana restriktioner för att förhindra spridningen av coronaepidemin som har ekonomiska konsekvenser.

Rysslands invasion av Ukraina kastar en skugga över utsikterna för världsekonomin

Det fortsatta kriget, stigande energipriser och den tilltagande inflationen i hela världen till följd av dessa kastar en skugga över utsikterna för världsekonomin. Tillväxten inom världsekonomin avtar i år avsevärt efter den snabba tillväxten i fjol. Energimarknaden är instabil. Efter att Europeiska unionen meddelande sitt mål om att göra sig av med rysk energi har oljepriset hållit sig på en hög nivå.

Ekonomin inom euroområdet lider avsevärt av kriget. Utsikterna för den närmaste framtiden är mycket osäkra, och de ledande indikatorerna tyder på avtagande tillväxt. Penningpolitiken antas bli stramare mot slutet av året och ränteantagandena i prognosen har höjts betydligt jämfört med föregående prognos.

Utsikterna för hushållen försämras i takt med att priserna stiger

Inflationen förväntas bli 5,8 procent 2022 mätt enligt det nationella konsumentprisindexet. Prisstegringen är till största delen en följd av höjningen av energipriset. Även priserna på livsmedel har stigit snabbt. Höjningen i priserna på energi och råvaror har börjat synas också i priserna på varor och tjänster.

Den privata konsumtionen ökar långsamt under de närmaste åren. Den tilltagande inflationen minskar hushållens köpkraft och konsumtionsmöjligheter. Konsumenternas försvagade förtroende för sin egen ekonomi kan få dem att senarelägga sin konsumtion. Tillväxten inom sysselsättningen upprätthåller dock hushållens inkomster. En faktor som stöder konsumtionen är att hushållen inte i någon högre grad sparar på sina inkomster. År 2023 bromsas ökningen av den privata konsumtionen till följd av att tillväxten av sysselsättningen avtar. 

De offentliga finanserna kommer att stärkas ännu under de närmaste åren, men ökningen av skuldkvoten fortsätter

Den betydande obalansen i de offentliga finanserna till följd av covid-19-pandemin jämnades ut kraftigt i fjol. Den offentliga ekonomin stärks ytterligare i år. Både det att skatteinkomsterna har ökat snabbt och att stödåtgärderna till följd av coronapandemin har minskat bidrar till att stärka de offentliga finanserna. Stärkningen av de offentliga finanserna stannar upp nästa år, varefter underskottet börjar öka när tillväxten i ekonomin och sysselsättningen avtar. 

Ökningen av den offentliga skulden i relation till BNP bröts 2021 och skuldkvoten förblir i stort sett oförändrad 2022–2023. Den temporära utjämningen av skuldkvoten beror på det minskade underskottet och en särskilt gynnsam tillväxt i det nominella BNP-värdet. När den nominella BNP-tillväxten avtar och statsförvaltningens, lokalförvaltningens och välfärdsområdenas sammanlagda underskott förblir stort börjar skuldkvoten öka på nytt. 

Räntan på finska statens 10-åriga lån har på ett halvt år stigit med nästan 2 procentenheter och uppskattningen statens ränteutgifter har justerats uppåt. Jämfört med läget i slutet av fjolåret har uppskattningen av statsförvaltningens ränteutgifter för nästa år enligt nationalräkenskaperna stigit med 300 miljoner euro och av ränteutgifterna för 2026 med 900 miljoner euro. Ökade skuldhanteringskostnader påverkar den övriga offentliga penninganvändningen och minskar de redan från tidigare knappa buffertarna inom den offentliga ekonomin. 

I den aktuella prognosen har man beaktat kommunsektorns löneuppgörelse från början av juni. I prognosen utgås det från att uppgörelsen används som miniminivå vid de pågående löneförhandlingarna med förbunden inom vårdbranschen. Därför återspeglas den aktuella löneuppgörelsen i lokalekonomin och inom välfärdsområdena som ett större underskott än väntat. 

Fortsatt krig ökar risken för recession

Risken för att Finland drabbas av recession, det vill säga en situation där landets bruttonationalprodukt sjunker under två kvartal i följd, ökar då kriget fortsätter.

Hushållens konsumtion kan bli mindre än väntat när inflationen tilltar och räntorna stiger. Den tilltagande inflationen ökar trycket på att höja lönerna mer än väntat redan hösten 2022. Det är svårt att bedöma vilka konsekvenser kommunsektorns löneuppgörelse har för kommande löneavtal inom andra branscher, och det finns risker i bägge riktningar. Pris-lönespiralen är ett långvarigt ekonomiskt fenomen som ger näring åt sig själv och som bromsar upp den ekonomiska tillväxten.

En snabbare höjning av räntenivån än väntat ökar risken för skuldsättning inom den offentliga ekonomin. Ju högre skuldnivån blir, desto mer belastar de ökande räntorna de offentliga finanserna på längre sikt.

Å andra sidan kan man genom att påskynda oberoendet av fossila bränslen och genom att öka gröna investeringsprojekt inom energisektorn bidra till ekonomisk tillväxt.

Mer information:

Mikko Spolander, överdirektör, tfn 02955 30006, mikko.spolander(at)gov.fi
Jukka Railavo, finansråd, tfn 02955 30540, jukka.railavo(at)gov.fi (realekonomin)
Jenni Pääkkönen, finansråd, tfn 02955 30131, jenni.paakkonen(at)gov.fi (den offentliga ekonomin)